- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
351-352

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idensalmi (Isalmi) - Idensalmi (Isalmi) 3. socken af 1. - Idensalmi (Isalmi) 4. Stad - Idensalmi (Isalmi) 5. Prosteri af Kuopio stift - Identifiera - Identisk - Identitet, filos - Identitet 1. Kunskapsteor. - Identitet 2. Metafys. - Identitetsböcker. Se Identitetskort - Identitetsfilosofi. Se Identitet - Identitetshypotesen. Se Identitet - Identitetskort, postv. - Identitetssystem. Se Identitet - Ideografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

må nämnas Salahmi järnbruk. Vid Koljonvirta ström
inom I. föreföll 27 okt. 1808 en blodig strid
(se Virta bro). - 4. Stad (namnet officiellt
Iisalmi) inom Idensalmi socken, vid Porovesi
sjö, grundlagd 28 okt. 1891. 2,156 inv. Den har
genom Saima kanal förbindelse med hafvet och
idkar sjöfart på Viborg, Petersburg och Lybeck,
hvarest förnämligast afsättes smör. 1906
hade den 31 handlande och en flotta af 19
fartyg om 1,009 ton, hvaribland 8 ångfartyg. -
5. Prosteri af Kuopio stift, omfattar 7 socknar
samt Idensalmi stad. Areal 8,190 kvkm. 75,327
inv. (1907). 1-5. O. I. (A. G. F.)

Identifiera (af lat. i’dem, detsamma, och
fa’cere, göra), göra två eller flera föremål
eller begrepp till ett och detsamma, låta
dem sammanfalla 1. uppvisa enheten af dem;
med säkerhet igenkänna eller bevisa någon
person eller sak vara identisk med (samma som)
någon förut ifrågavarande. - Identifikation,
handlingen att identifiera, uppvisande af två
begrepps fullständiga öfverensstämmelse.

Identisk, som eger identitet (se d. o.),
enahanda, en och samma; liktydig; likalydande. -
Identisk ekvation. Se Ekvation.

Identitet (af lat. i’dem, detsamma), filos.,
egenskapen att med ett annat till alla delar
sammanfalla. Identiska föremål äro naturligtvis
ej flera föremål, utan blott ett enda, ehuru
detta betraktas från olika synpunkter. -
Principium identitatis indiscernibilium kallas
den af Leibniz framställda satsen, att begrepp,
som ha samma innehåll (samma bestämningar),
äro samma begrepp, t. ex. begreppet det
absoluta och begreppet den yttersta grunden
till allt. Denna sats har väl sedan blifvit
bestridd, men måste dock betraktas som
riktig, såvidt nämligen den inskränkes till
sådant, som verkligen är begrepp. Däremot
har den tydligen ej tillämplighet på
åskådade föremål, såvidt det gemensamma för
dessa ej sträcker sig längre än till deras
begreppsbestämningar. - Identitets-filosofi
eller -system. 1. Kunskapsteor., den åsikt,
som antager tänkande och vara som identiska
och såludda tankeformerna som verklighetens
lagar. Mest typiskt framträder denna åsikt hos
Hegel. - 2. Metafys., den åsikt, som antager,
att det andliga och det kroppsliga ytterst
äro identiska, äro sidor hos samma enhetliga
väsen. En sådan åsikt har framställts af
Spinoza, Schelling och Schopenhauer
samt äfven af Fechner och Spencer.
-Identitetshypotesen, psyk., kallar Höffding
sin ståndpunkt i frågan om förhållandet mellan
själ och kropp. Han använder parallellteorien
(se d. o.) såsom arbetshypotes, men anser, att
bakom parallellismen ligger ytterst identitet.
L. H. Å.* och S-e.

Identitetsböcker. Se Identitetskort.

Identitetsfilosofi. Se Identitet.

Identitetshypotesen. Se Identitet.

Identitetskort, postv. För att postförsändelses
adressat lätt skulle kunna å postanstalt
legitimera sig, träffades å allmänna
postkongressen i Lissabon 1885 mellan åtskilliga,
hufvudsakligen sydeuropeiska länder (Italien,
Portugal, Rumänien, Schweiz m. fl.), till
hvilka längre fram slöto sig Frankrike jämte
några andra stater, ett aftal om införande af
s. k. identitetsböcker (fr. livrets d’identité),
med ömsesidig giltighet inom de intresserade
ländernas postverk. En identitetsbok består af 11
blad, det första upptagande innehafvarens
personalbeskrifning, de öfriga kvittenskuponger
till ett antal, genom bladens perforering, af 20
st. En dylik, sålunda för successiv användning
vid utbekommande af värdeförsändelser till
ett antal af högst 20, afsedd identitetsbok
betingar ett pris motsvarande 50 centimes -
l franc och gäller högst 3 år. Anordningen har
dock, hufvudsakligen på grund af begränsningen
vid användningen, aldrig vunnit någon större
spridning. En förenklad metod kom till stånd
i Tyskland 1904 - till en

illustration placeholder

Svenska postverkets identitetskort,
första sidan. ½ af orig:s storl.)

början i den inrikes posttjänsten, efter hand
äfven i förbindelsen med vissa grannländer -
genom införandet af s. k. identitetskort
(ty. postausweiskarten, fr. cartes
d’identité
). Fr. o. m. 1909 års början äro
dylika identitetskort införda i svenska
posttjänsten. Denna legitimationshandling
för utbekommande af värdeförsändelser och
postanvisningsmedel vid samtliga postanstalter
i Sverige kan äfven, på grund af träffad
öfverenskommelse, användas vid tyska, danska
och norska postanstalter. Identitetskort
utfärdas vid postkontor till korrespondent,
som därom gör framställning och, såvida han ej
är af postkontoret känd, på tillförlitligt sätt
styrker sin identitet. Dylikt kort tryckes å
grön kartong, som - ovikt - har ett medelstort
brefkuverts omfång och sammanvikes på midten,
så att fyra sidor bildas. Första sidan, hvars
utseende framgår af ofvanstående afbildning,
innehåller anteckning om kortets löpande
nummer och dagen, med hvilken det upphör att
gälla - ett år från utställandet - samt om
innehafvarens för- och tillnamn, titel och
adress äfvensom aftryck af den utställande
postanstaltens datumstämpel. Innehafvarens
fotografi, egenhändiga namnteckning och
personalbeskrifning återfinnas å kortets
innersidor. Af giften för kortet, utgörande
i Sverige 50 öre, redovisas med ett frimärke,
som anbringas delvis å fotografien och delvis
å själfva kortet samt af den utställande
postanstalten af stämplas. Personalbeskrif ningen
innehåller uppgifter om födelseår, födelseort,
växt, hår och särskilda kännetecken. Postverkets
identitetskort kunna äfven annorledes komma till
nytta, exempelvis för turister, som vid besök
å trakter, där de äro okända, önska styrka sin
identitet. R. L-n.

Identitetssystem. Se Identitet.

Ideografi (af grek. ide’a, utseende, idé, och
gra’fein, skrifva), Bild- eller begreppsskrift,
sådan skrift, som omedelbart, utan förmedling
af det talade ordet, återger föreställningar
och begrepp samt deras sammanhang; således ett
språk för sig, sidoordnadt med och oberoende
af talspråket, fattligt för hvarje läsare,
hvars föreställningsvärld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free