Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallonskalbagge - Hallonstekeln - Hallonänger - Hallordning - Hallorer - Halloysit - Hallr Thorsteinsson - Hallrätt - Hallsberg - Halls fenomen - Halls hårfärgningsmedel - Hallsjö - Hallsjön - Hallstahammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blomställningarna öfver kärl med
vatten, hvartill satts något fotogen.
G. G,
Hallonstekeln, Priophorus tristis, zool.,
en omkr. 6 mm. lång, svart stekel, hvars larv
lefver på bladen af hallonbuskar, uppträder med
två generationer årligen. Den första flyger
i slutet af maj; äggen läggas å bladskaften,
och de utkläckta larverna uppehålla sig på
bladens undersida samt uppäta större eller
mindre partier af bladet, men skona de grofva
bladnerverna. Larven är ofvan brunaktig, under
hvit, försedd med 20 fötter och når som fullvuxen
en längd af 15 mm. I slutet af juni förpuppas
den i jorden. Efter ungefär 14 dagar framkomma
steklarna, hvilka lägga ägg och alstra en ny
larvgeneration, som härjar på eftersommaren
och förpuppar sig före vinterns annalkande.
G. G.
Hallonänger, zool. Se Hallonskalbagge.
Hallordning, författning ang. manufakturer
och fabriker. Redan under 1600-talet
meddelades till näringslifvets höjande
s. k. manufakturprivilegier, dels till förmån
för bestämda personer, dels af mera vidsträckt
syftning. I de författningar från 1700-talet,
som benämnas hallordningar, framhäfves skillnaden
mellan å ena sidan manufakturer och fabriker
samt å andra sidan de under skråtvånget fallande
handtverken (se Fabrikslagstiftning). Föregången
af en hallordning 17 april 1722, utfärdades
21 maj 1739 en dylik af ganska omfattande
räckvidd. Denna författning meddelade
föreskrifter om organisationen af hallrätterna,
under hvilka manufakturer och fabriker skulle
lyda, samt om nämnda myndigheters kompetens och
verksamhet (se Hallrätt) och gaf vidare
för manufakturer och fabriker bestämmelser
rörande åtskilliga ämnen: villkoren för att
blifva gesäll eller mästare, förhållandet
emellan arbetsgifvare och arbetare, arbetarnas
skyldigheter vid arbetet, ordningen vid förlags
gifvande, de tillverkade varornas besiktning
och stämpling (se Hallstämpling). 2 april
1770 utgafs en ny hallordning, som behandlade
väsentligen samma ämnen. Hallrätterna upphäfdes
genom en k. förordn. 25 febr. 1846. I andra
stycken aflöstes hallordningen af fabriks-
och handtverksordningen 22 dec. 1846.
Th. E. (A. E-g.)
Hallorer [-lårer]. Se Halle.
Halloysit Berthier, miner., en kaolin liknande
lera, aluminiumsilikat af växlande färg. A. Hng.
Hallr Thorarinsson. Se Haukadalingarna.
Hallr Thorsteinsson, kallad Siðu-Hallr,
bodde först på Á, i östra delen af Island,
hvarest han mottog Thangbrand, då denne missionär
först kom till ön, och lät döpa sig och sitt hus
i den förbiflytande ån, som därefter kallades
"þváttá ("Tvätt-ån"). Sedermera flyttade
han till Siða, i öns södra del — däraf hans
tillnamn — och spelade en framstående roll i
flera släktfejder, bl. a. i den stora strid,
som uppstod, sedan Niall blifvit innebränd.
