Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Religion och mytologi. Enligt indianens
uppfattning besitter hvarje djur, växt eller
annat naturföremål sin ande, hvilken mot
människorna är välvilligt stämd eller icke,
allteftersom människan förstår att blidka
dess vrede eller vinna dess gunst. Vissa
af dessa andar betraktades som särskildt
mäktiga och verksamma, såsom sol, eld och
vatten bland elementens gudar, buffeln,
örnen och skallerormen bland djuren och
"cedern" (Juniperus), poppeln, majsen och
tobaken bland växterna. Fyrtalet var särskildt
heligt på grund af sin relation till de fyra
väderstrecken. Färger hade symbolisk betydelse,
hvilket äfven var fallet med olika kön och
vistelseorter. Sålunda lefde hos cherokesernas
folk de röde segergudarna i solens land eller
östern, medan nederlagets blå andar hade sin
boning i norr. Andemakterna blidkades med bön,
offer, vakande och fastande, och det renande
svettbadet föregick vanligtvis hvarje viktig
ceremoni. Någon öfver hela naturen härskande
"Stor ande" ingick däremot icke i indianernas
ursprungliga världsföreställning. Vissa gudar
ansågos dock mäktigare och större än andra. Hos
präriindianerna var buffelanden den dominerande,
medan hos de jordbrukande stammarna regngudarna
intogo främsta platsen. Solen och dess jordiska
representant, elden, dyrkades allestädes. Prästen
var på samma gång läkare. Religion och medicin
voro enligt indianernas föreställning så nära
förbundna, att de ofta begagnade ett och samma
ord för att beteckna båda. Prästerna voro ofta
organiserade i brödraskap. En framträdande
roll spelade drömmar och offer. Till de senare
hörde exempelvis de kannibaliska offren hos
nordvästkustens stammar. Till de största
festerna räknades den gröna majsdansen vid
skördefesten hos österns stammar, soldansen och
den moderna andedansen hos prärifolken, laxdansen
hos Columbiastammarna och den vida beryktade
ormdansen hos hopifolket i Arizona. Hvarje stam
hade sin skapelsehistoria och sin nationalhjälte,
i regel en stor upptågsmakare, ofta uppträdande
i djurhamn. Stammen hade äfven sina jättar,
dvärgar, älfvor, troll och andra vidunder, om
hvilka många sägner berättades. Vissa af dessa
berättelser fingo förtäljas endast om vintern,
andra blott nattetid, och detta för att icke
väcka dessa väsens vrede.
Begrafningsskick. En hel mängd olika metoder
rådde hos folken i skilda trakter. Jordsättning
var dock vanligast. Bränning af liken förekom på
vissa trakter. Somliga stammar placerade de döde
i särskilda hus eller i grottor, andra i träden
och åter andra, kustfolk, lade liken i kanoter
(se illustrationssidorna till art. Begrafning,
fig. 4–8, 11 och 17).
Sociala förhållanden. Styrelsesättet var
öfverallt med undantag för några folk på
slätterna och vid Stilla hafvet baseradt på
det s. k. klansystemet. Stammen omfattade ett
visst antal klaner (släkter), hvilkas medlemmar
sinsemellan ansågos så nära besläktade, att
inbördes giftermål var förbjudet. Barnen räknades
alltid till moderns klan, kvinnolinjen var städse
den härskande. Hvarje klan tog sitt namn efter
ett djur, mera sällan efter en växt, med hvilket
den antogs stå i mystisk förbindelse och som
ofta betraktades som dess stamfader. Detta djur
var klanens symbol, dess dodaim, ett ord, som
européerna förvrängde till totem, hvaraf systemet
fått namnet totemism. Öfver klansamfundets
struktur, funktioner, rättigheter och
förpliktelser, dess medlemmars solidaritet, om de
brödraskap, som bildades genom sammanslutning
af flera klaner inom själfva stammen, om
höfdingarnas ställning samt andra sociala
förhållanden, hvilka växlade hos de olika
folken, ha omfattande studier blifvit gjorda,
i främsta rummet af amerikanen Morgan, hvilken
genom sina epokgörande arbeten lade grunden
till den induktiva sociologien. Jord och
skog voro gemensam egendom, så ock villebråd
och alla andra naturprodukter. Gästfriheten
var obegränsad, slafveri var en permanent
institution, slafvarna utgjordes af krigsfångar
och deras afkomlingar. De behandlades i allmänhet
hårdt. Kvinnan var mannen underdånig, men hade
sin egen begränsade rättssfär, i synnerhet i
allt hvad som rörde hushållets skötsel. Hos
stammarna i östern tillerkändes henne äfven
vissa samhällsrättigheter, och hos irokeserna
fanns ett permanent styrelseråd af kvinnor,
utan hvars sanktion krig icke kunde förklaras.
Språk. Det första försöket att klassificera
de amerikanska språken (se d. o.) gjordes
af A. Gallatin 1836. Början till mera
omfattande systematiska studier kan räknas
fr. o. m. etnologiska byråns grundläggande
af Powell 1879. A. Gatschet och Fr. Boas
ha i främsta hand ledt dessa forskningar
och studier. Antalet språkgrupper n. om
Mexico uppskattas till 57 och äro följande:
algonkiner, athapasker, attakaper, beothuker,
caddoer, chimakuer, chimariker, chimmesyer,
chinooker, chitimacher, chumasher, coahuilteker,
copeher, costañoer, eskimåer, esselenier,
irokeser, kalapooier, karankawer, kereser,
kiower, kitunaher, koluscher, kulanaper,
kuser, lutuamier, mariposer, moguelumner,
muskhogeer, matcheser, palaihniher, pimaer,
pujuner, quorateer, saliner, salisher,
sasteer, shahaptier, shoshoner, siouxer,
skittagiter, takilmer, tañoer, timuquaner,
toniker, tonkawer, ucheer, waiilatpuer, wakasher,
washoer, weitspeker, wishosker, yakoner, yaner,
yukier, yumer, yuñier. Flera af dessa grupper
räkna hvar och en många stammar, som tala
skilda dialekter. Hos vissa indianstammar
fanns ett slags bildskrift (exempel därpå
se färgpl. till art. Bildskrift. Jfr äfven
Knutskrift). Indianerna ha hastigt fått gifva
rum för de framträngande hvite, och ehuru deras
antal aldrig torde ha varit så stort, äro de nu
ytterst reducerade och räknas som en utdöende
ras. Jfr Indianterritoriet.
Litt.: Handlingar och meddelanden af följande
museer och lärda sällskap: American museum of
natural history (New York), Archæological
institution of America, Field columbian
museum, Free museum of science and art
(university of Pennsylvania), New York
state museum (Albany), Peabody museum of
Harvard university, Philadelphia academy of
natural science, Smithsonian institution,
university of California, U. S. bureau of
american ethnology, U. S. national museum;
1:a–16:e amerikanistkongressens förhandlingar;
tidskrifter och andra publikationer: "American
anthropologist", "l’Anthropologie", "Archiv
für anthropologie", "Globus", "Internationales
archiv für ethnographie", "Zeitschrift für
ethnologie"; T. C. Holms (1702) och I. Achrelius’
(1759) beskrifningar om kolonien Nya Sverige,
Heckewelder, "Nachrichten von der geschichte,
den sitten und gebräuchen der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
