Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gutzkow, Karl Ferdinand - Guvernant - Guvernement - Guvernementssekreterare - Guvernör - Guy, Thomas - Guy, William Augustus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
törhända öfverskattad,har på sistone, under motrörelsen
mot "det unga Tysklands" idéer, säkerligen
underskattats. Emellertid är han i poetisk gestaltningskraft
tvifvelsutan underlägsen andra sina samtida, såsom
Hebbel och Ludwig, men som trofast bärare af sin
tids idéer, som skarpsynt psykolog, som en allvarlig,
entusiastisk och varmhjärtad "Ritter vom geist" intar
han en betydande plats i Tysklands litteraturhistoria
under årtiondena omkring 1800-talets midt. G:s
Schriften utkom i 13 bd, 1845–56; Gesammelte
werke utgaf s i 32 bd, 1873–78 (4 :e uppl. 1899
ff.). Litt.: Adolf Stern, "Zur literatur der
gegenwart" (1880), Proelss, "Das junge Deutschland"
(1892), Houben, "Studien über die dramen G:s"
(1899) och "G.-funde" (1901), Caselmann, "G:s
stellung zu den religiös-ethischen problemen seiner
zeit" (1900), och Dresch, "G. et la jeune
Allemagne" (1904).
K. W-g.
Guvernant (fr. gouvernante, af lat. gubernare,
styra, leda), lärarinna i en familj.
Guvernement (fr. gouvernement, af lat.
gubernare, styra), egentl. styrelse; förvaltningsområde,
län. Jfr Guvernör.
Guvernementssekreterare, förv., den svenske
guvernörens på S:t Barthélemy närmaste civile
tjänsteman intill år 1877, då ön återlämnades till
Frankrike.
Kbg.
Guvernör (fr. gouverneur, af lat. gubernare,
styra). 1. Ståthållare (på ett slott, öfver en
provins), landshöfding. Nästan i alla stater i det
moderna Europa har guvernör en tid varit den vanliga
titeln på provinsstyresman. Med undantag för
Finland, där, enl. kejserl. förordn. 10 april 1837,
länens styresmän kallas guvernörer, för Ryssland och
Belgien, har denna titel i ofvannämnda mening efter
hand afskaffats inom de olika länderna, men
behållits som benämning på utöfvaren af högsta
myndigheten inom en koloni (1785–1877 hade
Sverige en guvernör på ön S:t Barthélemy). I
Amerikas förenta stater är guvernör (governor) titeln på
de resp. staternas regeringschef. I Sverige
förekom titeln guvernör på länsstyresman redan under
1500-talet (då den latinska formen gubernator äfven
användes), nyttjades tämligen allmänt under 17:e
och brukades ännu i början af 18:e årh. Det var
företrädesvis styresmännen öfver gränslandskapen,
som buro denna titel, hvilken betecknade en
vidsträcktare (företrädesvis militärisk) myndighet och
medförde en högre "karaktär" än
landshöfdingtiteln. Guvernör var ock den ursprungliga titeln för
Bergsamtets och Bergskollegiets chef. Äfven chefen
för krigsakademien på Karlberg bar denna titel. –
Civilguvernör, läns- eller provinsstyresman, åt
hvilken endast den rent civila, ej militära
förvaltningen uppdragits. – Generalguvernör, utöfvare
af den högsta såväl militära som civila myndigheten
inom ett större område (flera landskap, flera
guvernement). Hans ämbete är till sin karaktär likväl mera
militäriskt än civilt. I Sverige förekommer
benämningen redan 1594, då Klas Fleming utnämndes till
gen.-guv. öfver Finland. Detta land utgjorde, sedan
1631, en längre tid under 1600-talet och åren
1747–52 under 1700-talet ett eget generalguvernement.
