Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustavianska papperen - Gustavianska stipendiet - Gustaviansk stil - Gustavianum - Gustavi församling l. Göteborgs domkyrkoförsamling - Gustavsburg - Gustavus Adolphus college - Gustavusburg - Gustoso - Gustrin, Emil Finneve - Gusum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ego samt slutligen tillfallit dennes
systerson, kammarherre Tersmeden. Denna samling
införlifvades genast med den gustavianska. Som
ett slags bihang till de gustavianska papperen
ha äfven räknats Gustavianska stipendiaternas
samlingar (se Gustavianska stipendiet), hvilka
dock i senare tid icke strängt isärhållits
som själfständig samling, utan alltefter sitt
innehåll fördelats på bibliotekets historiska
handskriftsafdelningar, dess brefsamling
o. d. Utdrag ur de gustavianska papperen,
jämte en öfversikt öfver deras rika innehåll,
lämnade E. G. Geijer i Konung Gustaf III:s
efterlemnade och femtio år efter hans död
öppnade papper, 3 dlr (1843-45; 2:a uppl. 1876;
tysk öfv. 1843-46). A. G-e.
Gustavianska stipendiet. Till Uppsala universitet
donerades 1806 af okända gifvare ett belopp,
utgörande dels den kontanta behållningen efter
ett sällskap, som (antagligen under namnet
"Regi et patriæ") existerat under Gustaf III:s
senare år, dels medel insamlade "igenom
ädelmodige och med sällskapet lika tänkande
medborgares frikostighet". Detta kapital
- 1,200 rdr banko specie - skulle bilda
en stipendiefond, hvars afkastning skulle
tilldelas någon om svenska språket, vitterheten
och historien förtjänt studerande. Utom en del
mindre betydelsefulla villkor för stipendiets
åtnjutande - hvaraf åtskilliga icke längre
ega giltighet - stipulerades skyldighet för
stipendiaten att efterforska handlingar rörande
Gustaf III :s och hans efterträdares historia
samt att årligen till universitetsbiblioteket
aflämna en samling dylika handlingar. Därjämte
åligger stipendiat att senast under andra året
af stipendietiden författa och till stipendiets
inspektor (alltid professorn i historia vid
Uppsala universitet) inlämna en afhandling
öfver ämne, hämtadt ur svenska vitterheten
eller historien. Stipendiet, som f. n. (1908)
utgör 300 kr. årligen, utdelas af Svenska
akademien. Någon viss tid för dess åtnjutande
är icke stadgad. De af stipendiaterna gjorda
samlingarna förvarades länge som en själfständig
samling och räknades då i viss mån som en
fortsättning till de gustavianska papperen (se
d. o.); numera äro de emellertid införlifvade
med bibliotekets öfriga manuskriptsamlingar
och efter sitt innehåll fördelade på dessa.
A. G-e.
Gustaviansk stil, konsth. Se Zopf. Jfr
Empirestil.
Gustavianum. Se Uppsala universitet.
Gustavi församling 1. Göteborgs domkyrkoförsamling.
Se Göteborg.
Gustavsburg. Se Gustafsburg
Gustavus Adolphus college [kå’lidj],
svenskamerikanskt högre läroverk, beläget i
S:t Peter, Minnesota. Dess upprinnelse var en
"kristlig folkhögskola", som 1862 genom beslut af
Minnesotakonferensens af Augustana-synoden beslut
upprättades (i Eed Wing) för att tillgodose
behofvet af lärare i engelska och svenska
språken inom församlingarna. Denna skola, som
efter hand utvecklades beträffande kurserna,
kallades en tid Minnesotas elementarskola,
senare, sedan den flyttats till Carver, S:t
Ansgar’s academy. 1863-76 var skolan å sistnämnda
plats. Medelsiffran lärjungar var 54. När skolan
1876 flyttades till S:t Peter, ändrades namnet
till det nuvarande, på samma gång som kurserna
ökades. 18S5 blef skolan "college". Med detta
äro förenade dels handels- och musikskola
(sedan 1887), dels normalskola (sedan
1893). Lärjungeantalet på alla afdelningar
uppgick 1906 till 370. Lärarkåren var s. å. 32
personer. O. A. L-r.
