Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hässleholm - Hässleholm-Markaryds järnväg - Hässleklocka - Hässlekål. Se Hässleklocka - Hässler, Johann Wilhelm - Hässlunda - Hästafvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbindelse med stationen, som dessutom är
utgångspunkt för H.–Markaryds järnväg. Platsen,
som började bebyggas, sedan järnvägsstation
anlades, är afsöndrad från egendomar i Stoby
och Vankifva socknar. Den har från början
bebyggts efter en bestämd plan, så att kvarteren
äro regelbundna, gatorna raka och breda samt
tomterna jämförelsevis stora. Två rymliga torg
finnas. Antalet bebyggda tomter är närmare
300 och de obebyggdas omkr. 100. Arealen är
140,35 har, men ansökan har gjorts att få med
köpingen förena det område, som tillhör Skånska
trängkåren (förlagd dit 1907) och åtskilliga
andra områden, hvarigenom dess område skulle
nästan fördubblas. Taxeringsvärdet var 1908
214,500 kr. å jordbruksfastighet och 3,512,400
kr. för annan fastighet; den för bevillning
uppskattade inkomsten var 850,712 kr. Köpingen
bildar eget skoldistrikt fr. o. m. 1904. 1907
hade H. 57 handlande med 70 biträden och en
till nära 100,000 kr. uppskattad inkomst af
handelsrörelsen, 102 handtverkare med 145
arbetare och en inkomst af handtverksdriften
af omkr. 64,000 kr. samt 12 fabriker med 275
arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,209,130
kr., bl. a. en mek. verkstad för tillverkning af
järnvägsmateriel. Där finnas afdelningskontor
af bankaktiebolaget Södra Sverige, 2
sparbanker, postkontor, apotek, telegraf-
och rikstelefonstation, provinsialläkare,
distriktsveterinär, och där utgifvas tidningarna
"Nordskånska dagbladet Hessleholms tidning"
(6 ggr i veckan), "Norra Skåne" (3 ggr i veckan)
och "Sunnerboposten" (3 ggr). Genom k. br. 22
jan. 1887 och 28 juli 1888 föreskrefs,
att byggnads-, brand- och ordningsstadgan
för rikets städer samt hälsovårdsstadgans
bestämmelser rör. stad skulle tillämpas inom
det nuv. köpingsområdet, och k. br. 8 dec. 1893
medgaf, att samma område finge under vissa
villkor som en kommun för sig bilda en jämväl
i fattigvårdshänseende från Stoby och Vankifva
socknar afskild köping. Sedan dessa villkor
fullgjorts, förordnade K. M:t 12 sept. 1900, att
ifrågavarande område skulle med 1901 års ingång
inträda i de beviljade köpingsrättigheterna.
Hässleholm–Markaryds järnväg (sign. H. M. J.),
Hässleholm–Markaryds järnvägsaktiebolag
tillhörig, bredspårig, 37 km. lång järnväg
från Hässleholms station å Södra stambanan i
Kristianstads län öfver Vittsjö kyrkoby till
Markaryds kyrkoby i Kronobergs län. Förutom till
statens järnvägar har järnvägen i Hässleholm
anslutning till Hälsingborg–Hässleholms och
Kristianstad–Hässleholms järnvägar samt i
Markaryd förbindelse dels med den här korsande
Skåne–Smålands järnväg genom särskildt spår
till Markaryds västra station, dels direkt med
Markaryd–Veinge järnväg, hvarigenom en trafikled
mellan Södra stambanan och Västkustbanan
uppstår. Hässleholm–Markaryds järnväg, som med
32 km. är belägen inom Kristianstads och med
5 km. inom Kronobergs län, har uppkommit genom
sammanslagning, 21 maj 1897, af den 14 km. långa,
för trafik i okt. 1892 öppnade Vittsjö–Markaryds
järnväg med Vittsjö–Hässleholms järnväg,
som hade en längd af 23 km. och öppnades för
trafik i sept. 1890 och till hvilken den förra
järnvägen förvärfvat eganderätten. Bokförda
byggnadskostnaden utgjorde vid 1907 års slut
1,397,261 kr., hvaraf för rullande materiel
221,039 kr. Aktiekapitalet utgjorde vid samma
tid 323,000 kr. och
reservfonden 2,897 kr. Styrelsen
har sitt säte i Hässleholms köping.
