Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Håkäringen - Hålahult - Hålanda - Hålankare - Hålbonäs - Hålbyggnad l. Hålrum - Hålcelt - Håle - Hålform - Hålglas - Hålhanden - Hålkamera - Hålklinga - Hålkrabb - Hålkula - Hålkäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fisket sker med båtar af omkr. 30 tons
dräktighet och 5-6 mans besättning, hvilka
förankras på 250-350 m. djup. Till redskap
begagnas hufvudsakligen "snöre" af omkr. 1
cm. genomskärning, nedtill ersatt af en förzinkad
järnkätting, vid hvilken en grof krok är fäst
med ett stycke sälspäck till agn. Sedan snöret
med ett lod af 3-4 kg. vikt nedsänkts, känner
fiskaren med handen, om håkäringen huggit,
och skyndar då draga upp. Håkäringen rullar
omkring, så snart den känner sig fast, och snor
då kättingen rundt om sig. Då man halat upp
djuret, uppskär man buken och lossar lefvern,
men blåser samtidigt med ett rör upp simblåsan,
på det kroppen ej må sjunka till bottnen. Sedan
lefvern uttagits, lämnas kroppen att flyta eller
släpas i land för att användas till gödselmedel
och kreatursföda. Någon gång ätes dock köttet,
beredt till "räkling", eller får ligga nedgräfdt
i jorden, tills det blifvit halfruttet, hvarefter
det medels en särskild tillagning skall blifva
ätbart. Det värdefullaste af djuret är dock
lefvern, hvaraf beredes tran. Dess vikt växlar
mellan 12 och 100 kg.; men stundom uppgår den
t. o. m. till 200 kg. R. L. (L-e.)
Hålahult. 1. Kronopark i Kils socken, Örebro
revir, Örebro län, bildad genom att den till
Dylta svafvelbruk anslagna skogstrakten Hålahults
allmänning öfverläts till kronan jämlikt
k. br. 31 jan. 1868. Genom k. br. 6 maj och 30
dec. 1898 afsöndrades från kronoparken ett område
om 50 har till lungsotssanatorium. Nuv. areal
469 har. Årlig afverkning enl. 1908
fastställd skogshushållningsplan
1,000 kbm. - 2. Lungsotssanatorium. Se
Jubileumsfondssanatorier. 1. G. Sch.
Hålanda, socken i Älfsborgs län, Ale härad. 7,836
har. 1,097 inv. (1908). Annex till Ale-Sköfde,
Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt.
Hålankare. Se Ankare, sp. 1052.
Hålbonäs, gods i Skyllinge socken, Södermanlands
län, med hufvudgården vackert belägen på
en udde i sjön Vallmarn och alldeles bredvid
Västra stambanan. Det omfattar tills. 15 l/4 mtl,
tax. till 388,300 kr. (1907), samt kvarn, såg och
tegelbruk (tax. till 105,300 kr.). H. tillhörde
under senare delen af 1400-talet ett par
medlemmar af släkten Sparre och har sedan genom
giftermål gått i arf inom släkterna Lilliehöök,
Fleming, Ryning, Ribbing m. fl. Sedan 1810 har
det tillhört grefliga släkten Mörner. 1906 såldes
det till Backa-Hosjö aktiebolag, som vid sågen
(1 ram och 2 hyfvelmaskiner) afverkade sågade och
hyflade trävaror för omkr. 342,000 kr. (1907).
Hålbyggnad l. Hålrum, befästningsk., kallas
med ett gemensamt namn hvarje täckt utrymme
i en befästning, som afser att erbjuda mer
eller mindre skydd mot den fientliga eldens,
särskildt kasteldens, verkan. Hålbyggnaderna
bakom eller i en fältbefästnings vall kallas
täckta rum (se d. o.). En tvärvall, som i sig
innesluter en hålbyggnad, kallas håltravers. I
ett fästningsverk inbyggas hålrummen antingen
under vallgången eller i traverser, eller
ock läggas de i särskilda skyddsvallar eller
utsprängas i befintligt berg. Man ställer olika
fordringar på hålbyggnader, allteftersom de
ligga i fältbefästningar eller i provisoriska
och fästningsverk. I förra fallet nöjer man sig
sålunda vanligen med säkerhet mot granatsplitter
eller fullträffar af
fältartilleri, under det att man i andra fallet
fordrar bombsäkerhet, hvarför sådana hålrum
skola skydda ej blott mot direkt beskjutning,
utan ock mot kasteld. Då förr jordtäckta bjälklag
eller murade hvalf kunde göras bombsäkra, måste
nu, för att skydd mot kasteld skall erhållas
och där ej tillräckligt tjock jordtäckning
med eller utan sprängmantel kan anbringas,
träkonstruktionerna eller de murade hvalfven
ersättas med järnkonstruktioner och betong. Vid
nybyggnader placeras de flesta hålrum vanligen
i en gemensam större betongbyggnad eller, i
bergfort, insprängas de i klippan. I provisoriska
befästningar nöjer man sig dock med täckningar
af betong å järnbalkar (järnvägsskenor) eller
hvälfd korrugerad plåt eller af 2 a 3 lager 0,30
m. virke, hvaröfver lägges en minst l,5 m. tjock
jordtäckning med inneliggande sprängmantel
af sten; de bärande väggarna muras af sten
eller uppföras af groft virke. Genom lämpliga
anordningar söker man minska fuktigheten
särskildt i fästningsverkens hålrum.
L. W:son M.
Hålcelt, arkeol. Se Celt.
Håle, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 1,277
har. 469 inv. (1908). Annex till Särestad,
Skara stift, Väne kontrakt.
Hålform. Se Gjutning, sp. 1236.
Hålglas. Se Glas, sp. 1270.
Hålhanden, anat. Se Hand, sp. 1296.
Hålkamera. Se Camera, sp. 1033.
Hålklinga, krigsv., kallas klingan på
ett huggvapen, när på ena eller båda
sidorna finnas rännformiga urtagningar,
genom hvilka vapnet blir lättare.
H. W. W.*
Hålkrabb, skpsb., den del af ett spants eller
en vattenlinjes kontur, som, då den betraktas
utifrån, visar en konkav form. I fig. 1, där
kroklinjen afb föreställer spantets form på
ena sidan
om medellinjen ac och linjen vl vattenlinjen,
är spantformen konkav mellan kölen, a,
och inflexions-punkten, f, samt konvex från
sistnämnda punkt upp till relingen, b. I detta
fall säger man, att spantet har hålkrabb mellan
a och f. - På samma sätt, om i fig. 2 abc
föreställer en vattenlinjes form på ena sidan
om medellinjen ac, säges vattenlinjen abc ha
hålkrabb mellan a och h samt mellan c och h.
J. G. B.*
Hålkula, krigsv., kallades förr, då
rundkulor användes till artilleripjäser,
en ihålig rundkula i motsats till en massiv
s. k. fullkula. Ihåligheten fylldes med krut
eller brandsats. G. af Wdt.
Hålkäl (ty. hohlkehle, af hohl, ihålig, urholkad,
konkav, och kehle, strupe, således eg. den
kroklinje, som halsen bildar mot hakan), bygnk.,
profilering, som är konstruerad efter en del
af en cirkel, ellips eller hyperbel. Hålkälen
nyttjas i byggnadskonsten och de därmed
sammanhängande tekniska konsterna (snickeriet,
stenhuggeriet o. s. v.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
