Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedströmmen - Hedvattnet - Hedvig - Hedvig - Hedwig, Johann - Hedvig Eleonora - Hedvig Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptager vattnet från Stora och Lilla Kedjen,
Öfre och Nedre Fernasjön, Långsvan och Lillsvan
samt faller ut i Mälarens vik Galten strax s. om
Köpingsåns mynning. Vattenområdet beräknas till
1,110 kvkm.
Hedvattnet, kronopark i Åsele socken och
tingslag, Åsele revir af Västerbottens län,
bildades därigenom, att Domänstyrelsen
13 dec. 1906 förordnade, att de delar af
öfverloppsmarkerna n:r 2 och 7 i Åsele socken,
som förut varit upplåtna som stockfångstskog
åt Utansjö sågverk i Västernorrlands län,
skola förvaltas som kronopark under
ofvanstående namn. Areal 4,756 har.
G. Sch.
Hedvig, astron., en af småplaneterna.
Hedvig (po. Jadwiga), drottning af Polen,
dotter till konung Ludvig af Ungern och Polen,
f. 1370, d. 1399, hyllades efter sin faders död
(1382) af polackerna som regerande drottning,
medan ungrarna till sin härskarinna redan förut
korat hennes äldre syster Maria. Då den hedniske
storfursten Jagiello af Litauen begärde H:s
hand och lofvade sin egen och sina undersåtars
omvändelse till kristendomen, måste H., som
sedan barndomen var trolofvad med hertig Vilhelm
af Österrike, 1386 förmäla sig med Jagiello,
hvilken under namnet Vladislav s. å. kröntes
till konung i Polen.
Hedwig, Johann, tysk botanist, f. 1730
i Siebenbürgen, d. 1799 i Leipzig, 1786
e. o. professor i medicin och 1789 professor
i botanik i Leipzig, sysselsatte sig med
kryptogamerna, särskildt bladmossorna, och
är grundläggare af den nyare bryologien
samt författade bl. a. Fundamentum historiæ
naturalis muscorum frondosorum (1782),
Theoria generationis et fructificationis
plantarum cryptogamicarum (1784), Descriptio
et adumbratio microscopico-analytica muscorum
frondosorum etc. (1787—97; 4 bd) samt Species
muscorum frondosorum (1801). H. kallades 1790
till led. af Vet. akad.
T. K.
Hedvig Eleonora (förut Ladugårdslands) församling
i Stockholm. 1672 skildes en del från Jakobs
församling och blef ett särskildt pastorat, dock
så, att hela Ladugårdslandet skulle höra till
amiralitetskyrkan, med amiralitetspredikanten
som kyrkoherde, under inseende af kyrkoherden
i Jakob, som tillika var superintendent vid
amiralitetet. 1696 erhöll församlingen egen
kyrkoherde med säte och stämma i Stockholms
stads konsistorium. För amiralitetsförsamlingens
behof beslöts 1656 en kyrkobyggnad, hvartill
stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjort
ritning, och grunden lades 1658. Arbetet
afstannade dock snart af brist på medel, och en
provisorisk kyrka af trä uppfördes 1670. Först
1724, sedan Amiralitetskollegium nödgats återbära
de penningar, som insamlats för kyrkobyggnaden,
kunde denna med allvar påtänkas. Arbetet
återupptogs 1730, och kyrkan fullbordades af
G. J. Adelcrantz, som jämte Tessin förbättrat den
ursprungliga planen. Kyrkan invigdes 21 aug. 1737
samt uppkallades efter grundläggarens, Karl X:s
gemål. Den nuv. kupolen uppfördes 1866—68 efter
en af intendenten F. V. Scholander uppgjord
ritning, hvilken omarbetades af hofarkitekten
B. C. Malmberg. Kyrkans inre renoverades 1892. —
Församlingen, till hvilken 1868 och 1870 lades
Djurgården, blef 1 maj 1906 enligt k. bref 15
april 1904 delad i tre församlingar: Hedvig
Eleonoras förs., omfattande den mellersta delen
af den odelade församlingen,
Oskars förs., bildad af dennas östra
del, och Engelbrekts förs., bildad af
de västra och norra delarna, hvarigenom Djurgården delades
å de två sistnämnda församlingarna. 20,815
inv. (1908). H. E. utgör ett regalt pastorat.
 |
| Hedvig Eleonora kyrka ("Östermalms kyrka"). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
