Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 1013-1014 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haga - Haga - Haga - Haga, Cornelis - Hagaberg, Nordiska landtbruksskolan - Hagada - Hagalund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggd af K. K. Gjörwell, sedan 1890 bebodd af
änkehertiginnan af Dalarna. Då Brunnsviken
sänktes i slutet af 1860-talet, torrlades
kanalerna i parken, och de täcka små holmarna
utefter stranden förenades med land. På en af
dessa holmar restes 1854 ett monument till minne
af prins Gustaf, som var född på H. Ett par af
de i parken uppförda "templen" stå kvar, likaså
de af Desprez byggda s. k. koppartälten, som
maskera en corps-de-gardebyggnad. Orangerierna -
"Haga trädgårdar" kallade - äro bland de största
och bäst skötta i Sverige. Jämte den stora,
natursköna parken är "konungens paviljong"
platsens förnämsta sevärdhet.


Fig. 4. Spegelsalongen i konungens paviljong.

Dess inre (jfr
fig. 4) är hållet i den "pompejanska" smak,
som fann väg till Sverige under 1780-talet
och hvars främste representant härstädes
var L. Masreliez. Denne har i Haga lämnat
karaktärsfulla prof på sin konststil och sin
dekorativa förmåga. G-g N.

Haga, gods i Svinnegarns socken, Uppsala län,
5 km. från Enköping, utmed Mälarstranden.


Haga herrgård omkr. 1700.

H. med
underlydande samt Vappa, i Tillinge socken, består
af 14 3/8 mtl, tax. till 385,000 kr. (1905),
hvartill komma tegelbruk, såg och kvarn m. m.,
102,300 kr. H:s första kände egare är Sten
Bengtsson (Bielke), d. 1408, hvilken å en holme
vid Enköpingsåns utflöde i Mälaren uppförde
ett fast stenhus, kalladt Marieborg. Hans son
Ture Stensson till Kråkerum, d. 1425, skall
ha flyttat hufvudsätet från Marieborg till
"Gammal-Haga" bys egor, där H:s herrgårdshus nu
ligger. Genom dennes dotter Birgitta (d. 1437),
konung Karl Knutssons gemål i första giftet,
tillföll H. nämnde konung och genom hans dotter
Kristina hennes man, rikshofmästaren Erik
Eriksson (Gyllenstierna). Inom deras afkomma gick
godset alltsedan i arf till 1836 och egdes under
denna tid af släkterna Tre rosor, Stenbock,
Natt och Dag, Falkenberg och Posse. 1836
såldes godset af grefvinnan H. Ch. H. Posse
och hennes man, statsrådet K. L. von
Hohenhausen, till öfverhofstallmästaren
frih. F. Braunerhielm. 1894 såldes det till
grossh. L. L. Liberg och eges nu af ett af denne
1896 bildadt aktiebolag. 1694 lät H:s dåv. egare,
kammarrådet G. P. Natt och Dag, efter N. Tessin
d. ä:s ritning, uppföra det nuv. slottet, som
åt sjösidan bär hans och hans hustrus, Kristina
Ulfsparres, vapen. Omkr. 1840 undergick slottet
en omfattande reparation, hvarvid åtskilliga
smaklösa förändringar af Tessins verk företogos.
B. S.*

Haga. 1. En af Finlands större egendomar, belägen
i Janakkala socken, Tavastehus län. Stället
skall, enligt traditionen, ursprungligen ha varit
en kungsgård och, då Tavastehus anlades, gifvits
i utbyte mot de egor, som togos till staden. Dess
äldsta kända egare voro Måns och Lars Torstensson
(i senare hälften af 1500-talet). 1615 erhöll
Klas Klasson Uggla hertig Johans af Östergötland
bref på H., hvarefter egendomen ända till 1795
förblef inom denna släkt. Därefter öfvergick
den till familjen Leijonhufvud och från denna,
genom giftermål, till släkten Boije. Nuv. egare
är frih. H. G. Boije. - På stället finnas
åtskilliga fornlämningar, hvilkas ursprung dock
icke är närmare kändt (jfr Lagus, "Finska adelns
gods och ätter").

2. Kungsgård i Saltviks socken på Åland, Finland,
inrymmer en af landets jordbruksskolor, den
enda på Åland. 1. R-C.* 2. A. G. F.

Haga, Cornelis, holländsk diplomat,
f. 28 jan. 1578 i Schiedam, d. 12 aug. 1654
i Haag, utbildade sig för advokatyrket och
sändes 1610 på en beskickning till Sverige
(för att återfordra ett par holländska fartyg,
hvilka beslagtagits som misstänkta att vilja
bringa det af svenskarna, belägrade Riga
undsättning). 1611-39 var H. generalstaternas
ambassadör i Konstantinopel, afslöt därunder
1612 en viktig handelstraktat med sultanen och
utverkade genom sitt stora inflytande hos denne
tillåtelse till fri gudstjänstöfning för den
grekiska kyrkans bekännare. Efter sin återkomst
hem blef H. 1645 president i höga rådet för
Holland, Zeeland och Västfrisland. Under
sin ambassadörstid i Konstantinopel var han
korrespondent därifrån jämväl till Sverige. H:s
lif är skildradt af van Harderwijk, "Levensschets
van mr Cornelis H." och "Nog iæts över mr
Cornelis H." (i "Jaarb. voor de stad en het
kanton Schiedam", 1849-50). V. S-g.

Hagaberg, Nordiska landtbruksskolan. Se Rösiö,
P. J.

Hagada, oriktig form för Haggada (se d. o.).

Hagalund, i offentliga handlingar kalladt Nya H.,
municipalsamhälle i Solna socken, Stockholms
län, omkr. 2,5 km. n. n. v. om Stockholm,
mellan Tomteboda och Järfva stationer å
statsbanan till Uppsala och nära Stockholms
norra begrafningsplats. Samhällets område,
som är afsöndradt (1890 och därefter i mån af
byggnadsverksamheten) från Stora (Öfre) Frösunda,
omfattar omkr. 28,5 har. Då tomtprisen voro
jämförelsevis låga och betalningsvillkoren
bekväma, vann samhället hastig utveckling,
hvartill jämväl bidrog dels dess sunda läge på
en bergås, dels närheten till Stockholm, dels
de höga bostadshyrorna i denna stad. Platsen
har anhaltstation vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>