Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1385-1386 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Han-kou l. Han-kau - Hanksit - Han-kutschin - Hankö - Hanley - Hanlin l. Han-lin-yan - Han-lin-yan - Hann, Julius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han-kou 1. Han-kau (’’Hans mynning"),
stad i kinesiska prov. Hupe, vid vänstra
stranden af Jang-tse-kiang, 1,100 km. från
hafvet. Genom Han-kiang, som där mynnar ut i
Jang-tse-kiang, skiljes den från staden
Han-jang, och midt emot dem på andra sidan
om hufvudfloden ligger provinsens hufvudstad,
Vu-tschang. Före Taipingupproret, under hvilket
dessa städer till största delen förstördes, skola
de tillsammans ha haft öfver 5 mill. inv.; den
nuv. folkmängden uppgifves till minst 900,000
(hvaraf H. har 600,000, Vu-tschang 200,000
och Han-jang 100,000). H., som öppnades för
främlingar 1861 (enligt fördraget i Tientsin
1858), är medelpunkten för den utländska handeln
med de västra och centrala provinserna. Staden
är utgångspunkt för den 1,200 km. långa, af
ett belgiskt bolag byggda järnvägen till Peking
(södra delen, till Kanton, skall byggas af ett
kinesiskt bolag), och sedan öfre Jang-tse-kiang
gjorts farbar för ångare, har H. blifvit en
handelsmetropol underlägsen endast Shanghai. Den
har daglig ångbåtsförbindelse med Shanghai, och
mindre ångare gå regelbundet till Itschang. I
början förmedlades 70 proc. af importen
genom utländska handelshus, men numera ha
kineserna öfverflyglat dessa. Utom te, som är
den förnämsta exportartikeln, utföras från
H. opium, råsilke, hudar, bomullsgarn och
gurjunbalsam. Införseln utgöres af bomulls-
och yllevaror, metallarbeten, petroleum och
socker. 1906 steg exporten till utlandet till
8,5 mill. och importen från utlandet till
16,6 mill. Tehandeln ligger mest i ryssarnas
händer; de ha stora ångfabriker för beredande
af te, som går sjövägen till Odessa, men äfven
landvägen genom Tientsin och Sibirien. I staden
arbeta flera missionssällskap, och England,
Tyskland, Frankrike och Ryssland ha särskilda
områden åt sig upplåtna (utan territoriell
jurisdiktion), det första sedan 1861, de
senare sedan slutet af 1890-talet. De tre
städerna lida ofta af svåra öfversväm-ningar.
(J. F. N.)

Hanksit Hidden, miner., hvita eller gulaktiga,
hexagonala kristaller af sammansättningen
4 Na₂ SO₄, Na₂ CO₃. Förekommer i
Clear l. Borax lake "(Kalifornien).
A. Hng.

Han-kutschin, en till tinnefolken
eller atha-paskernas afdelning hörande
nordamerikansk indianstam vid öfre
Jukonfloden. Närmast besläktad är den med de
öfrige s. k. kutschin-indianerna (af kutschin,
"människa"), hvilka inneha nordvästligaste
delen af Brittiska Nord-Amerika till gränsen
af det forna Ryska Amerika. Jfr Holmberg,
"Ethnographische skizzen über die völker
des russischen Amerika" (1855), Dall,
"Alaska and its resources" (1870), och
Buschmann, "Der athapaskische sprachstamm" (i
"Abhandlungen d. Berliner akademie", 1855). M
H. A.*

Hankö, hafsbad och kustsanatorium i Smaalenenes
amt, Norge, 21 km. v. om Fredrikstad, på
östra sidan af ön H. i Kristianiafjorden,
öppnades 1877 och utmärker sig för ett mildt
och behagligt klimat samt besökes såväl af
verkligt sjuka som af rekreationssökande. Goda
varmbadsinrättningar, gyttjebad, öppna strandbad
vid det s. k. "Trouville". Frekvensen
of verstiger 500 pers. om sommaren.
O. A. Ö. Ln.

Hanley [hä’nli], stad och sedan 1888 eget
grefskap med en areal af 7,10 kvkm., förr del
af engelska
grefsk. Stafford, i det s. k. lergodsdistriktet
("the potteries"). 67,174 inv. (1907). Stora
fabriker för tillverkning af porslin och lerkärl
(10,000 arbetare), stenkolsgrufvor, järn- och
stålförädling. H. har många ståtliga allmänna
byggnader, 1,6 km. v. om H. ligger byn
Etruria med den af Wedgwood anlagda porslinsfabriken,
och söderut Shelton med järnverk.
J. F. N.

Hanlin 1. Han-lin-yan, en kinesisk
akademi, bestående af 232 ledamöter, hvilka
äro Kinas lärdaste män, som alla aflagt dess
högsta examen (hanlinexamen) och som komplettera
sig själfva. Den bildar högsta spetsen af den
kinesiska ranghierarkien och har t. o. m. genom
sina deputerade rätt att tadla "himmelens son"
(kejsaren). De afgifva utlåtanden öfver politiska
angelägenheter, och några af dem biträda
i den högsta centralförvaltningen. Eljest
ha de att öfvervaka kult, litteratur och
examensväsen. Staten förser hvarje ledamot med
ett hus och trädgård; öfriga medel erhållas dels
från gamla donationer, dels genom frivilliga
gåfvor. J. F. N.

Han-lin-yan. Se Hanlin.


Hann, Julius, österrikisk meteorolog, geograf,
fysiker, f. 23 mars 1839 i Schloss Haus vid Linz,
blef 1867 vetenskapligt biträde och 1869 adjunkt
vid meteorologiska centralanstalten i Wien samt
var 1877-97 föreståndare för densamma; därjämte
blef han 1868 privatdocent i meteorologi och
1873 e. o. professor i fysisk geografi och var
1877-97 professor i fysik. 1897-1900 var han
professor i meteorologi i Graz och blef sedan
åter professor i Wien, i kosmisk fysik. H. är
en af nutidens förnämsta meteorologer och
fysiska geografer samt har varit oerhördt
produktiv. Han är led. af Vet. soc. i Uppsala
(1881), Vet. o. Vitt. samh. i Göteborg (1882)
och Vet. akad. (1906). 1866 blef han Jelineks
medarbetare som redaktör af "Zeitschrift der
österreichischen gesellschaft für meteorologie",
var sedan 1877 ensam redaktör af tidskriften och
är sedan 1885 ene hufvudredaktören för den 1884
i Berlin uppsatta "Meteorologische zeitschrift",
i hvilken den förra 1885 uppgick, tidskrifter,
som genom H:s bidrag blifvit ledande organ
inom den meteorologiska forskningen. Bland H:s
skrifter öfver klimatet i jordens olika delar
märkas framför allt Die erde als weltkörper,
ihre atmosphäre und hydrosphäre (1872; 5:e
uppl. 1896; del 1 af "Allgemeine erdkunde",
förf. af H., v. Hochstetter och Pokorny),
Handbuch der klimatologie (1883; 3:e uppl., under
utgifn. 1909; en del af Katzels "Bibliothek
geographischer handbücher"), Atlas der
meteorologie (del 3 af Berghaus’ "Physikalischer
atlas"). Vidare må nämnas Die temperatur von
Wien nach hundertjährigen beobachtungen 1877,
Die meteorologie von Wien nach den
beobachtungen–1852-1900 (1901), Die vertheilung des
luftdruckes über Mittel- und Südeuropa
(1887). Bland H :s arbeten i allmän eller
dynamisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>