Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glintlinje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Globaria-Globularia
1324
Himmelsglob.
är klotformig, är det naturligt, att figurerna
å dess yta endast närmelsevis kunna till formen
återgifvas på en plan karta, så vida denna skall
omfatta en större del af jorden. Därför eger
jordgloben, framför de plana kartorna, företräde
i afseende å trohet i af bildningen. Jordgloben
egnar sig väl för att åskådliggöra jordens
och solens förhållande såsom världskroppar
betraktade: årstidernas växling, solens större
eller mindre höjd öfver horisonten, dagens längre
eller kortare varaktighet m. m. Å jordgloben
äro upp-I dragna längd- och breddgrader samt
vändkretsar och polcirklar. Vanligen, ehuru
mycket oegentligt, finner man äfven ekliptikan
utsatt å jordgloben. - Himmelsgloben plägar
vara försedd med densamma omslutande, i grader
indelade mässingsringar, som icke deltaga i
rörelsen vid globens vridning omkring
axeln. Af dessa ringar ligger en horisontalt
och föreställer den skenbara horisonten samt
en vertikalt och genom polerna, föreställande
meridianen. Å globens yta äro utsatta
fixstjärnorna i sina inbördes lägen och
med iakttagande af de skenbara storlekarna,
vidare ascensio recta och deklination samt
vändkretsarna, polcirklarna och ekliptikan. Den
sistnämnda utgöres stundom af en på globen
fäst mässingscirkel, å hvilken de rörliga
himmelskropparna kunna för något gifvet
tillfälle anbringas. - Himmels- och jordglober
förfärdigades redan före den kristna tidräkningen
af grekiska lärde; vår tid känner dessutom
glober af månen och planeten Mars. Tekniken
vid framställandet af glober har småningom
utvecklats. Det vanliga förfaringssättet
är, att man på globen sammanklistrar förut
färdigtecknade, af meridianer och paralleller
begränsade pappersblad. Omöjligheten att fullt
troget ansluta det plana papperet till den
buktiga klotytan har härvid gifvit upphof
till en matematisk teori, besläktad med
teorien för kartprojektioner, med syfte att
på verksammaste sätt begränsa de oundvikliga
afvikelserna. Se Fiorini-Günther, "Erd- und
himmelsgloben" (1890). E. J. (K. En.) Globäria,
bot. Se Köksvamp. Globe [glåu’b], The (eng.,
"jordklotet"), en i London utkommande daglig,
numera konservativ middags- och aftontidning,
som uppsattes 1803, från 1823 blef ett
ledande organ för whigpartiets vänstra
flygel, men 1866 ombytte hållning och sedan
dess har varit ett troget och kraftigt organ
för det konservativa partiet. Utgifvare var
1872-95 George Armstrong, som efterträddes
af sin son G. K. Armstrong. Priset för
exemplar var urspr. 4 pence, nedsattes
1866 till 2 pence och är numera l penny.
E. F-t.
Globe, Le [b glå’b; fr., "jordklotet"],
fransk tidning, som utgafs i Paris 1824-32
hufvudsakligen af filosofen Pierre Leroux och
P. F. Dubois (seder-
mera rektor vid Ëcole normale). Den var under de
sex första åren veckoskrift och behandlade då
uteslutande religiösa, filosofiska, litterära
och konstkritiska ämnen, ofta med både värme
och talang, men blef 1830 politisk tidning
och 1831, under M. Che-valiers ledning,
ett saint-simonistiskt organ. Bland dess
medarbetare under förra skedet märkas Jouf-froy,
de Kémusat, Mignet, Thiers, Sainte-Beuve, Vitet,
Damiron, Duvergier de Hauranne och Ampere.
E. F-t. Globe-teatern [glåu’b-], en i London
1599 öppnad teater, som byggdes på södra
Thames-stranden af skådespelaren Kichard
Burbadge m. fl. och blef hemvist för Shaksperes
dramer. Shakspere var själf en af dess egare,
och företaget blef inbringande. Tea-
tern, som var en åttkantig (delvis reveterad)
träbyggnad (se fig.), nedbrann 1613 och
återuppbyggdes snart, men nedrefs definitivt
1644 (på tomten står numera Barclay & Perkins’
porterbryggeri). E. F-t.
Globetrotter [glåu’btråte], eng.,
eg. jordklots-trafvare, turist, som färdas jorden
rundt eller till flera världsd_elar.
Globiocëphalus, zool. Se Grind-hvalsläktet.
Globoider, bot. Se Aleuronkorn.
Globularia L., bot., ett växtsläkte, som bildar
typen för den lilla fam. Glo-bulariaceæ,
af serien Tubiftoræ, afd. So-lanineæ,
som igen-kännes på sina oskaf-tade blommor,
samlade i ett korglikt hufvud. Blomkronorna äro
tvåläppiga, med femflikadt blomfoder. Ståndarna
äro 4, jämnhöga och fria. Frukten är en enfröig
Gi0bularia vulgaris, l rotstock nöt. Af det föga
med bladrosetter och stängel, 2 artrika släktet
finnes blomkorg, 3 holk med en kvar-
å Ölands och Gott- sittande bl^£\£t)blomma’
"* lands kalkhällar en
representant, G. vulgaris L., bergskrabba
(se fig.), som är en grågrön, tämligen lågväxt
ört, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
