Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indelning - Indelning 2. Förv. - Indelningsbåtsman l. Rusthållarbåtsman - Indelningsersättning, förv. - Indelningsverket, statsr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgjordes de hufvudsakligen jordbruksfastigheter
af skatte- och krononatur åliggande räntor och
kronotionde till största delen af persedlar,
bestående af spannmål, hö, järn m. m., hvilka
i äldre tider och så länge ännu tillgången
på mynt var ringa erlades uteslutande in
natura. Härigenom blef ej allenast användandet
af statsinkomsterna med hänsyn till svårigheten
att forsla de erlagda varorna till aflägsnare
orter begränsadt, utan det erfordrades äfven
både kostnader och besvär att förvara dessa
utskylder, intill dess de behöfde användas. För
att i möjligaste mån undvika dessa olägenheter,
vidtogs redan tidigt den utväg att till en hvar,
som i följd af allmän tjänstebefattning (civil,
militär eller ecklesiastik) eller af annan
orsak (t. ex. skyldighet att utgöra rustning,
se Indelningsverket) egde rätt till ersättning
af staten, såsom indelning l. anordning anvisa
ett eller flera hemmans räntor och kronotionde,
hvilka den sålunda ersatte egde att uppbära
omedelbart af den skattskyldige. Ehuru staten,
hvad de densamma behållna grundskatter angår,
redan 1830 afstått från rättigheten att uppsäga
desamma till leverering in natura, bibehöllos,
hvad de indelta grundskatterna beträffar, såväl
räntegifvaren som räntetagaren fortfarande vid
rättigheten att uppsäga desamma till leverering
in natura. Där så ej skedde, skulle de indelta
persedlarna betalas efter markegång med tillägg
af forsellön (se Forsellönsersättning,
Forslingsskyldighet). I sammanhang med
den 1855 införda ränteförenklingen upphörde
indelningstagarens rätt att uppsäga indelningen
till leverering in natura, och han fick den
af den skattskyldige betald efter tioårigt
medelmarkegångspris med tilllägg af forsellönen,
som öfvertogs af statsverket. Sedan ränta och
kronotionde blifvit genom k. förordn. 23 juli
1869 bestämda till ett fixt penningebelopp,
måste de indelta räntorna och kronotiondens
betalning efter det växlande tioåriga
medelmarkegångspriset upphöra, och
därför indrogos äfven till statsverket,
emot ersättning medelst statsanslag i
penningar, alla indelta och anordnade räntor
och tiondeanslag, med undantag af militär-,
civil- och ecklesiastikboställens räntor samt
sådana, som voro påförda hemman och lägenheter,
af hvilka något besvär i stället utgjordes
(t. ex. rusthållen). Jfr Indelningsersättning. –
3. Krigsv. Ständig indelning (fr. ordre de
bataille, ty. kriegsgliederung) kallas den
indelning af en armé i underafdelningar,
som göres vid ett krigs början eller någon
gång under detsamma, när stora rubbningar
inträffat, för att vara gällande en längre
tid. Tillfällig indelning (ty. truppeneinteilung)
kallas en sådan indelning, som göres för
en dag eller för några dagar under pågående
krigsrörelser och enligt hvilken trupperna
delas i olika kolonner, i bevakningstrupper
och hufvudstyrka, i olika stridsgrupper
m. m. – 4. Skogsv. Se Skogsindelning.
1. S-e. 2. Th. R. (A. A.) 3. C. O. N
Indelningsbåtsman 1. Rusthållsbåtsman kallas den
k. flottan tillhörande sjöman af båtsmanshållet,
hvilken tillhör indelningskompani (se d. o.).
Indelningsersättning, förv. Genom de under
senare tider vidtagna löneregleringar
för tjänstinnehafvare vid civil- och
militärstaterna ha de till desamma förut utgående
indelningsersättningarna (se Indelning)
indragits och aflöningarna bestämts
att till en hvar utgå af statsmedel med visst
belopp i penningar. Till åtskilliga verk och
inrättningar, hvilka förut varit i åtnjutande
af indelta räntor och tionde, ha i mån, som
vederbörande innehafvare förklarat sig vilja
ingå på godtgörelse efter det för räntornas
och tiondens utgörande stadgade medelvärde,
i riksstaten årligen uppförts vissa bestämda
penningebelopp. I riksstaten förekomma dock
fortfarande under rubrik "Indelning och därmed
jämförlig anvisning på förslag" till andra
inrättningar anslag bestående dels af penningar,
dels af spannmål, den senare att vederbörande
ersättas efter årligt medelmarkegångspris. Bland
dessa anslag äro de, som utgå till
kleresistaten och kyrkors underhåll,
de mest betydande, öfriga hit hänförliga
anslag uppgå icke till afsevärda belopp.
A. A.
Indelningskompanier kallades de båtsmanskompanier
i Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län,
hvilka voro indelta och hvilkas båtsmanshåll
sålunda voro af rusthålls natur. Se Båtsmanshåll.
Indelningsverket, statsr. I vidsträckt
bemärkelse omfattar detta ord hela det
på indelning (se d. o. 2) byggda svenska
aflöningsväsendet, ja, t. o. m. hela det
statshushållningssystem, som var grundadt på
indelning eller förläning, d. v. s. på anvisning
af särskilda kronans gods och hemmansräntor för
hvart och ett af de ständiga (ordinarie) och mera
vidtomfattande statsbehofven (militien, flottan,
rättsväsendet, länsstyrelsen med landtpolisen
och uppbördsverket, bergsrörelsen m. m.). Detta
system var gammalt i Sverige och nådde sin
fulländning under konung Karl XI:s regering,
sedan reduktionen (1655, 1680 och följande år)
bragt de till enskilda bortförlänade godsen
och räntorna åter till kronan. – Vanligen
tages dock ordet i mera inskränkt betydelse,
och därmed betecknas då sättet för uppsättande
och underhåll af befäl och manskap vid större
delen af armén och flottan. Indelningsverket
ordnades under konung Karl XI:s regering
genom befälets aflönande medelst boställen
och indelta eller anordnade hemmansräntor samt
manskapets uppsättande och underhåll medelst
rustning eller rotering, som påfördes hemman
af krono och skatte samt allmän frälsenatur
äfvensom, hvad båtsmanshåll angår, städerna. För
kavalleriet> indelades vissa hemman, hvarje att
som rusthållsstam under bestämdt nummer uppsätta
och underhålla häst och karl mot befrielse
från utgörande af hemmanet åliggande ränta och
stundom äfven kronotionde. Där denna befrielse ej
uppgick till erforderligt belopp, anvisades under
benämning augment till rusthåll vid armén
och under benämning tillskottsränta till rusthåll
vid båtsmanshållet ränta från annat hemman. Af
kavalleriet blefvo sedermera några regementen
förändrade till infanteri, i sammanhang hvarmed
rusthållarna för befrielse från skyldigheten
att hålla häst och sadelmundering ålades att
till statsverket erlägga hästvakansafgift.
För uppsättande och underhåll af manskapet vid
infanteriet indelades vissa
hvarandra närbelägna hemman i rotar, af hvilka
det ålåg hvarje rote att under bestämdt nummer
hålla en soldat. Hufvudsakligen efter samma
grunder uppsattes och underhölls manskapet, vid
flottan, hvad landsbygden angår. Äfven städerna
voro underkastade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
