Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Höganäs 2. Municipalsamhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Fig. 2. Rörfabrik vid Höganäs. |
ensamt vid H.-verken var s. å. 418 vid grufvorna
och 565 vid verken) har bolaget väl sörjt,
och vid utställningen 1878 i Paris tillerkändes
bolaget en större guldmedalj och 10,000 frcs
för sina åtgärder i socialt hänseende till
arbetarnas förmån. Bolaget har dels uppfört
arbetarbostäder (se d. o., sp. 1320), dels
(sedan 1883) med byggnadslån understödt dem,
som själfva vilja bygga å bolagets mark, lämnar
understöd vid sjukdoms- och olycksfall samt
pension, hvarjämte arbetarna själfva bildat
flera sjukkassor. De erhålla fri läkarvård
för sig och sina familjer, fri medicin för
sig själfva. För arbetarna har bolaget anordnat
ångkök, varmbadhus, Folkets hus, förlustelsepark,
bibliotek och läsrum, hvarjämte bildats musikkår
och sångförening. Vid H. finnas apotek och flera
läkare, två sparbanker, Bankaktiebolaget Kullen
samt afdelningskontor af Skånes enskilda bank.
1664–omkr. 1676 brötos först stenkol vid H.,
och 1796 upptäcktes där nya, mäktigare flötser,
men dåv. egaren, grefve Erik Ruuth, hade
då på kolbrytningen vid Boserup tillsatt så
mycket pengar, att han blifvit satt i konkurs,
hvarför grufvorna och privilegierna 1796
såldes på auktion, då de inropades af handlanden
K. Bagge från Göteborg. Denne bildade tills.
med Ruuth 1797 ett bolag – kalladt "Gustaf
IV Adolfs stenkolsgrufva", 1811 ändradt till
"Skånska stenkolsverket" och senare till "Höganäs
stenkolsverk" –, som s. å. började sin verksamhet
vid H. Leveranskontrakt uppgjordes 1801 med
staten om leverans af kol till tre fyrar,
men för öfrigt var afsättningen en lång tid
obetydlig, hvarför intressenterna länge måste
tillsätta stora summor. Staten gaf understöd,
tillverkningspremier
beviljades (1816–20), och för en schaktsänkning
vid Ryd lämnades 1819 15,000 rdr b:ko under fem
år, hvilka till största delen förskotterades
redan 1820. Någon schaktsänkning kunde dock
ej företagas. 1823 beslöto Rikets ständer, att
statsverkets fordran 199,560 rdr b:ko med därå
löpande ränta skulle afskrifvas och öfverlåtas
på intressenterna, under villkor bl. a. att
stenkolsbolaget genom ny aktieteckning samlade
200,000 rdr b:ko att ovillkorligen användas
till sänkning af Rydschaktet för arbetets
bedrifvande å nedre flötsen samt för tillverkning
af sådana fabrikat, hvartill den ymniga eldfasta
leran gaf tillfälle. Bolagets särskilda skuld
till statsverket, 51,000 rdr, skulle äfven
mot afkvittning af tillverkningspremierna
afskrifvas. Det nya bolaget öfvertog verket 1
aug. 1825, men först 1835 kunde verket, tack
vare den ökade afsättningen af lerfabrikaten,
drifvas utan tillskott. Det gaf dock ingen vinst,
och det var ibland svårt att göra afbetalningar
till statsverket. När därtill 1843 tullen
å engelska stenkol borttogs, uppstod fråga
om att försälja verket till utlänningar eller
alldeles nedlägga det. Då bildades 1846 ett nytt
bolag, som inköpte det gamla bolagets aktier,
och styrelsen flyttades från Stockholm till
Skåne (Hälsingborg). Sedan dess har verket
fortgått med ökad afkastning och med vinst
för bolagsmännen. Största delen af de brutna
stenkolen förbrukas numera för bolagets eget
behof, och bolagets ekonomi hvilar hufvudsakligen
på förädlingen af de ur grufvorna erhållna
lerorna. Tillverkningen af eldfast tegel började
1826, af bly- eller oglaserade lerkärl 1833,
af saltglaserade 1835, af rör 1869, af asktegel
(4/5 kolaska, 1/5 kalk) 1879. 1862 anlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0134.html
