Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 707-708 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gutenberg, Johann - Gutenbergska stiftelsen - Gutenbergmuseet - Gutenbergssällskapet - Guthoner - Guthorm (Guttorm) - Guthorm den rådspake - Guthorm - Guthorm Sindre - Guthorm Sigurdsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gutenbergsstoden i Mainz, modellerad af
Thorvaldsen.

Boktryckarkonst med faksimile) ha talande skäl
anförts under senaste tider. 1465 blef
G., som ungefär vid samma tid adlades,
af hertig Adolf af Nassau kallad till
Eltwyl, och hans boktryckeri öfvergick
då till ett par af hans släktingar. Efter
hans död försökte man länge beröfva honom
äran af boktryckarkonstens uppfinning,
men nyare forskningar ha visat, att denna
ära med rätta tillkommer honom. Bronsstatyer
(af Thorvaldsen, David och Launitz) ha rests
öfver G. i Mainz (1837; se fig.), Strassburg
(1840) och Frankfurt am Main (s. å.). Se vidare
Boktryckarkonst, sp. 965 ff. Jfr Oberlin,
"Essai d’annales de la vie de Gutenberg"
(1801), Klein, "Sur Gutenberg et le fragment
de sa presse" (1856), K. Dziatzko, "Beiträge
zur Gutenbergfrage" (1889) och "Gutenbergs
früheste druckerpraxis’’ (1890), "Festschrift
zum 500-jährigen geburtstag von Johann
Gutenberg" (1900), Schwenke, "Untersuchungen
zur geschichte des ersten buchdrucks" (1900),
och Zedler, "Gutenbergforschungen" (1901).
(R. G.)

Gutenbergska stiftelsen, grundad i Stockholm 1840
vid en fest till firandet af fyrahundraåriga
minnet af boktryckarkonstens uppfinning, har
till ändamål att lämna understöd åt ålderstigna
typografer och stilgjutare. Grundfonden
bildades dels genom sammanskott af typograferna
(1,000 kr.), dels genom gåfvor (af konung
Karl Johan: 1,500 kr., af kronprinsen Oskar:
750 kr. och inkomsten af hans skrift: "Om
straff och straffanstalter", uppgående till
1,388 kr., samt af boktryckerisocieteten:
2,000 kr.). 1880 sammanslogs stiftelsen med
Konstförvantskapets sjuk-, begrafnings-
och änkehjälpskassa, då denna senare mot
ersättning öfvertog Gutenbergska stiftelsens
ingångna förbindelser rörande sjukhjälp, så
att från stiftelsen nu utgå endast pensioner
och änkehjälp. Rätt till inträde i kassorna
ega alla vid boktryckeri eller stilgjuteri i
Sverige anställda typografer och stilgjutare,
såväl manliga som kvinnliga, i åldern mellan
18 och 35 år; afgiften är 13 kr. årligen,
hvaraf 8 kr. tillfalla pensionskassan och
5 kr. änkehjälpskassan. Pension utbetalas
numera med 100 kr. årligen till delegare, som
fyllt 55 år och inbetalt afgifter i minst 30
år. Änkehjälp utgår med 50 kr. Förvaltningen
handhafves af tre personer, nämligen en
boktryckeriegare och tvenne delegare. Dessutom
tillsättes ett förvaltningsutskott af sex
personer. Pensionsfonden uppgick l jan. 1908
till 103,970 kr. och änkehjälpsfonden till
16,160 kr. Nya stadgar för G. antogos 1905.
(R. G.)

Gutenbergsmuseet i Mainz, instiftadt 1900 vid
firandet af femhundraårsminnet af Gutenbergs
födelse och öppnadt 1901, har till uppgift
att sammanföra och hålla tillgängliga urkunder
och andra föremål, som äro egnade att belysa
boktryckarkonstens uppfinning och historiska
utveckling. Med museet sammanhänger ett
Gutenbergsbibliotek, som är afsedt att samla
hela den hithörande litteraturen. Hela museet,
hvilket ännu saknar egen byggnad, är inrymdt
i Mainz’ stadsbibliotek, som äfven är rikt på
material för studiet af boktryckarkonstens
äldsta historia. Äfven modern bokkonst är
f. ö. representerad i museet. Till dettas
förfogande finnes en insamlad fond af 100,000
mark. Dess styrelse utgöres af en nämnd
af i Mainz bosatta personer med biträde af
vetenskapliga och konstnärliga krafter äfven
från andra håll. - Vid Gutenbergsmuseets
invigning 1901 stiftades därjämte, på förslag
af K. Dziatzko, ett Gutenbergssällskap
(Gutenberg-gesellschaft) till främjande af
museet och Gutenbergsforskningen medelst
offentliggörande och understödjande af arbeten
rörande boktryckets historia. Sällskapet är
internationellt, men har sin medelpunkt och
sitt styrelsesäte i Mainz samt utger årligen en
publikation för sina medlemmar. De af sällskapet
hittills utgifna skrifterna behandla mest nyfunna
tryckalster från konstens äldsta skede. -
Jfr I. Collijn, "Gutenbergs-museet i Mainz"
(i Allm. sv. boktryckarefören:s meddelanden,
1905, h. 9). R. G.

Gutenbergssällskapet. Se Gutenbergsmuseet.

Guthoner. Se Goter.

Guthorm (Guttorm). 1. Nord. myt. Se Gjukungar. -
2. G. den rådspake, Harald Hårfagers morbroder,
stod under dennes första regeringsår i
spetsen för styrelsen och anförde hären. Sedan
Harald lagt hela Norge under sin spira, gaf
han G. Viken som län. G. dog några år efter
slaget vid Hafrsfjord (872), och hans barn
dräptes af Kveldulf och Skallagrim, då de
drogo ut till Island. - 3. G., Harald Hårfagers
son med Håkan Grjotgardsón jarls dotter Åsa,
uppfostrades af Guthorm den rådspake (se ofvan)
och fick efter hans död Viken till län. Han
öfverfölls och dräptes af vikingen Sölve Klove
vid Brennöarna, utanför Gautälfvens (Göta älfs)
mynning. - 4. G. Sindre, en skald, som
uppehöll sig hos Harald Hårfagers son Halfdan
Svarte, hvilken lär ha varit lydkonung i trakten
omkring Trondhjem. G. hade förut tillhört Harald
Hårfagers hird och var högt skattad af bägge
konungarna. En gång diktade han ett skaldestycke
till hvar och en af dem. Då de bjödo honom gåfvor
till lön därför, vägrade han att mottaga sådana,
men bad, att de någon gång i framtiden skulle
bevilja honom uppfyllandet af en önskan. Då Erik
Blodyx röjt sin broder Björn Farmand ur vägen,
ville Halfdan hämnas detta dåd och bragte Erik i
sådant trångmål, att denne måste bedja sin fader,
Harald Hårfager, om hjälp. De rustade sig på
bägge sidor. Redan stodo frändernas härar midt
emot hvarandra på Reinsslätten, då G. framträdde
och fordrade som skaldelön, att de skulle ingå
förlikning, och så mycket aktade de på honom
och på sitt eget ord, att de genast fogade sig
efter hans vilja. - 5. G. Sigurdsson, Sigurd
Lavards son och konung Sverres sonson, blef
1204, ehuru han då var endast fyra år gammal,
af birkebeinarna i Bergen utropad till konung
i Norge, men dog några månader därefter. Man
trodde, att han blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>