Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Illersläktet, zool. - Illiberal, frihetsfientlig - Illiberris, Illiberri. Se Elne - Illicium L., bot - Illiger, Johann Karl Wilhelm - Illimani, berg i Anderna - Illimiterad, obegränsad - Illinois - Illinois 1. Flod i Nord-Amerika - Illinois 2. En af Nord-Amerikas förenta 'stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mörkare än de öfres och icke underkastad någon
förändring efter årstiden. Dit räknas sex arter
från Europa, Asien och Nord-Amerika. I allmänhet
äro dessa djur något undersätsigare än vesslorna,
särdeles rofgiriga, viga, snabba och lifliga
samt mera vatten- än landdjur. Jfr Illern.
C. R. S.*
Illiberal (lat. illiberalis), frihetsfientlig,
trångbröstad, småaktig, snål. Motsats Liberal. –
Subst. Illiberalitet.
Illiberris, Illiberri (kelt., "ny stad"). Se Elne.
Illicium L., bot., växtsläkte af
fam. Magnoliaceæ med 7 arter. Arterna äro
ständigt gröna träd med glatta blad; frukten är
sammansatt af enfröiga baljkapslar. Den mogna
frukten af Illicium verum Hook. (I. anisatum
L.) i Syd-Kina utgör drogen och kryddan
stjärnanis, hvaraf anisett beredes. Mycket
liknande, men giftiga frukter, sikkimi,
har I. religiosum Sieb. et Zucc., som i
Japan odlas omkring templen och hvars bark
användes till rökelse. I. floridanum Ellis i
södra atlantiska Nord-Amerika, giftlager,
har giftiga blad. Se vidare Stjärnanis.
G. L–m.
Illiger, Johann Karl Wilhelm, tysk zoolog,
f. 1775, d. 1815 som professor och direktör
vid zoologiska museum i Berlin. Skrifter:
Verzeichniss der käfer Preussens (1798),
Oliviers "Entomologie" (med tillägg; 12 bd, 1800),
Magazin für insektenkunde (1802–07),
Prodromus systematis mammalium et avium (1811) m. fl.
Illimani [iljima’ni], berg på Andernas östra
kedja i sydamerikanska republiken Bolivia
under 16° 33’ s. br., 41 km. s. ö. om La Paz,
med tre af evig snö täckta toppar: Condor
blanc (6,405 m.), Pic Paris och Atchoccpaya.
J. F. N.
Illimiterad (af lat. nekande in och limitare,
begränsa), obegränsad, oinskränkt.
Illinois [ilinåi’(ṡ)]. 1. Flod i Nord-Amerikas
förenta stater, hufvudflod i den efter densamma
uppkallade staten, uppstår 72 km. s. v. om
Chicago genom föreningen af Kankakee från Indiana
och Des Plaines från Wisconsin samt mynnar ut
i Mississippi 45 km. ofvanför S:t Louis efter
ett lopp af omkr. 410 km. Den är djup och bred,
har ringa fall och vidgar sig här och där till
sjöar, bl. a. Peoria-sjön. I sitt nedre lopp är
I. kanaliserad till 2,5 m. djup och segelbar till
Lasalle, hvarifrån Illinois–Michigan-kanalen,
som börjar något längre ned, vid Peru, leder till
Chicago. Kanalen, som har en längd af 154 km.,
gräfdes på 1840-talet, men utvidgades 1866–70. –
2. En af Nord-Amerikas förenta stater, gränsar
i n. till Wisconsin, i ö. till sjön Michigan
och Indiana, i s. till Kentucki och i v. till
Missouri och lowa. 146,756 kvkm. ( = Götaland,
Närke, Värmland och Dalarna). Mississippi
bildar hela västra gränsen och förenar sig vid
statens sydspets med Ohio, hvilken skiljer
I. från Kentucki. Den viktigaste bifloden
till den förstnämnda är Illinois, som flyter
midt igenom staten, och Ohio upptager Wabash,
som bildar en del af den östra gränsen. I. är
ett nästan fullkomligt slättland; endast
i n. v. (i blydistriktet) förekomma några
kullar, och i s., vid Mississippi och Illinois
afbrytes enformigheten af s. k. bluffs (se
d. o.). Största delen af landet består af
prärier, med utomordentligt bördig jord, där