Under sin stormaktstid upprättade Sverige i de
eröfrade länderna på andra sidan Östersjön flera
generalguvernement. Enligt 1634 års R. F. skulle
alla Östersjöprovinserna bilda ett enda sådant (med
residens i Dorpat), men de fördelades vanligen i
flera, nämligen i Ingermanland och Keksholms läns
(residens: Narva), hvilka dock merendels lydde
under öfverbefälhafvaren i Finland, Livlands (med
Riga till residens), Estlands (stundom under samma
gen.-guv. som Livland, men sedan 1687 bildande
ett eget gen.-guvern.; residens: Reval). Andra
svenska generalguvernement på utländska orter voro
Preussen (1626–35 och 1656, med residens i
Elbing), Pommern (1631–1719, omfattande hela
Vor-Pommern och en del af Hinter-Pommern, med
residens i Stettin, 1719–1814 endast Vor-Pommern
n. om Peenefloden, med residens i Stralsund),
Bremen och Verden (1648–1719, med residens i
Stade). Äfven inom det egentliga Sverige (dit äfven
Finland räknades) tillsattes, i synnerhet under
oroliga tider, generalguvernörer öfver flera
gränslandskap. Så t. ex. sammanslogos Västergötland,
Halland, Dal och Värmland till ett generalguvernement
(1651–54), Skåne, Halland och Blekinge (vid flera
tillfällen) till ett, Göteborgs och Bohuslän, Halland,
Skaraborgs och Älfsborgs län, Närke och Värmland
(1716) till ett. 1634 års R. F. stadgade, att
generalguvernörsposterna skulle beklädas af riksråd.
"Uppträdande med en till och med i regeringsformen
föreskrifven ståt – adlig uppvaktning, lifvakter –
betraktades dessa inom provinserna som ett slags
vicekonungar". Vid ett par tillfällen (1654 och 1669)
indrogos "till lindring af staten" de inrikes
generalguvernementen, men omständigheternas kraf gjorde
dem åter nödvändiga. I 1719 och 1720 års R. F.
bestämdes, att inga generalguvernement skulle därefter
få finnas inrikes, en bestämmelse, som i 1772 års
R. F. modifierades därhän, att generalguvernörer
kunde inrikes på viss tid förordnas, om "besynnerliga
omständigheter därtill föranledde". På grund af
detta stadgande styrdes Skåne 1801–09 af J. K.
Toll såsom generalguvernör – den siste i Sverige.
I nu gällande (1809 års) R. F. § 46 heter det:
"Ingen generalguvernör inom riket må hädanefter
förordnas". – Under 1808 års krig, sedan den
finska armén nödgats öfverskrida gränsen till Sverige,
upprättades af Ryssland generalguvemörsämbetet i
Finland. Enligt senaste instruktioner, af 26 mars 1903,
är generalguvernören representant för riksmakten i
Finland, ordförande i kejserliga senaten samt högste
chef för den civila styrelsen i landet. Han kan
bilägga sitt yttrande i ärenden, som underställas
nådig pröfning, och kan göra hemställningar till
regenten, om han så anser påkalladt. I
utomordentliga fall kan han vidtaga mått och steg
utöfver sin i instruktionen gifna maktbefogenhet,
hvarom han eger omedelbart inberätta till kejsaren.
Honom tillkommer högsta polismyndighet i landet.
Under honom står generalguvernörens
kansli, hvars arbetsordning han bestämmer. –
Inom ryska riket (med Finland och Polen) finnas
f. n. (1908) 11 generalguvernement.
2. Uppfostrare (i synnerhet af unga furstliga
personer).
J. Th. W. R. C. M. G. S.
Guy [gai’], Thomas, engelsk donator, f.
1644, d. 1724, bokhandlare, 1695–1707 led. af
underhuset, började 1721 upprätta Guy’s hospital,
till hvilket han testamenterade 220,000 pd st.
Guy [gai’], William Augustus, engelsk
läkare, f. 1810, d. 1885, blef professor i
rättsmedicin vid King’s college 1838, läkare vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
