Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasögonpingvinen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1305
Glaukonit-Glaux
1306
af ögats vätskor, i synnerhet glasvätskan, eller
därpå, att vägarna för dess normala åtskiljande
ur ögat äro stängda. Sjukdomen förekommer under
två mycket olika former, den ena mera kronisk,
utan egentliga inflammationstecken, den andra
akut, då inflammationssymtomen mer eller mindre
häftigt framträda. Den svåraste arten kan förlöpa
med sådan hastighet, att fullständig synförlust
på några timmar inträffar. Därmed försvinner
ingalunda genast den svåra värken, hvilken
tvärtom ännu länge kan fortfara. Vanligen
föregås dock det akuta glaukomet af ett
s. k. prodromalstadium, under hvilket för
konsten unnas tid att bota sjukdomen. Detta
sker genom en incision i hornhinneranden och
uttagande af ett . stycke af regnbågshinnan
(bildning af artificiell pupill, i rid ek tom
i). Det var upptäckten af denna iridektoiniens
underbara förmåga att skaffa hjälp i en dittills
obotlig sjukdom, som med ens ställde Gräfe
i raden af mänsklighetens välgörare. Man har
äfven velat undvika själfva irisutskärningen
och nöja sig med ett bredt eller två mindre
insnitt i hornhinneranden. Dock är värdet
af denna operation (sklerotomien), liksom
af en del andra, på senare tider föreslagna,
tvifvelaktigt. Somliga fall äro öfver hufvud
olämpliga för operativa ingrepp och behandlas
genom indrypning af pupillförträngande medel. -
Glaukomet har någon gäng blifvit kalladt "grön
starr", med anledning af den grönaktiga reflex
från pupillen, som i några, men visst icke alla,
fall iakttages. Med verklig starr <se d. o.) har
det intet gemensamt. Rar. (G-d.)
Glaukonit (af grek. glauko’s, grönaktigt
skimrande), miner., en blandning af aluminium-,
järn-, kalium- m. fl. silikat af varierande
sammansättning, hvilken bildar svartgröna små
koin och ofta uppträder i sedimentära lager,
särskildt i kritsystemet, hvaraf åtskilliga
afdelningar, till följd af en riklig förekomst
af glaukonit, erhållit namnet grönsand. Man
har iakttagit, att glaukonitkornen ofta
äro bildade genom afsats af silikat inuti
forauiinilerskal, bryozozooecier o. s. v.;
ofta äro de tydligtvis bildade oberoende af
förmultnande organiska lämningar, sub-stituerande
fältspat och kalcit eller bildande öfverdrag
på kvartskorn. I Sverige förekommer glaukonit
synnerligen ymnigt jämte fosforitknölar
uti det undersiluriska lager, sora kallas
ceratopygekalk, liksom också i kritsandstenarna
samt i den allra ynirsta delen af kritsystemet.
P. T. C. (A. Ung.)
Glaukonitkalk (se Glaukonit), petrogr., en mer
eller mindre ren kalksten innehållande små gröna
till svaitgröna korn af det kalihaltiga mineralet
glaukonit, och den kallas därför stundom grön
kalksten. I Sverige är den på alun-?kiffern
liggande, lägsta delen af ortoceratitkalk-stenen
(silursystemet) på alla hittills kända ställen,
.där den uppträder, utbildad som glaukonitkalk,
hvars mäkti^het dock sällan öfverstiger 0,e
m. Jämte glaukonit innehåller bergarten äfven
(vanligen i sin nedersta del) svartaktiga korn
och »knölar af fosforit (oren fosforsyrad kalk),
hvarigenom den erhåller ett konglomeratartadt
utseende. Bränd och krossad till pulver
skulle säkerligen .den fosforithaltiga
glaukonitkalken kunna lämna ett Tärdefullt
gödningsämne inom de trakter, där den förekommer.
E. E.
Glaukopis [gläukåpis], grek., den strålögda. Se
Athena, sp. 327.
Glau’kos (grek. n.avxos), grek. myt. 1. En
hafsgud, så benämnd efter hafvets glittrande yta
(af grek. glauko’s, "skimrande", "glänsande",
"blå-grå"). Till skillnad från andra
personligheter med samma namn kallades han
äfven G. Pon-tios (hafsguden G.). Glaukossagan
var vida spridd bland Greklands sjömans-
och fiskarbefolkning. Dess egentliga hemvist
synes ha varit den lilJa bcotiska kuststaden
Anthedon, hvars invånare betraktade G. som sin
stamfader och medborgare. Han var, enligt sa^an,
ursprungligen fiskare och d\kare, men erhöll
genom förtärande af en underbar ört odödlighet
Glaukos giljar till en hafsnymf. (Fornromersk
väggmålning.)
och natur af en
hafsgudomlighet. Som sådan egde han äfven
spådomsgåfvan. Mot sjöfarande, särskildt
skeppsbrutna, visade han ett välvilligt och
hjälpsamt sinnelag. Hans namn var äfven
sammanflätadt med Argonautsagan, där han
bl. a. namnes såsom skeppet Argos b>ggmästare och
styrman. Af den bildande konsten framställes han
såsom en gammal man, med yfvigt hår och skägg,
stundom med en uppåt böjd, fjällig fiskstjärt. -
2. En son af Sisyfos och fader till Bellerofon,
stundom kallad G. I’otnieus, emedan han fann
sin död vid de till Pelias’ åminnelse firade
festspelen i det beotiska Potniai (enligt
annan uppgift i lolchos). - 3. En sonson af
Bellerofon, hvilken som härskare öfver lycierna
med utmärkelse deltog i trojanska kriget som
trojanernas bundsförvant. - 4. En son af M i
nos och Pa-sifaë. A. M. A.
Glaumvor, nord. myt., Gjukungen Gunnars
hustru. Hon omtalade för sin man sina onda
drömmar, som bebådade Atles svek. Se G j u k u
n-gar. Th. W.«
Gla’ux Tourn., bot., ett litet örtsläkte,
hörande till fam. l’ri-mulaceæ, saknar blomkrona,
men har det sambla-dig:a blomfodret bh’krödt,
klock-likt och femflikadt.
Glaux maritima, l örten, 2 blomma, 3 fröhus,
4 öppnadt fröhus.
Bladen äro motsatta, blommorna
sitta ensamma i blad vecken; frukten är en
fåfröig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