A. d’A.
Hässleklocka, bot., namn på en blåklocksart,
Campanula latifolia, hvars blad kunna användas
till grönkål; den kallas därför äfven hässlekål.
Hässlekål. Se Hässleklocka.
Hässler, Johann Wilhelm, tysk tonsättare,
f. 1747 i Erfurt, d. 1822 i Moskva, var redan
vid 14 års ålder organist i Erfurt, konserterade
som vandrande mössmakargesäll, grundade 1780 i
Erfurt ett konsertföretag och en musikhandel,
var 1792-94 kejserlig kapellmästare i Petersburg
och därefter musiklärare i Moskva. H. hörde till
sin tids bättre kompositörer för klaver. Några
af hans stycken spelas ännu med fördel.
A. L.*
Hässlunda. Se Häslunda.
Hästafvel afser att fylla såväl statens som
enskildas behof af hästar, lämpade för de
olika ändamål, hvartill hästen i allmänhet
användes. Vid afveln bör därför tillses, att
de hästar, som produceras, blifva så tjänliga
som möjligt för det afsedda ändamålet. Vid
uppställande af afvelsmålet bör man i
första hand taga hänsyn till klimatets och
jordmånens beskaffenhet. Rasernas egenskaper
äro nämligen till stor del beroende på de yttre
naturförhållandena, och vid afveln bör därför
icke väljas en sådan ras, hvars egenskaper äro
utvecklade under helt andra förhållanden än de
inom afvelsområdet förhärskande. Bestämmande
för afvelsmålet blir äfven, om man föder upp
hästar till eget bruk eller till afsalu; och vid
ordnande af hästafveln inom ett större område bör
i första hand tagas hänsyn till det på trakten
förut befintliga stomaterialet, från hvilket
förädlingen alltid måste utgå. Sedan gäller det
att afgöra, hvilken afvelsmetod bör användas, och
har man därvid att välja på renafvel, korsning
eller inafvel (se dessa ord). Den närmaste
omsorgen blir därefter att utvälja lämpliga
afvelsdjur. All förbättring eller förädling af
husdjuren grundar sig nämligen på nedärfningen,
och genom att till afvel utvälja de individer,
som bäst lämpa sig för ett visst behof, kunna
djuren småningom göras alltmer tjänliga för
det afsedda ändamålet. I allmänhet utöfva båda
föräldrarna lika stort inflytande på afkomman,
men då hingsten årligen ger upphof till en mängd
afkomlingar, som kunna förärfva hans egenskaper,
hvaremot stoet i regel lämnar endast ett föl om
året, är det naturligtvis af största betydelse
för resultatet i afveln, att hingsten utväljes med omsorg.
De allmänna fordringarna på en
afvelshingst äro, att han är fullt frisk med ett
lifligt, energiskt temperament, att han har en
för det uppställda afvelsmålet passande typ med
särskildt de egenskaper väl utvecklade, som man
vid förädlingen företrädesvis önskar få fram,
och att han i exteriört afseende är så felfri som
möjligt. Hvad särskildt beträffar exteriören, så
önskas hos en afvelshingst en djup och bred, väl
sluten bål med stark rygg, långt kors och lång,
liggande bog, regelbundet ställda extremiteter
med väl utvecklade ledgångar och goda hofvar,
kraftig muskulatur och regelbundna rörelser. En
afvelshingst bör äfven ha visat sig duglig till
det arbete, hvartill hans afkomlingar äro afsedda
att användas, och inom vissa afvelsriktningar,
t. ex. den engelska fullblodsafveln och för
produktion af speciella trafvare, äro de aflagda
prestationsprofven af afgörande betydelse vid
val af afvelsdjur. Hing-
12 b. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