plogen på hundratals kilometer ej träffar en
enda sten. På många ställen är myllan
så tunn, att skogsväxt är omöjlig; särskildt
är detta fallet i den 134 km. långa och
7 km. breda s. k. American bottom mellan
Mississippi och bluffs, på andra ställen når
den fruktbara svarta jorden ett djup af 8 m. En
stor del af prärierna är ännu upplåten till
gräsväxt. Staten har dock ganska mycket skog,
bestående af ek, valnöt, hickory, ask, alm och
sockerlönn, ehuru många trakter äro fullkomligt
skoglösa. Klimatet är icke angenämt, om än icke
osundt. Somrarna äro ovanligt heta, vintrarna
ganska kalla. Vegetationen börjar i april,
och första frosten inträder i september. Svåra
vinterstormar, blizzards (se d. o.), äro
vanliga, liksom under våren tornados. I
floddalarna härja febrar. Befolkningen, som
1800 utgjorde 2,458 pers., 1850 851,470 och
1900 4,821,550, beräknades 1906 till 5,418,670
eller 37 på 1 kvkm. Med hänsyn till folkmängdens
storlek intager I. tredje och med afseende på
folkmängdstäthet tionde rummet bland unionens
stater. 1900 voro 85,078 negrer och mulatter,
1,583 asiater och blott 16 indianer. I utlandet
voro 966,747 födda, hvaraf 332,169 i Tyskland
och 99,147 i Sverige (med 200,032 afkomlingar
i första led). Öfver 25,000 inv. hade 1907
tio städer, af hvilka Chicago är den största,
med en beräknad folkmängd 1907 af 2,367,000
pers. Folkundervisningen är kostnadsfri och
obligatorisk för barn från 7 till 14 år. Jämte
folkskolor (med 25,740 lärare 1907) funnos
s. å. 6 offentliga och 5 privata normalskolor
samt 25 colleges och universitet, bland hvilka
må nämnas Augustana coll. i Rock Island och
statsuniversitetet i Urbana. – Hufvudnäringarna
äro jordbruk och boskapsskötsel. 1900 funnos
264,151 farmer med en egovidd af 13,1 mill. har
(däraf 11 mill. har "improved" mark). De
förnämsta sädesslagen äro majs (298,6
mill. bushels 1908), hvete (30 mill. bushels)
och hafre (94,3 mill.). Jämförelsevis stor
är produktionen af mjölk och mejerialster. I
fråga om bergsbruk har I. ryckt upp bland de
främsta staterna i unionen. Dess södra del
tillhör Nord-Amerikas stora centrala kolfält,
och dess kolproduktion (1907 51 mill. ton)
öfverträffas endast af Pennsylvanias. Blygrufvor
finnas i nordvästra I. vid Galena, kalksten
i mäktiga lager vid Chicago, saltkällor i
s. ö. Samtliga tillgodogjorda bergverksprodukter
(inberäknadt tackjärn för 52 mill. doll.) hade
1907 ett värde af 145,7 mill. doll. Industrien
har i följd af tillgången på stenkol och de
utmärkta trafikförhållandena en framskjuten
ställning, och I. intager härutinnan tredje
platsen (efter New York och Pennsylvania) bland
staterna. 1905 funnos 14,921 industriella verk
med 433,960 arbetare och ett produktionsvärde
af 1,410 mill. doll.; största värdet lämna
slakterier (317 mill.), järn- och stålverk
(87), mek. verkstäder (80), brännerier och
bryggerier (78), tillverkning af järnvägsvagnar
(56,5 mill. doll.) o. s. v. Handeln befordras
genom Michigansjön och de stora floderna
och kanalerna (170 km.) samt genom ett
järnvägsnät, som 1907 var 19,500 km., utom
4,500 km. elektriska banor. På Michigansjön
går en stor flotta, transporterande malm,
spannmål och andra produkter mellan hamnarna. Den
nuv. konstitutionen är af 1870. Den verkställande
makten utöfvas af en på fyra år vald guvernör
och öfriga statsämbetsmän. Den lagstiftande
makten tillkommer en senat af 51 medlemmar,
hvilka väljas för fyra år, och ett representanthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
