Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 625-626 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gumælius, Karl Arvid - Gumbert, Ferdinand - Gumbinnen - Gumboda hed - Gumlösa - Gumma - Gummersbach - Gummerus, Henrik Johan - Gummerus, Karl Jakob

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utskott, riksdagarna 1873-77 och 1882-87
(januaririksdagen) samt 1891-93 led. af
bankoutskottet (vice ordf. 1873-77, 1891-93)
samt af konstitutionsutskottet vid 1887 års
majriksdag. Dessutom var han kanslideputerad
1876 och 1877 och 1882-87 samt statsrevisor
1871, 1872 och 1884-86. Han var äfven medlem
i 1882 års kommitté för utarbetande af ny
instruktion för statsrevisorerna. G., som
var orädd och slagfärdig, vaken och fyndig,
deltog gärna i debatterna såväl i politiska
stridsfrågor som ock med förkärlek i bank- och
penningfrågor. Utrustad med betydande praktisk
duglighet, arbetsenergi och klok affärsblick,
egnade sig G. äfven med lifligt intresse och
stor framgång åt affärsverksamhet. Han bragte
till stånd den första svenska folkbanken, som
öppnades i Örebro 1867 och snart fick flera
efterföljare. 1887 trädde han i spetsen för
det förnämligast af honom grundade "Allmänna
lifförsäkringsbolaget" och kvarstod som
dess chef till sin död.
1. C. v. F.* 2. (P. E. L-m.) 3. T-s.

Gumbert [go’m-], Ferdinand, tysk tonsättare,
f. 1818 i Berlin, d. där 1896, var 1840-42
operasångare i Köln, men lämnade scenen på
K. Kreutzers råd för att egna sig åt komposition
och sångundervisning. Genom hundratals lätta
visor i Abts och Klickens stil (t. ex. "Vill
ingen af er fåglar små") blef han synnerligen
populär. Han skref äfven sångspel, bl. a. Bis der
rechte kommt ("Den rätte kommer nog", 1862) och
Die kunst geliebt zu werden ("Kärleksdrycken",
1862), var medarbetare i musiktidningar och
utgaf Musik. Gelesenes und gesammeltes (1860).
A. L.*

Gumbinnen [go’m-]. 1. Regeringsområde i
preussiska prov. Ost-Preussen, vid polska
gränsen. 10,951 kvkm. 603,485 inv. (1905),
tyskar, polacker (masurer) och litauer. -
2. Hufvudstad i nämnda område, vid
Pissa, en af Pregels källfloder. 14,196
inv. (1905). Staty af Fredrik Vilhelm
I, hvilken gaf G. stadsrättigheter
1724. Järngjuteri och maskinfabrik samt några
andra industriella anläggningar. Gymnasium
med realskola och en landtbruksskola.
(J. F. N.)

Gumboda hed, i Nysätra socken, Västerbottens
län, vid Bottniska viken, var förr mötesplats
för dåv. Västerbottens fältjägarkår.

Gumlösa kyrka (före branden)

Gumlösa, socken i Kristianstads län, Västra
Göinge härad. 2,557 har. 650 inv. (1907). Annex
till Sörby, Lunds stift, Västra Göinge
kontrakt. - Socknens kyrka är en af nordens
äldsta (tidig öfvergångsstil) och bäst byggda
tegelstenskyrkor. Enligt ett gammalt dokument
invigdes den 1191 af ärkebiskop Absalon i Lund
och var rik på helgonreliker. 1904 härjades
kyrkan af en eldsvåda. Därvid blefvo nästan
alla i kyrkan förvarade inventarier förstörda;
intet återstod mer än murarna och de massiva
hvalfven. Sedermera har kyrkan restaurerats
på ett pietetsfullt sätt. Jfr J. Kornerup,
"Gumlöse kirke i Skaane" (i "Aarböger for
Nord. oldkynd. og hist.", 1866), T. Wåhlin,
"Några nya iakttagelser" etc. (därsammast.,
1905), samt Arcadius, "Gumlösa kyrka i
Västra Göinge härad. Ett 700-årsminne" (1891).
O. J-e.

Gumma (Gummatum, Tumor gummosus), Gummisvulst,
Syfilom, med., är en af syfilis
förorsakad svulst, som räknas till de s. k.
granulationssvulsterna och som efter den olika
moderväfnaden kan ha ett olikartadt utseende och förlopp.
Namnet har uppstått på grund af den likhet, som innehållet i vissa af
dessa svulster kan ha med gummislem. (Se vidare art. Syfilis.)
E. Ö-n.*

Gummersbach [go’m-], kretsstad i preussiska
reg.omr. Köln (Rhenprovinsen), vid
statsbanan. 14,224 inv. (1905). Textilindustri,
tillverkning af papper, tapeter, elektrotekniska
artiklar m. m. Betydande stenbrott.
(J. F. N.)

Gummerus. 1. Henrik Johan G., präst,
anförare i ålänningarnas befrielsekrig 1808,
f. 27 maj 1774 i Koskie kapellförsamling,
Åbo län, d. 13 juli 1836 i Högby på Öland,
prästvigdes 1799 och var vid krigsutbrottet
pastorsadjunkt i Finströms socken på Åland. Jämte
länsman Arén (se denne) tog han, som från
studentåren var känd som en oförfärad slagskämpe,
i maj 1808 befälet öfver ålänningarna, som
reste sig mot den ryska styrka, som ockuperat
öarna. Sedan bönderna tillfångatagit en mindre
trupp på hufvudön ("Fasta Åland") och Arén med
fångarna begifvit sig till Sverige, företog sig
G. att, understödd af en liten svensk eskader,
under löjtnant v. Kapfelmans befäl, med 450
man 9 maj anfalla ryska hufvudstyrkan, 500 man
jägare och kosacker, som innehade ön Kumlinge,
ö. om hufvudön. Tillika landsattes 4 tvåpundiga,
af Kapfelman lånade nickor. Striden blef ej
långvarig, ty ryssarna retirerade till Kumlinge
by, där de instängde sig i husen, skjutande
från fönster och springor, men oförtöfvadt
sträckte gevär. Strax därefter tillfångatogs
i Brandö återstoden (94 man) af den ryska
styrkan. Samtliga fångna ryssar transporterades
till Sverige, och G. belönades med kunglig
hofpredikants titel och värdighet, hvarjämte han,
likasom vapenbrodern Arén, fick medalj "för
tapperhet i fält". I dec. 1808 utnämndes han
till fältprost för den åländska fördelningen af
svenska armén, hvilken befattning han innehade
till krigets slut (1809). Sedermera öfverflyttade
han till Sverige, där han. efter någon tids
tjänstgöring vid hofvet, 1812 erhöll Högby
regala pastorat på Öland. På hundraårsdagen
1908 af träffningen vid Kumlinge hyllades G:s
minne både på Åland och i Högby. Jfr Bomansson,
"Skildring av folkrörelsen på Åland 1808" (1852).

2. Karl Jakob G., af samma släkt som den
föregående, finsk författare, f. 13 april 1840
i Gamlakarleby, d. 20 nov. 1898 i Helsingfors,
student 1861, filos. magister 1869, lektor vid
finska lyceet i Jyväskylä 1875, publicerade
flera romaner och noveller på finska språket,
t. ex. Ylhäiset ja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>