Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyperion - Hyperit, petrogr. - Hyperitdiorit. Se Hyperit - Hyperius, Andreas Gerhard - Hyperkatalektisk - Hyperkines - Hyperkritik - Hyperlydisk - Hypermanganas kalisus - Hypermeter - Hypermetropi l. Hyperopi - Hypermnestra - Hypernervös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bland titanerna, fader till Helios
och stundom äfven sammanblandad med denne
(se Helios).
- 2. Astron., en af planeten Saturnus’ månar,
upptäckt af Bond 1848. Dess afstånd från
planetens centrum utgör omkr. 25 Saturnusradier
eller l½ million km., dess omloppstid
21 dygn 7 timmar. - 3. Roman af Fr.
Hölderlin (se denne).
- 4. En 1908 grundlagd tysk
tidskrift, som fortsätter "Pans"
litterära och konstnärliga traditioner.
1. A. M. A. 2. B-d.
Hyperit, petrogr., en mörk, massformig, eruptiv
bergart, bestående af kristallinisk, småkornig
till grofkornig blandning af svartbrun eller
svartgrön hypersten och oftast mörkfärgad
plagioklas, vanligast labrador. I allmänhet
förekommer jämte hypersten äfven augit eller
diallag, och ej sällan äro dessa pyroxenmineral
i högre eller lägre grad omvandlade till
hornblände. Öfvergångar till diabas, gabbro och
diorit saknas således icke, och man har genom
mikroskopiska undersökningar funnit, att verklig
typisk hyperit är mycket mindre allmän, än förut
antagits. - I hyperiten ingå f. ö. mineralen
olivin, apatit och titanjärn. Detta sistnämnda
åstadkommer, att hyperiten någon gång inverkar
på kompassnålen. Hyperiten uppträder som gångar,
gångstockar eller mindre massiv samt i form
af inlagrade bäddar inom urformationens
område. Inom en zon, som från nordvästra
Värmland sträcker sig mot s. genom Västergötland
och västra Småland till norra Skåne, finnas
talrika förekomster af dels verklig hyperit,
dels en dioritisk öfvergångsform, hyperitdiorit.
Hyperiterna antaga vid polering en
jämn, svart färg (s. k. "svart granit") och
äro därför mycket värderade inom stenindustrien
för tillverkning af grafmonument m. m. Litt.:
A. E. Törnebohm, "Om Sveriges viktigare diabas-
och gabbroarter" (i Vet. akad:s Handl. 14,
1876), E. Svedmark, "Pyroxén- och amfibolförande
bergarter inom sydvestra Sveriges urberg"
(i "Sver. geol. und. ser. C. n:r 97", 1888).
E. E.
Hyperitdiorit. Se Hyperit.
Hyperius, Andreas Gerhard, holländsktysk
protestantisk teolog,
f. 1511 i Ypern, d. 1564, blef 1541 professor
i Marburg, där han blef den hessiska kyrkans
egentlige ledare och dit hans anseende som
humanist och teolog drog stora lärjungeskaror
från när och fjärran. I all sin verksamhet
sträfvade H., som i den store förmedlingsteologen
M. Butzer (se d. o.) såg sin egentlige lärare,
att mildra och försona de vid denna tid
ytterligt
skärpta teologiska motsättningarna. Särskildt
två af hans utomordentligt talrika, de mest
olika vetenskapsgrenar omfattande, arbeten
ha beredt honom en ärofull plats i teologiens
historia. I sitt encyklopediska verk De recte
formando theologiæ studio (1556) har han
första
gången utstakat programmet för den praktiska
teologiens disciplin i dess nuv. mening, ett
program, som först omkr. 300 år senare kommit
till utförande. Och hans
arbete De formandis concionibus sacris seu de
interpretatione scripturarum populari (1553)
kan genom det försök, som här göres att lösgöra
läran om predikan från den profana retorikens
bojor, betecknas som den första evangeliska
homiletiken. Äfven här blefvo hans uppslag länge
opåaktade. Jfr Müller, "A. H." (1895), och
Schian, "Die homiletik des-A. H." (i
"Zeitschrift für praktische theologie", 1896-97).
P. F. (E. Bg.)
Hyperkatalektisk (af grek. hyper, öfver, och
katalegein, upphöra), metr., kallas en vers, som
har flera stafvelser än hvad det rytmiska schema
medger, hvilket för densamma tänkes ligga till
grund. Jfr Akatalektisk, Katalektisk och Vers.
Hyperkines (af grek. hyper, öfvermåttan,
och kinesis, rörelse), med., abnormt stegrad
rörelse, såsom vid kramp eller konvulsioner.
Hyperkritik (af grek. hyper, öfvermåttan),
öfvermåttan skarp kritik, öfverdrifven
häcklingslusta. - Adj. hyperkritisk.
Hyperlydisk (af grek. hyper, öfver),
mus. Se Musik (forngrekernas).
Hypermanganas kalicus, kem. farm. Se Manganföreningar.
Hypemeter (grek. hypermetros eller
hypermetron), ett i metriken (versläran)
stundom förekommande uttryck, som betecknar,
att en vers "öfverskjuter måttet",
d. v. s. innehåller flera versfötter, än den bör
ha (jfr Hyperkatalektisk), eller att en metrisk
period har ett större omfång, än som rätteligen
tillkommer en vers. A. M. A.
Hypermetropi l. Hyperopi (af grek. hyper,
öfver, metron, mått, och ops, öga), oftalm.,
öfversynthet, är ett i de typiska fallen
medfödt fel hos ögat, beroende därpå, att ögats
axel är för kort och vanligen hela ögat mindre
än normalt. Till följd af detta fel förenas vid
ackommodationshvila redan de från oändligt
långa afstånd kommande, d. v. s. parallella
ljusstrålarna icke i ögats botten, på dess
näthinna, utan bakom denna, och fjärrpunkten
(se d. o.) är virtuell, belägen bakom
ögat. Utan anlitande af ackommodationsförmågan
(se Ackommodation 2) kan ett sådant öga ej se
någonting tydligt, och behofvet af att under
alla
förhållanden anstränga ackommodationen medför
snart trötthet, värk, s. k. astenopi. Ju
äldre man blir, ju mer ackommodationsförmågan
aftager, dess mera gör detta brytningsfel
besvär, och det är denna omständighet, som
man med orätt ansett som ett bevis på, att
felet tilltager med åren. I själfva verket gör
felet sig endast alltmera gällande. Graden af
hypermetropi bestämmes genom det starkaste
konvexglas, hvarmed patienterna kunna se i
fjärran. Genom detta glas brytas nämligen de
parallella strålarna nätt och jämt så, att de
kunna förenas på ögats botten, göras tillräckligt
konvergerande därför. Patienter, som lida af en
viss grad af öfversynthet, böra alltid begagna
det passande konvexglaset, äfven för seende
på längsta håll. Med tilltagande ålder måste
patienterna taga än starkare glas för läsning
och annat arbete. En atypisk, förvärfvad,
hypermetropi uppkommer genom linsens aflägsnande
ur ögat vid starroperation eller genom dess
upplösning efter skador å linskapseln. Rsr.*
Hypermnestra, grek. myt. Se Danaos.
Hypernervös (af grek. hyper, se d. o.),
öfvermåttan nervös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
