Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyperemi - Hyperestesi - Hyperextension - Hyperfrygisk - Hypergeometrisk - Hypergeusi - Hyperglycemi - Hyperia - Hypercaceae - Hyperisin - Hypericiodeae - Hypericum L., Johannesört - Hyperides - Hyperina - Hypernios - Hyperion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI
Hyperemi (af grek. hyper, öfvermåttan, och
haima, blod). Se Blodstockning.
Hyperestesi
(af grek. hyper, öfvermåttan,
och aisthesis, känsel), med., ökad
känslighet.
Hyperextension (af grek. hyper,
öfver), patol., öfversträckning af en
ledgång, beroende på bildningsfel, yttre
skada eller sjuklig förändring därsammastädes.
J. Å.
Hyperfrygisk (af grek. hyper, öfver), mus. Se
Musik (forngrekernas).
Hypergeometrisk, mat., betecknar en af Gauss
studerad oändlig serie: den hypergeometriska
serien P(α, β, γ, x), som har formen.
Denna serie omfattar som specialfall en
stor mängd kända funktioner, men dess största
betydelse ligger däri, att den utgör en integral
till den lineära differentialekvationen
som också kallas hypergeometrisk.
I. F.
Hypegeusi (af grek. hyper, öfvermåttan, och
geusis, smak), med., ökad känslighet hos
smaksinnet.
Hyperglycemi (af grek. hyper, öfvermåttan,
glykys, söt, och haima, blod), ökning af
blodets sockerhalt. Blodet innehåller alltid
något socker, i medeltal 1,5 pro mille; stiger
sockerhalten till 3 pro mille eller mer,
öfvergår
socker i urinen. Den närmaste orsaken till
socker i urinen är nästan alltid en
hyperglycemi.
G. F-r.
Hyperia. Se Hyperina.
Hypericaceae, bot. Se Hypericoideae.
Hypericin. Se Hypericum.
Hypericineae, bot. Se Hypericoideae.
Hypericoideae, Hypericineee, Hypericaceae, bot.,
underfam. af fam. Guttiferae (se d. o.), utmärkt
genom motsatta blad, tvåkönade blommor, många
ståndare i 2-5 stammar, fria stift och kapsel,
bär eller stenfrukt. G. L-m.
Hypericum L., Johannesört, bot., ett släkte,
som utgör typen för underfam. Hypericoideae
af fam. Guttiferae. De svenska arterna, till
antalet sju, äro i de flesta fall upprätta och
tämligen höga,
Tryckt den 21/9 09
mångåriga örter, hvilkas blad äro motsatta,
hela och helbräddade, genomskinligt
punkterade (se Glandel); blommorna äro gula,
mörkstrimmiga, sittande i knippen i stjälkens
och grenarnas toppar. De allmännaste arterna äro
H. quadrangulum L., hvars stjälk har 4 föga
upphöjda kanter, och H. perforatum L. (se
fig.), som har två kanter på stjälken. Det
är företrädesvis den sistnämnda arten, hvars
örtstånds öfre delar med blommorna, under namnet
Herba cum floribus l. Summitates hyperici,
äkta Johannesört, varit använd som medel mot
lungsot. De färska blommorna ge vid pressning
en röd saft, innehållande hypericin
(ett rödt färgämne), ochd äraf har orten sedan
forntiden äfven namnet mansblod (grek. andros
haimon). Som prydnadsbuskar odlas i trädgårdarna
de storblommiga arterna H. calycinum L. från
Mindre Asien och H. patulum Thunb. från Japan.
O. T. S. (G. L-m.)
Hypericum perforatum.
1 växtens öfre del i blomning,
2 tvärsnitt af stjälken,
3 bladspets sedd från undre sidan.
Hyperides. Se Hypereides.
Hyperina, zool., en underordning tillhörande
ordn. Amphipoda bland kräftdjuren, utmärkas
genom stort hufvud och stora ögon, plump
kropp, bröstbenen ofta delvis ombildade till
gripredskap. Släktet Hyperia, hvars arter
förekomma företrädesvis i de nordiska hafven,
lefver under sommaren i maneter, om vintern
fritt på hafsbottnen. L-e.
Hyperinos (af grek. hype’r, öfver, och is,
genit. inos, fibrin), med., ökad fibrinhalt
hos blodet. Motsats: Hypinos (af grek. hypo,
under), minskad fibrinhalt.
Hyperion. 1. Grek. Υπερίων), grek. myt.,
en
12 b. l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
