Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handsworth - Handsådd - Handsåg - Handsöl - Handteckning - Handtverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grefsk. Stafford, strax n. n. v. om
Birmingham, till hvilket det kan betraktas
som förstad. 61,721 inv. (1900). Wesleyanskt
teologiskt college. Tillverkning af korta
varor. - 2. Stad i West Riding af engelska
grefsk. York, 6 km. s. ö. om Sheffield. 14,161
inv. (1901).
Handsådd, skogsv. Se Sådd.
Handsåg. Se Sågning.
Handsöl (pl. till fsv. handsal, gåfva,
drickspengar; eg. hvad som lämnas i hand;
besläktadt med sälja) betecknar numera endast
den första försäljning, som någon gör på dagen
("få handsöl"). Den första kunden på dagen säges
"gifva handsöl".
Handteckning, öfver hufvud hvarje på fri hand,
d. v. s. ej medelst linjal, passare eller annat
instrument, åstadkommen teckning, särskildt när
den är utförd i konstnärligt syfte, till skillnad
från den för praktiskt eller vetenskapligt
ändamål medelst instrument framställda ritningen
(konstruktions-, perspektiv-, byggnads-,
möbel-, maskinritning o. s. v.). Handteckningar
utföras med stift, penna eller pensel på papper
(vanligen hvitt, men äfven grått, brungult,
blått, grönt) eller pergament. Till det förra
slaget höra blyerts- och silfverstift-, kol- och
kritteckningarna (fr. à trois crayons: med
svart, röd och hvit krita; à deux crayons:
med svart och hvit krita). - Pennteckningar
framställas i bläck (uppslammad tusch o. d.) med
rör-, fjäder- eller stålpenna. Pensel nyttjas
vid de svartgrå tusch- eller de bruna sepia-
och bisterteckningarna, naturligtvis äfven
vid den svaga färgläggning (lavering), som
å en del teckningar plägar förekomma. Oftast
äro därvid konturerna utförda med stift eller
penna. De högsta dagrarna åstadkommas genom
s. k. utsparning af papperets hvita färg,
men äfven genom påläggning af hvit krita
eller flytande hvitt färgämne - i synnerhet
då papperet är af någon mörkare färg -,
stundom äfven af guld, vanligen blott å äldre
teckningar. Kritteckningen närmar sig pastellen,
den färglagda teckningen akvarellen eller
gouachen. - Handteckningar äro antingen att
anse som själfständiga konstverk, i hvilket
fall de vanligen äro utförda med fullständig
noggrannhet äfven i detaljer, eller äro de
förarbeten för verkligen befintliga eller endast
tillämnade större konstverk. Man skiljer i detta
senare afseende mellan croquis, det första,
hastigt utförda, vanligtvis tämligen orediga
och vårdslösa utkastet, skiss, som visar
det tillämnade konstverket till alla sina
hufvuddrag och med angifvande af åtminstone
de väsentligare detaljerna, och studie,
en efter naturen eller ur fantasien tecknad
detalj, t. ex. en figur eller figurdel, draperi,
interiör, möbel, trädparti e. d., afsedd att ingå
som beståndsdel i en tillämnad fullständigare
komposition. Handteckningar blifva därigenom
egnade att gifva viktiga upplysningar om sina
mästares utvecklingsgång och arbetssätt liksom
om konstverks tillkomst och äkthet. Men de
kunna och böra därjämte ega ett själfständigt
skönhetsvärde. Ty enär deras utförande kräfver
jämförelsevis enkla tekniska hjälpmedel,
blifva de de omedelbaraste och lydigaste
uttrycken af den konstnärliga ingifvelsen,
som här kan visa sig i sin ursprungliga
renhet, fri från de störande tillfälligheter,
som alltid medfölja ett omständligare och
svårare framställningssätt. Teckningar af mera
framstående konstnärer ha till följd däraf i
alla tider varit högt skattade, och
betydande samlingar, offentliga och enskilda,
ha bildats i de flesta europeiska länder,
oftast i förening med samlingar af gravyrer,
jämte dessa belysande och fullständigande
tafvelsamlingarna. Till de berömdaste höra
Louvre-samlingen i Paris med ett stort antal
ständigt utställda blad, British museums
samling i London, samlingen i Florens, i
Neues museum i Berlin, Albertina-samlingen
i Wien o. s. v. - Sveriges Nationalmuseum
eger likaledes en ganska betydande samling,
räknande i rund summa omkr. 20,000 nummer, i dem
likväl inbegripet ett stort antal arkitektur-,
möbel- och kostymritningar m. m. Teckningarna af
främmande äldre mästare uppgå till omkr. 4,000,
med en mängd arbeten af de italienska,
nederländska och franska skolornas mästare,
till större delen härstammande från grefve
Karl Gustaf Tessins i Frankrike bildade
samling, hvilken på 1750-talet förvärfvades
för kungl. familjen och sedermera genom nytt
köp blef statsegendom. En del blad i denna
härstammar åter från Crozats och från Vasaris
berömda samlingar. Grundstommen i samlingen
af svenska konstnärers arbeten är bildad af
f. d. öfverintendenten M. G. Anckarsvärd och 1858
skänkt till dåv. Kungl. museum. Den har sedermera
erhållit stark tillökning genom inköp eller
gåfvor af spridda blad eller större samlingar.
Det intresse, hvarmed handteckningar omfattats,
har gifvit upphof till flera sätt att
reproducera eller rättare faksimilera dem. I
äldre tid nyttjades för detta ändamål det
s. k. klärobskyrsnittet, senare (på 1700-talet)
färgkopparsticket (se Färggravyr). Flera
utmärkta samlingar ha i den vägen åstadkommits af
Ploos van Amstel, Mulinari, Scacciati, Zanetti,
Chamberlain m. fl. I våra dagar har man i det
fotografiskt oföränderliga koltrycket samt i
arter af ljustrycket funnit ett förträffligt
medel. Så godt som alla större samlingar
ha blifvit föremål för reproduktionsverk,
upptagande deras viktigaste nummer, hvarjämte
äfven särskilda större mästares och viktigare
gruppers handteckningar i allt större
utsträckning göras tillgängliga i afbildning.
Upk. (A. L. R.)
Handtverk, i allmänhet det slag af mänsklig
verksamhet, hvarigenom, hufvudsakligen medelst
handkraft, förstärkt af enklare verktyg,
tillverkningar åstadkommas. Vanligen fästes ock
vid detta slag af varutillverkning bibegreppet
af yrke, d. v. s. en fortgående verksamhet af
likartade funktioner, som bedrifves i afsikt att
bereda idkarens lifsuppehälle. Vid handtverket
förutsattes ock, att den andliga verksamheten
är af underordnad betydelse och att ändamålet
med tillverkningen afser den materiella nyttan,
hvarigenom handtverket skiljer sig från den
konstnärliga verksamheten, som visserligen
också företager en ombildning af de yttre
föremålen, men icke för att därmed åstadkomma
ett för materiell nytta beräknadt ting,
utan för att gifva uttryck åt ett andligt
innehåll, konstnärens idé, hvarför också
handtverksprodukten närmar sig den konstnärliga
verksamheten, i samma mån som ett andligt
innehåll gör sig i den gällande. Ursprungligen
har väl all varutillverkning haft karaktären
af handtverk. Men i samma mån som kunskapen att
tillämpa arbetsfördelningen tillväxer, människan
gör sig till herre öfver naturkrafterna,
behofven ökas och förbrukningen stiger, antager
varutillverkningen andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
