Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 977-978 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hæffner, Johan Christian Friedrich - Hæggström, Zakarias - Hæggström, Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

torra försök i Glucks stil, hvilka icke
gjorde lycka. Högre ingifvelse röjdes i hans
kvartettsånger, hvaribland han 1797 skref den,
som sedermera lades under Atterboms dikt "Hulda
Rosa".

1788 hade han blifvit led. af Mus. akad. I
Uppsala — där H. blef director musices 1808 och
vice organist vid domkyrkan 1820 (ord. 1826) —
kände han sig med sitt burschikosa väsen bättre
hemmastadd bland den friska studentungdomen än
i Stockholm, där han genom sitt häftiga sätt
stötte sig med vederbörande. Också fick nu hans
musikaliska verksamhet ett friskare lif, så att
han ej blott uppförde sina oratorier (Försonaren
på Golgatha, 1809; Försonaren på Oljoberget,
1810), hvilka innehålla utmärkta ställen, utan
framför allt skapade en mängd studentsånger och
omarbetade en mängd koraler. Så godt som allt det
rika och omväxlande musiklif, som ännu i dag rör
sig i Uppsala, har H. i själfva verket grundlagt
(Samuel Ödmann hade visserligen sammanbragt den
första studentkvartetten), ty han skapade där
nästan ur intet. — Till den samling folkvisor,
som af Geijer och Afzelius utgafs 1814-16, fick
H. i uppdrag att ordna och harmonisera musiken,
ett värf, som han särdeles lyckligt fullgjorde,
trots sin vurm för att upptäcka en särskild
"nordisk tonskala". — Äfven koralerna till
Wallins nya (1819 års) psalmbok anförtroddes åt
H., under mycket motstånd från andra aspiranter,
med Frigel i spetsen. H. hade tidigare inlagt
förtjänst om kyrkosångsfrågan genom sin
profkoralbok (1808) och sin (med biträde af
Palmblad skrifna) uppsats Öfver choralmusiken (i
"Phosphoros", 1810). För de dogmatiskt abstrakta
och rytmförstenade grundsatser, som H. i sin
koralsättning (Svensk choral-bok, 1820-21, ny
uppl. 1872) följde, fick han redan då och har
sedermera ända till våra dagar fått uppbära de
skarpaste förebråelser. I betraktande af den
systematiska ordning han införde i koralsången
i st. f. den dåtida förvirringen, måste dock
hans koralbok, trots eller snarare till följd
af sin despotiska dogmatism, anses som ett
relativt framsteg, hvarjämte han särskildt i
harmoniseringen ofta röjer klarare historisk
blick än de fleste senare koralförbättrare. Han
utarbetade dessutom 1817 Svenska messan,
hvilken mässbok väsentligen blef gällande
till 1897, och utgaf värdefulla Preludier till
melodier i svenska choralboken samt marscher
(1822). H:s största heder blir dock alltid, att
han skapat den svenska studentsången och för
densamma alstrat körer, som ännu räknas bland
dess dyrbaraste skatter. Det är tillräckligt att
påminna om hans oförgätliga musik till Under Svea
baner (dubbelkör), Samloms bröder, Vikingasäten
(1814) och Låt dina portar upp (1832) samt
sättningen till den gamla "Narvamarschen"
med Geijers ord Viken, tidens flyktiga minnen
(1818). Bland hans romanser märkas Manhem
och Majsång. — H. knöt gärna förbindelser med
vitterhetens män. I ungdomen sällskapade han
med Bellman, Lidner, Thorild; i Uppsala var han
nyromantikernas musikaliska orakel. H:s
under 40 år hopbragta insektsamling
införlifvades med universitetets museum. På
hans efter några år resta grafsten läses: "I
svenska toner lefver främlingens minne". Jfr
K. A. Forssman, "Om J. Chr. F. H:s verksamhet
för tonkonstens utveckling i Sverige" (1872).
A. L. (E. F—t.)


Hæggström. 1. Zakarias H., bokförläggare,
f. 6 aug. 1787 i Ume socken, Västerbotten,
d. 31 okt. 1869 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1804 och måste söka sin utkomst
som informator. Jämte sin barndomsvän,
sederm. historikern A. M. Strinnholm, afbröt
H. 1810 sina gradualstudier för att egna sig åt
boktryckaryrket. Sedan de inlärt det tekniska
däraf, skaffade H. 1811 i Greifswald nödiga
inventarier, och de började 1813 i Stockholm
sin nya verksamhet. Med stor energi och ett
alltmer utbildadt omdöme hängaf H. sig åt denna,
som hufvudsakligen var egnad åt utgifvandet
af förlagsartiklar. 1815 upplöstes bolaget,
och H. öfvertog ensam affären, som småningom
upparbetades och ett tiotal år senare kunde
anses som en af de förnämsta i Sverige. H:s
verksamhet som förläggare begynte med
öfversättningar, såsom en mängd af skrifterna
rörande Napoleon, flera af Walter Scotts
romaner m. m., men upptog sedan äfven många
framstående originalarbeten, bl. a. J. Ekelunds
bekanta historiska läroböcker, Liljegrens och
Brunius’ "Nordiska fornlemningar", friherrinnan
v. Knorrings romaner, A. A. Afzelius’ sagohäfder,
A. M. Strinnholms historiska arbeten, Agardhs,
Claësons, Ignells, Læstadius’ skrifter, Fries’
"Botaniska utflykter" och Hartmans "Handbok
i Skandinaviens flora". Af betydelse var ock
"Bibliothek i populär naturkunnighet". -
Hans son Ivar Reinhold Abraham H., f. 1838,
återuppsatte och moderniserade 1863 faderns
1859 nedlagda tryckeri samt dref det till
1906 (från 1900 som direktör för den då till
aktiebolag ombildade affären). Delegare i faderns
bokförlagsrörelse 1862, var han från 1869 dess
disponent, tills förlaget 1884 såldes till
Hj. Kinberg. Dessutom började han 1868 i eget
namn drifva förlagsverksamhet (från 1874 under
namnet "Z. Hæggströms förlagsexpedition");
större delen af detta förlag öfvertogs 1892 af
firman F. & G. Beijer. Han egnade synnerligt
intresse åt "Ny illustrerad tidning", hvars
förläggare han var från 1880. Han var 1879-99
ordf. i Boktryckerisocieteten.

2. Gustaf H., brorson till G. 1, bruksegare,
riksdagsman, f. 17 nov. 1829 å Robertsfors
bruk, Västerbotten, d. 28 april 1897 å Holmen,
nära Nordmaling, blef 1849 student i Uppsala,
men egnade sig därefter åt bruksrörelse,
hufvudsakligen som disponent på Håknäs sågverk
i Nordmalings socken. Han var 1867-87 (med
undantag af 1880 -81) led. af riksdagens
Andra kammare. Till en början tillhörde
H. landtmannapartiet, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>