Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 219-220 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora - Hedvig Elisabet Charlotta. Se Charlotta, H. E. - Hedvigsfors bruk - Hedvigs församling - Hedvigsholmen - Hedvig Sofia - Hedvigsstad. Se Piteå, stad - Hedychium - Hedychrum. Se Guldsteklar - Hedyfan - Hedysarum - Heegaard, Paul Sophus Vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och stämma. Som lifgeding innehade H. E. under
särskild förvaltning Gripsholms, Eskilstuna,
Strömsholms och Vadstena län, hvilka först 1719
lades under den allmänna förvaltningen. Drottning
H. E. egnade en synnerlig omvårdnad åt de sköna
konsterna och använde till den inhemska konstens
uppmuntran en betydlig del af sina stora
inkomster. Hon beskyddade och gynnade Tessinerna
och Ehrenstrahl, lät uppföra Drottningholms
och Strömsholms slott, försköna Gripsholm och
Ulriksdal samt prydde sina slott med vackra
skulpturer och målningar.
(R. F.)

Drottning Hedvig Eleonora. (Efter Ehrenstrahls målning, Drottningholm.)

Hedvig Elisabet Charlotta, svensk drottning. Se
Charlotta, H. E.

Hedvigsfors bruk. Se Iggesund och Strömbacka.

Hedvigs församling i Norrköpings stad tillhör
Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. 7,406
inv. (1908). Församlingen, hvars kyrka är
uppkallad efter drottning Hedvig Eleonora,
kallades, förr än den blef territoriell, 1885,
äfven för Tyska församlingen.

Hedvigsholmen, befäst holme, förut kallad
Fiskholmen (se d. o.), i Marstrands hamn. Skansen
förstärktes och utvidgades under 1660-talet,
och Hedvigsholms fästning bestod vid utbrottet af
kriget med Danmark 1675 af en murad redutt midt
på H. och en skans med stenbröstvärn på västra
udden. Då Marstrand 1677 anfölls af Gyldenlöve,
försvarades H. af den endast 60 man starka
besättningen 6—15 juli med utmärkt tapperhet
först under öfverstelöjtnant A. Björnsköld,
sedan under major Stark, som måste utrymma
befästningarna, utan att, som han ämnat, lyckas
spränga dem i luften. Gyldenlöve förstärkte
försvarsverken. Efter fredsslutet (1679)
iståndsattes stenredutten efter ritning af
Lydinghjelm; men 1693 påbörjades de "alldeles
onödiga" befästningarnas rasering.
Under Karl XII:s sista danska krig
återställdes de emellertid så godt sig göra
lät samt bestyckades; vid Tordenskjolds anfall
mot Marstrand 22 juli 1719 utrymdes de af
besättningen (12 man under en underofficer),
sedan kanonerna förnaglats. Tordenskjold gaf
H. namnet Charlottenholm. Efter fredsslutet
(1720) återtogs namnet H,, men befästningarna
lämnades åt sitt öde. Ännu synas dock några
lämningar af dem.
L. W:son M.


Hedvig Sofia (skref sig alltid "H. Sophie",
hvadan Sofia torde ha varit hennes tilltalsnamn),
hertiginna af Holstein-Gottorp, dotter till
Karl XI och Ulrika Eleonora, f. 26 juni 1681
på Stockholms slott, d. där 11 dec. 1708,
förmäldes 12 juni 1698 på Karlberg (vid
Stockholm) med sin kusin, hertig Fredrik IV
af Holstein-Gottorp. I aug. 1698 flyttade hon
till sitt nya fädernesland, men återvände redan
följande vår med sin make till Sverige, hvilket
hon sedan ej lämnade. Hennes gemål följde Karl
XII i kriget och stupade i slaget vid Klissov,
1702, efterlämnande en tvåårig son, Karl Fredrik,
för hvilken hon blef den ena af förmyndarna.

Hedvigsstad. Se Piteå, stad.

Hedychium Koen., bot., växtsläkte af
fam. Zingiberaceæ med 38 arter i tropiska
Asien. H. Gardnerianum Wall. från Ostindien
är en omtyckt växthusväxt, liknande Canna, med
vackra gula, välluktande blommor i rikblommiga
ställningar i spetsen af de storbladiga stjälkarna.
G. L—m.

Hedychrum, zool. Se Guldsteklar.

Hedyfan Breithaupt (af grek. hedys, behaglig,
och fainein, glänsa), miner., ett kristalliniskt
eller derbt, monoklint mineral, besläktadt med
mimetit och sammansatt enligt formeln
                
R Cl₂ + 3 [R₃ O₆ 2 (As P) O],

där R är = Ca och Pb. Mineralets färg är hvit
med dragning åt gult. Det har diamantartad
fettglans och förekommer vid Långban i Värmland.
P. T. C.*

Hedysarum L., bot., ett släkte af tämligen
högväxta örter eller buskar, hörande till
fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ. Bladen
äro mångpariga, ofta genomskinligt punkterade;
blommorna röda, hvita eller gulaktiga, i klasar
i bladvecken. Baljan ar ledad, platt-tryckt. De
omkr. 60 arterna lefva i norra halfklotets
tempererade bergstrakter, många äro goda
foderväxter, andra odlas som prydnadsväxter,
t. ex. H. coronarium L. och H. multijugum Maxim.
Om H. onobrychis (esparsett) se Onobrychis.
G. L—m.

Heegaard [hēgår], Poul Sophus Vilhelm, dansk
filosof, f. 19 jan. 1835, d. 27 mars 1884,
blef 1858 teol. kandidat, men fick afsmak för
teologien, slog sig på filosofi och förvärfvade
1861 doktorsgraden med en afh. om Herbarts filosofi.
I Indledning til den rationelle ethik (1866)
sökte han häfda möjligheten af en etik utan religiös
grundval. Missnöjd med Hegels spekulativa system och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>