Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris / 623-624 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gumælius, Gustaf Vilhelm - Gumælius, Otto Joel - Gumælius, Karl Arvid - Gåsört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1844 och uppfördes 1852 på förslag till
biskop i Strängnäs stift. Han blef led. af
Landtbruksakad. 1841 hedersled. 1864),
af Vet. akad. 1857 och hedersled, af
Vitt. hist. o. ant. akad. 1862 samt var
led. af flera andra akademier och vetenskapliga
samfund. -

G. greps af den romantiska rörelsen
bland Uppsalastudenterna, medarbetade både i
"Poetisk kalender", "Svensk literatur-tidning"
och "Iduna", i hvilken senare han publicerade
"Hertig Fredrik af Normandie" och redigerade
tidskriften "Svea" 1818-23. 1828 utgaf han
första delen af en originalroman, Thord Bonde
med ämne från Albrekts af Mecklenburg regering;
berättelsen går i Walter Scotts stil; inlagda
dikter ha redondillas’ form. Fullbordandet
af denna roman liksom fortsättningen af G:s
litterära verksamhet öfver hufvud hindrades
genom G:s flyttning till landet, där hans
prästerliga kall och en ytterst mångsidig
kommunal och humanitär verksamhet lade beslag
på hans tid. Hans entusiasm för ett stort
historiskt minne framlockade emellertid en större
poetisk komposition, och 1858 öfverraskade
G. allmänheten med sin Engelbrekt, diktcykel
i nio sånger (2:a uppl. 1862). Följande år
erhöll G. Karl-Johans-priset af Svenska
akad. 14 okt. 1865 höll G. i Örebro ett
tankerikt och glänsande tal (tryckt s. å.) vid
aftäckningen af den minnesstod hans sånger
frammanat. - Som riksdagsman i prästeståndet
bevistade G. ståndsriksdagarna 1840-66
samt som representant i Andra kammaren
för Örebro stad riksdagarna 1867-69.
I prästeståndet var han moderat liberal och
ofta tidsandans, fördragsamhetens, reformens,
till sist representationsreformens, liflige
och kraftige förespråkare. Särskildt var han
städse en varm förkämpe för vetenskapens och
konstens intressen. I kommunala värf utvecklade
G. mångsidig verksamhet och nitälskade särskildt
för skolväsendet, såväl för folkskolan som för
elementarskolan. - Af G:s tryckta skrifter må
ytterligare nämnas bl. a. "Xenophontis anabasis
Cyri" (grekisk text med anmärkningar och ordbok,
1823; 6:e uppl. 1861), "Anacreontis carmina"
(grekisk text med anmärkningar, 1824),
bearbetning af Passows grekiska lexikon
(fullb. af annan hand, 1841), Berättelse om
landthushållningens närvarande tillstånd
i Örebro län (1846) och Tre löjtnanter på en
jagtresa (1870), hvarjämte han utgaf "Tidskrift
för trädgårdsodling och blomsterskötsel"
(1841-42). Se lefnadsteckning öfver G. af
C. F. Bergstedt i "Lefnadsteckningar öfver
K. svenska vet. akad:s led.", II (1878-85).

2. Otto Joel G., den föregåendes broder, pedagog, kommunalman,
f. 16 okt. 1791 i Lids socken, Södermanlands län,
d. 27 okt. 1876 i Örebro, blef student i Uppsala 1812 och
filos. magister 1821. Redan 1820 kollega i Strängnäs, befordrades han
1824 till vice konrektor, 1825 till vice rektor
och 1828 till konrektor därstädes samt
var 1829-62 rektor i Örebro. I Sveriges
läroverkshistoria intager G. ett af de mest
framstående rummen. Han var den förste rektor
vid lärdoms- och apologistskolorna, som,
med förbigående af de gamla gymnasierna,
beredde skolans alumner för direkt inträde
vid universitetet och sålunda praktiskt
ådagalade möjligheten af den läroverksreform,
som sedermera påbjöds genom k. cirkuläret af
6 juli 1849, enligt hvilket apologistskolor,
lärdomsskolor och gymnasier sammanslogos till en
enda läroanstalt. Näst Karolinska läroverket fick
Örebro stad skörda frukterna af hans sträfsamma
arbete.

I styrelsen af nästan alla samhällets
institutioner tog G. under sin kraftfulla ålder
verksam del. Hans intressen för kommunen och
dess angelägenheter förde honom äfven in på
den publicistiska banan, i det han (1843) blef
den ene grundläggaren och förste redaktören
af "Nerikes Allehanda", där han med mycken
ifver främjade samhällets utveckling på snart
sagdt alla möjliga områden. Af trycket utgaf
han därjämte Hebräisk läsebok jör begynnare
(1822; 3:e uppl. 1836) samt Kort chronologisk
framställning aj Sreriges historia. Kort
framställning af Sveriges statskunskap (1825-26;
2 :a uppl., med titel "Lärobok uti Sveriges
historia och statskunskap", 1828; 5:e uppl.,
med titel "Lärobok uti Sveriges historia", 1846;
6:e uppl. 1854).


3. Karl Arvid G., den föregåendes son,
publicist, politiker och affärsman, f. 25 nov. 1833
i Örebro, d. 23 febr. 1908 i Stockholm,
ingick efter i Uppsala 1852 aflagd
studentexamen i telegrafverkets tjänst och var
telegrafkommissarie i Örebro 1856-87. G. var
febr. 1855-april 1881 hufvudredaktör för
"Nerikes allehanda", som genom hans energi och
påpasslighet vann stor spridning och intog en
inflytelserik ställning inom landsortspressen
samt fick namn om sig att vara en god skola för
tidningsmäns tekniska utbildning. Därjämte utgaf
han dec. 1872-89 en mycket spridd prisbillig
veckotidning, "Allehanda för folket". G.,
som var utprägladt frisinnad, tog liflig
del i sin hembygds politiska och kommunala
angelägenheter och valdes 1869 som sin farbroders
efterträdare till Örebro stads riksdagsman
i Andra kammaren. Denna plats innehade han
riksdagarna 1870-77, 1882-90, hvarefter han,
som 1887 flyttat till Stockholm, var en af
hufvudstadens representanter i samma kammare
riksdagarna 1891-93. Under sin riksdagstid var
han 1871 och 1872 led. i tillfälligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>