Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idéassociation (se Idé och Association), psyk. - Idédrama. Se Skådespel - Ideéll (se Idé) - Ideella föreningar. Se Förening - Idefjorden (Iddefjorden) - Idegran, bot. - Ideler 1. Christian Ludwig I. - Ideler 2. Julius Ludwig I. - Idelas, hufvudort i Ahaggar - Idem. lat. Se I d. - Idem. pseudonym för Elisabet - Idem quod. lat. Se 1. q. - Idenor, socken i Gäfleborgs län - Idensalmi (Isalmi) - Idensalmi (Isalmi) 1. Härad i Kuopio län - Idensalmi (Isalmi) 2. Domsaga under Viborgs hofrätt - Idensalmi (Isalmi) 3. socken af 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
association, eller om man äfven kan antaga
"fritt stigande föreställningar" (Herbart),
d. v. s. minnesbilder, som liksom dyka upp af
sig själfva, utan särskilda associationer, som
framkallat dem. Frågan måste hittills anses
vara oafgjord, men så mycket är visst att,
om sådana friare reproduktioner förekomma, de
icke kunna antagas vara orsakslösa, utan skola
förklaras genom perseverationen eller andra
insatser från det undermedvetna själslifvet. -
I det föregående har för enkelhetens skull talats
blott om idéassociation i detta ords ursprungliga
mening, sålunda blott om förbindelser inom
förnimmelse- och föreställningslifvet. Men
associations-begreppets psykologiska betydelse
är icke inskränkt härtill, utan sträcker
sig egentligen till hela själslifvet. Genom
association kunna ej blott föreställningar
utlösas, utan äfven viljeyttringar och
känslor, ja, äfven kroppsliga rörelser. -
Wundt fattar association i en vidsträcktare
bemärkelse än den här använda; och vissa
andra psykologer, som antaga likheten ock
kunna vara grund för reproduktion, inskränka
dock termen idéassociation till att beteckna
blott beröringsassociationen, och tala i
stället om likhetsattraktion såsom en med denna
sidoordnad reproduktionsgrund. - Utom att läran
om idéassociationen behandlas i alla psykologiska
handböcker, har den under de senaste årtiondena
gjorts till föremål för en mycket omfattande
speciallitteratur. Här må endast hänvisas till
Höffdings "Psykologiske undersögelser" (1889),
Claparèdes "L’association des idées" (1903) och
Herrlins "Minnet och dess pedagogiska problem"
(1909). S-e.
Idédrama. Se Skådespel.
Ideell (se Idé), som är till endast för tanken
eller föreställningen, öfversinnlig; upphöjd;
syftande öfver det krasst nyttiga; tanke-
(i motsats till kroppslig).
Ideella föreningar. Se Förening, sp. 402.
Idefjorden (Iddefjorden), en 45 km. lång,
tämligen smal arm af Skagerak, hvilken genom
Svinesund skjuter in mellan Sverige och Norge
samt i hela sin utsträckning bildar gränsen
mellan dessa bägge riken. Vid Fredrikshald
har den 124 km. långa Tistedalsälfven sitt
utlopp i fjorden. Ångbåtsförbindelse eger
rum mellan Fredrikshald, vid norra ändan,
och Bärby (i Norge) längst i s., vid den å,
som afför Bullaren-sjöarnas vatten till I.