Gustavusburg, förut kalladt Albertsburg
och Ferdinandsburg, utanverk vid
Wismar. Dahlbergh ville 1681 låta rasera G.,
hvilket sedermera också under ombyggandet
af Wismars befästning till en del utfördes.
L. W:son M.
Gustoso [goståså], it., mus., smakfullt, läckert.
Gustrin, Emil Finneve, pedagog, ämbetsman, f. l
okt. 1839 i Gredbäcks socken, Skaraborgs län,
blef student i Uppsala 1860 och promoverades 1868
i Lund till filos. doktor med första hedersrummet
(primus) samt utnämndes s. å. till docent i
praktisk filosofi därstädes. Han ledde den
s. k. profårs-kursen vid Lunds katedralskola
1871-80 och förestod därjämte 1874-78 Lunds
privata elementarskola. 1878 blef G. lektor i
modersmålet och filosofisk propedeutik vid Örebro
högre allm. läroverk och 1880 t. f. rektor vid
Karlstads. 1882 utnämndes han till kansliråd
och byråchef för högre undervisningsärenden i
Ecklesiastikdepartementet. Från denna befattning
afgick han 1905. I k. profårskommittén
1873 var han led. och sekreterare, och
de närmast följande åren kallades han att
deltaga i överläggningarna rörande samma
organisationsfråga. G. var äfven en tid led. af
läroverkskommittén 1882-84 samt ordf. i 1890
och 1893 års läroverkskommittéer. 1906-07
deltog han som sakkunnig i utarbetande
af förslag till ombildning af lärarnas vid
elementarläroverken änke- och pupillkassa. Han
har bl. a. med kraft förfäktat lämpligheten
af att förkorta sommarskolferierna. G. har
utgifvit gradual-afhandlingen Om menniskans
odödlighet (1868), Geometrisk elementarkurs
(2 bd, 1874-79), Om tankelagarne (1878), Några
ord om skolferierna (1880), Om pedagogiken och
dess betydelse för praktisk uppfostran och
undervisning (i K. Kastmans samling "Skolan
och hemmet", 1881) m. m. Han var ordf. vid
Nordiska lärarmötet i Köpenhamn 1877. Under
G:s på samma gång kraftiga och humana ledning
blef undervisningen vid de allmänna läroverken
väsentligen förbättrad; särskildt ifrade G. för
en förbättrad undervisning i de främmande,
lefvande språken. Vid G.s afgång från
kanslirådsämbetet måste en stor mängd af de
ärenden, som handlagts af honom, öfverflyttas
till den nyinrättade öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk. P. E. L-m.
Gusum, mässingsbruk samt landtegendom i Ringarums
socken, Hammarkinds härad. Östergötlands län,
vid Gusumsån. Landtegendomen utgöres af Stora
G., l mtl, jämte 3 5/6 mtl underlydande, med en
egovidd af 543 har åker samt 1,430 har skog och
hagmark. Mässingsbruket består af smälthytta,
plåtvalsverk, skärverk, tråddrageri samt fabrik
för tillverkning af knapp- och hårnålar samt
stift. Vid å egorna varande 2 vattenfall anlades
1902-05 2 elektriska kraftstationer, hvarifrån
öfver 200 hkr förmedla drifkraft för verkstäder,
såg, kvarn, tröskverk m. m. Dessutom höra
dit såg, kvarn och tegelbruk. Hela egendomens
taxeringsvärde är 438.600 kr. Tillverkningsvärdet
vid mässingsbruket 1906 var 384,000 kr. - Bruket
daterar sig från 1600-talet. Hendrik de Try och
Hybbert de Besche köpte skattegården G. och
anlade där 1653 ett järnbruk med masugn till
styckgjuteri; sedermera anlades ett mässingsbruk,
med privilegier af 1661. Båda verken förföllo
dock;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
