Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemortsrätt - Hemostatika. Se Blodstillande medel och Hæmostatika - Hemothorax - Hempel, Karoline. Se Börresen, H. P. - Hempel, Frieda - Hem på landet. Se Arbetarbostäder, sp. 1320. - Hemse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I denna stadgades som allmän regel, att en hvar
skulle i fråga om fattigvårdsförsörjning tillhöra
det fattigvårdssamhälle, hvarest han efter fyllda
15 år sist under tre på hvarandra följande år
vistats utan att ha åtnjutit fattigunderstöd,
som af annat fattigvårdssamhälle eller af
staten ersattes, och att en hvar skulle efter
fyllda 55 år för sin öfriga lifstid behålla
den försörjningsort han då tillhörde. Därjämte
stadgades, att ingen för äfventyret af framtida
fattigvårdstunga skulle lida inskränkning
i rättigheten att välja vistelseort. —
Äfven dessa stadganden om försörjningsort
gåfvo emellertid anledning till missnöje,
och i den nya fattigvårdsstadgan af 13 juli
1853 upptogs i fråga om hemortsrätten den
hufvudregel, att en hvar skulle tillhöra det
fattigvårdssamhälle, hvarest han vid inträffande
fattigvårdsbehof författningsenligt varit
eller bort vara mantalsskrifven, dock att,
om behof af fattigförsörjning för någon skulle
uppstå inom de första sex månaderna, efter det
mantalsskrifning försiggått i det samhälle,
till hvilket han inflyttat, eller han under
året före inflyttningen eller sex månader
därefter af annat fattigvårdssamhälle åtnjutit
understöd, skulle försörjningen åligga det
fattigvårdssamhälle, där han näst förut varit
eller bort vara mantalsskrifven. I nu gällande
fattigvårdsförordning af 9 juni 1871 kvarstår
denna hufvudregel, men den fastslagna tiden
af 6 månader har blifvit utsträckt till ett
år. I öfrigt gäller, att den, som fyllt 60 år,
bibehåller den hemortsrätt, som han då egde, samt
att hustru oberoende af sin ålder har mannens,
inom äktenskapet födt barn faderns och utom
äktenskapet födt barn moderns hemortsrätt. Lämnar
en fattigvårdsstyrelse understöd åt person, som
enligt fattigvårdsförordningens 1 § är berättigad
till fattigvård, men har hemortsrätt inom annan
kommun, är fattigvårdsstyrelsen berättigad
att af denna kommun utbekomma ersättning för
fattigvården. Ansökan om sådan ersättning
skall inom en månad inlämnas till Konungens
befallningshafvande i det län, där sökande
kommun är belägen, som, sedan hemortskommunens
fattigvårdsstyrelse yttrat sig i ärendet
och behöflig utredning förebringats, meddelar
utslag. Öfver detta utslag kan klagan föras hos
Kammarrätten. Person, som inom samhälle, där
han icke eger hemortsrätt, åtnjuter fattigvård,
som ej är af tillfällig beskaffenhet, kan, för
så vidt hans hälsa icke däraf kan anses lida men,
hemsändas till hemorten.
I Norge är hemortsrätten (hjemstavn) beroende
af vistelse. Den, som inom en kommun under
minst två år haft "fast ophold", är därstädes
hemortsberättigad. Emottagandet af fattigvård
afbryter hemortsrättsförvärfvet. Undantag från
denna regel utgöra dock vissa slag af understöd,
särskildt sjukvård. Efter fyllda 62 år kan
ny hemortsrätt ej vinnas. Hustru har i regel
mannens hemortsrätt, men kan, därest makarna
icke sammanlefva, förvärfva själfständig
sådan. Återupptages samlifvet, får hustrun dock
ånyo mannens hemortsrätt, om han har sådan;
i motsatt fall får han hennes. Minderårigt barn
har samma hemortsrätt som den af föräldrarna, hos
hvilken det lefver eller senast lefde. Kostnaden
för underhåll af utom äktenskapet födt barn,
som af fattigvården omhändertagits, delas mellan
båda föräldrarnas hemortskommuner.