O. A. Ö.*
Idegran, Taxus baccata L., bot., ett
ständigt grönskande träd eller buske,
som hör till fam. Taxaceæ bland barrträden
(Coniferæ). Idegranen växer ytterst långsamt och
anses kunna uppnå den högsta åldern bland alla
europeiska träd (mer än 2,000 år). Den blir hos
oss endast omkr. 10 m. hög, men blir i mildare
klimat, t. ex. i England, mycket storväxt. Veden
är rödaktig, mycket hård och hållbar; bastet är
segt, nära nog som lindbast, hvarför idegranen i
västra Sverige äfven kallas "barrlind". Grenarna
äro nästan kransvis ställda och utstående, med
tvåsidigt ordnade kvistar, hvilkas barr äro
riktade åt två sidor, hvarigenom kvisten med
barren får ett tillplattadt utseende. Barren,
som lefva flera år, äro omkr. 2-3 cm. långa
och ett par mm. breda, lansettlikt jämbreda,
uddspetsade, tämligen mjuka, ofvan glänsande
mörkgröna, under blekare gröna. Idegranen
är dioik. Hanblommorna äro nästan klotrunda,
ensamma i spetsen af förkrympta,
fjällbeklädda grenar; ståndarna äro
sköldlika. Äfven honblomman sitter i spetsen
på en outvecklad gren i bladvecken; det stora,
äggformiga, ovingade fröet är vid mognaden
skålformigt omgifvet af ett saftigt, rödt
fröhylle (se d. o., fig. 1). Idegranen förekommer
helst i kusttrakterna i det sydligare Sverige. I
Blekinges skärgård och i Hejnum på Gottland
växa idegranar på några ställen som mindre
träd ganska talrikt tillsammans. Idegranens
barr äro giftiga, särskildt för hästar. De
verka likt "säfvenbom". Fröhyllet lär icke vara
giftigt. Veden är särdeles högt värderad till
finsnickeriarbeten. Svartpolerad, kallas den
"tysk ebenholts". De vackra, tätbladiga grenarna
äro mycket omtyckta till dekorationer, graf
kransar o. d., hvilket har väsentligt bidragit
till trädets försvinnande flerstädes. Som
prydnadsväxter odlas många former med olika
växtsätt, brokiga blad o. s. v. Bilder
af idegran se Coniferæ, pl. I,
II. O. T. S. (G.L-m.)
Ideler. 1. Christian Ludwig I., tysk
astronom, f. 1766 i Gross-Breese
vid Perleberg, d. 1846 som professor vid
universitetet i Berlin, utgaf åtskilliga
arbeten, i hvilka han behandlade företrädesvis
kronologien samt astronomiens, matematikens
och kronologiens historia. Bland dem må
särskildt nämnas Handbuch der mathematischen
und technischen chronologie (1825-26) och
Lehrbuch der chronologie (1831). - 2. Julius
Ludwig I., den föregåendes son, naturforskare,
f. 1809, d. 1842 som docent vid universitetet i
Berlin, utöfvade ett mångsidigt vetenskapligt
författarskap, omfattande bl. a. Meteorologia
veterum græcorum et romanorum (1832), Sage von
dem schuss des Tell (1836) och Hermapion sive
rudimenta hieroglyphicæ veterum ægyptiorum
literaturæ (1841) samt upplagor af Aristoteles’
"Meteorologia" (1834-36), "Psalterion coptice"
(1837) och "Physici et medici græci minores"
(1841-42). 1. (B-d.)
Ideles, hufvudort i Ahaggar (se d. o.).
Idem, lat. Se Id.
Idem, pseudonym för Elisabet, drottning af
Rumänien.
I’dem quo’d, lat. Se i. q.
Idenor, socken i Gäfleborgs län,
Bergsjö och Forsa tingslag.
5,120 har. 1,663 inv. (1908). Annex till
Hudiksvall, Uppsala stift, Hälsinglands norra
nedre kontrakt.
Idensalmi (Iisalmi). 1. Härad i
Kuopio län, Finland, omfattar 5 socknar. Areal
6,553 kvkm. 60,757 inv. (1907).
- 2. Domsaga under Viborgs
hofrätt, består af 3 tingslag. Areal 4,915
kvkm. 41,841 inv. (1907).
- 3. Socken af förenämnda härad och domsaga.
Areal 2,996 kvkm. Befolkningen, finsk, 25,280
pers. (1907). I. utgör jämte Rutakko bönehusgäll
och Iisalmi stadsförsamling ett imperiellt
pastorat af l:a kl., Kuopio stift, Idensalmi
kontrakt. Pastorsbolet är 6 förmedlade mantal
och har inemot 60 jordtorp. Bland industriella
inrättningar i socknen
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