C. K. (R. N—g.)
Hallrätt, en myndighet, som utöfvade
tillsyn och domsrätt i fråga om fabriker och
manufakturer. I 1739 års lagstiftning rörande
manufakturer och fabriker (hallordning 21 maj,
manufakturprivilegier 29 maj) intaga hallrätterna
ett viktigt rum, vid hvilket de ock bibehållas
genom hallordningen 2 april 1770 (se
Hallordning). Hallrätt, under hvilken myndighet
manufakturer och fabriker lydde, skulle
egentligen förekomma i alla städer, där sådana
anläggningar funnos; där det fanns allenast en
eller annan sådan, kunde de till hallrätt hörande
göromålen handläggas af magistraten. Ordförande
i hallrätten var en magistratsperson, dess
öfriga ledamöter till antalet (enligt 1770
års hallordning) åtta i Stockholm, fyra i
annan stad. Hallrätterna meddelade tillstånd
till anläggning af manufakturer och fabriker
(i denna del gjordes en ändring genom resol.
på städernas besvär 7 juli 1752 § 6) och
utöfvade för dessa både inspekterande och
dömande myndighet. Särskilda processuella
bestämmelser åsyftade en skyndsam behandling
af rättegångsmålen. Till hallrätterna hörde
mål och ärenden ang. arbetets bedrifvande,
inteckning af förlag, förhållandet mellan
mästare och arbetare, approbering som mästare
och som gesäll, vissa särskildt angifna
brottmål, såsom ang. arbetares uppstudsighet
emot mästare och oordningar på verkstaden;
vidare utöfvades tillsyn öfver verkstäderna
och de tillverkade varornas beskaffenhet
(se Hallstämpling). Enligt 1770
års hallordning upptogs klagan öfver hallrätts
utslag af magistrat (i s. k. ekonomimål) eller
af Kommerskollegium (i skuldfordringsmål samt
politi- och brottmål). Kommerskollegii befogenhet
öfverflyttades genom k. förordn. 17 april
1828 på hofrätterna. Hallrätterna upphäfdes
genom k. förordn. 25 febr. 1846, som öfverförde
deras göromål till magistraterna (i Stockholm
Politi-, ämbets- och byggningskollegium). Den
rättsliga reglering af handtverk och industri,
i hvilken hallrätterna utgjorde ett led, har
genom 1846 och 1864 års näringslagstiftning till
det mesta aflösts af andra och friare former.
Th. R. (A. E-g.)
Hallsberg. 1. Socken i Örebro län, Kumla
härad. 11,179 har. 3,324 inv. (1907). H. utgör
ett regalt pastorat i Strängnäs stift,
Kumla kontrakt. - 2. Köping i Örebro län,
vid Västra stambanan, som där skäres af
statsbanan Krylbo-H.-Mjölby, 25 km. från
Örebro. 1,750 inv. (1907). Järnvägsstationen,
som anlades 1862, är på grund af sitt läge i
trafikhänseende af synnerlig vikt och räknas
(1908) till 2 :a klassens stationer. -
Taxeringsvärde å jordbruksfastighet 53,000
kr. (1908), å annan fastighet 1,166,500 kr.,
bevillningsfri fastighet 102,200 kr. Areal
100 har. Förut ett municipalsamhälle, deladt
mellan Hallsbergs och Kumla socknar, blef
H. enl. k. br. 19 juli 1907 fr. o. m. 1908 års
början en i kommunalt och fattigvårdshänseende
själfständig köping, som i kyrkligt hänseende är
delad mellan nämnda församlingar (med 883 inv. i
Hallsbergs och 857 inv. i Kumla socken). Där
finnas aktieb. H. folkbank, expeditionskontor
af Örebro ensk. bank, postkontor, läkare och
veterinär, flera handlande och handtverkare samt
åtskilliga fabriker, bl. a. mekanisk verkstad
för tillverkning af tröstverk, sädesrensare
o. d. (tillh. aktb. Joh. Thermænius &
son), mejeri och hattfabrik. Platsen
har tillgång på elektrisk kraft för
såväl fabriksdrift som belysning.
A. d’A. Wbg.
Halls fenomen [hå’ls], fys. Se Halleffekt.
Halls hårfärgningsmedel. Se Hemliga medel.
Hallsjö, f. d. socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad, är till alla delar förenad med Dörarp.
Hallsjön. Se Halle- och Hunneberg.
Hallstahammar, bruks- och landtegendom i Svedvi,
Kolbäcks, Bergs och Säby socknar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