Efter 10 års frivillig frånvaro från hemorten
anses hemortsrätten förlorad, äfven om ny sådan
ej förvärfvats. Sådan persons försörjning
bekostas af staten. För det understöd, som på
grund af sin art icke brukar medföra afbrott
i hemortsrättsförvärf, kan ersättning af
hemortskommunen ej kräfvas. Öfrigt understöd
skall af hemortskommunen ersättas med
2/3. Tvister kommunerna emellan rörande viss
persons hemortsrätt afgöres af vederbörande
regeringsdepartement eller ock genom skiljedom.
I Danmark förvärfvas hemortsrätt genom 5 års
stadigvarande vistelse inom en kommun. Den,
som efter fyllda 18 år icke sålunda förvärfvat
hemortsrätt, försörjes af födelsekommunen. Som
sådan anses den kommun, där föräldrarna vid
barnets födelse hade "fast ophold", eller, om
de vid samma tid uppburo fattigvårdsunderstöd,
den kommun, där de då voro hemortsberättigade. I
fråga om utom äktenskapet födt barn räknas
som födelsekommun den kommun, där modern 10
månader före barnets födelse stadigvarande
vistades eller, om sådan ej kan påvisas,
den kommun, där hon vid barnets födelse
var hemortsberättigad. Hustru har, för
så vidt laglig skilsmässa ej föreligger,
mannens hemortsrätt. Inom äktenskapet födt
barn under 18 år har samma hemortsrätt som
föräldrarna eller som den af dem, som senast
lefde; utom äktenskapet födt barn har moderns;
ingår sådant barns mor äktenskap med annan än
barnets fader, behåller barnet den hemortsrätt,
som modern egde före äktenskapet, om hon året
före giftermålet uppburit fattigvård. Af
vistelsekommunen utgifven fattigvård för
därstädes ej hemortsberättigad person skall
till 3/4 af hemortskommunen ersättas. Härifrån
äro dock liksom i Norge kostnaderna för vissa
slag af understöd undantagna. Rätten att
hemsända inom kommunen ej hemortsberättigad
understödstagare är i Danmark i betydande grad
inskränkt. Tvister mellan kommuner rörande viss
persons hemortsrätt afgöras af amtmanden inom
amtet samt i Köpenhamn af inrikesministern.
E. P—i.
Hemostatika, Hämostatika. Se Blodstillande medel
och Hæmostatica. — Hemostatisk, blodstillande.
Hemothorax, Hämothorax (af
grek. haima blod, och thorax, bröstkorg),
patol., blodansamling i den ena eller bägge
lungsäckarna.
J. E. J—n.
Hempel, Karoline. Se Börresen, H. P.
Hempel, Frieda, tysk operasångerska, f. 1884
i Leipzig, utbildades först till pianist och
1903—05 till sångerska vid bl. a. Sternska
konservatoriet i Berlin och fästes 1907
som första koloratursångerska vid hofoperan
där. Bland hennes roller märkas Lucia, Rosina,
Julia, Fru Ström i "Muntra fruarna", Mozarts
Constanze och Nattens drottning samt Wagners Elsa
och Eva. Hon gaf gästspel i Stockholm 1908 som
Violetta, Nattens drottning, Fru Ström och Gilda
(i "Rigoletto").
Hem på landet. Se Arbetarbostäder, sp. 1320.
Hemse, socken i Gottlands län, Södra
häradet. 2,441 har. 849 inv. (1908). Annex till
Alfva, Visby stift, Södra kontraktet. Vid
en reparation af H. romanska stenkyrka (från
1100-talet) 1896 fann man, att golftiljorna och
deras underlag i skeppet och koret utgjorde
lämningar af en stafkyrka (säkerligen från
1000-talet). Se därom vidare Stafkyrkor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
