Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasharmonika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Glaspapper-Glass
1296
jämte den svarta, och jämte det i massan färgade,
s. k. hyttglaset gafs en vidsträckt användning
åt rödt öfverfångsylas, d. v. s. sådant, i
hvilket ett lager ofärgadt glas är sammansmält
med ett lager rödt, hvilket senare efter behof
kan bortslipas. De ornamentala, väfnadslika
mönstren försvunne eller fingo göra tjänst som
bårder och bottnar. Ytorna erhöllo en skenbar
arkitektonisk indelning, med användande af den
samtida byggnadskonstens former, och under de
sålunda uppkomna spetsbågarna eller baldakinerna
inställdes figurer, som i stora, högtidliga drag
och harmonisk färgprakt aftecknade sig mot den
fasonerade omgifningen. Detta var glasmåleriets
egentliga storhetstid, den period, under hvilken
det intog en sann konstnärlig ställning vid
sidan af det monumentala väggmåleriet. - Genom
emaljmåleriets utbildning vann emellertid äfven
glasmåleriet mot slutet af 1400-talet en mängd
nya kemisk-tekniska hjälpmedel, hvarigenom det
blef möjligt att på samma (ofärgade) glasyta
anbringa smältbara färger af nästan hvilken nyans
som helst. Glasmåleriet frestades därigenom att
blifva sina egendomliga stillagar otroget och
sökte, ehuru på läneden utan framgång, att tafla
med oljemåleriet i framställningen af figurrika
kompositioner, med perspektivisk fördjupning och
mer eller mindre naturalistiska detaljer. Det
förlorade därigenom efter hand sin monumentala
karaktär, nedsjönk till slö handtverksmässig-het
och gick sin undergång till mötes. En bidragande
orsak därtill var äfven protestantismens ringa
benägenhet för kyrklig konst, för prydnad i bild
och färg. Utestängdt från de stora uppgifterna,
krympte glasmåleriet småningom samman till
ett kabinettsmåleri af enstaka smårutor med
vapensköldar, allegoriska, historiska och
genreframställningar m. m. I denna form bibehöll
det sig långt in på 1600-talet i de sydtyska,
schweiziska och flandriska städerna och torde ej
heller i Norden ha varit alldeles obekant. Under
1700-talet kan glasmålningen, i den mening ordet
här är taget, sägas ha upphört. Återuppväckt
eller snarare återupptäckt på 1800-talet, har don
länge förgätna konsten ånyo kommit till heders
och utöfvas med stor framgång i både England,
Frankrike och Tyskland, synnerligen i München
(se A i n m u 11 e r, M. E.). Glasmåleriets
återupplifvare i Sverige är K. R. Callmander
(se denne). - Målade glasfönster från olika
perioder af medeltiden finnas i behåll i en
mängd, i synnerhet katolska, kyrkor i hela västra
Europa. Jämväl i Sverige ha sådana sannolikt
funnits i de flesta ansenligare kyrkor, men af
liknöjdhet och okunnighet blifvit förstörda. Ännu
eger dock en eller annan Gottlandskyrka (Lye,
Dalhem) sina gamla praktfulla glasmålningar i
behåll (se plansch). Prof af äldre glasmålningar
finnas såväl i Statens historiska museum som
i Nationalmusei konstslöjdafdelning, i hvilken
ingår det mesta af konung Karl X V :s samling:
den senare var i synnerhet rik på sydtyska
glasmålningar från 1500- och 1600-talen. Upk-*
Glaspapper. Se Sa n d papper.
Glaspärlor 1. Sa n d pärlor, de bekanta
små pärlor, som allmänt begagnas till
pärlbroderier. Tillverkningen af dessa pärlor
har sitt säte på ön Murano vid Venezia och är
en ganska betydande industri. Glasrören, som
utgöra råmaterialet, till-Terkas på stället,
och mycken omsorg och kostnad nedläggas på att
förfärdiga glas af de skönaste och
mest omväxlande färger, för hvilket ändamål
olika metalloxider begagnas. För åstadkommande
af de* röda färgnyanserna användes guld. -
Rören afläm-nas från glashyttan i längder af
l m. Dessa sorteras först efter grofleken
och afskäres därefter i bestämda längder,
hvarvid erhållas de i handeln förekommande
s. k. stråpärlorna. För de vanliga pärlorna
afskäras rören ytterligare, sedan de förut
genom siktning befriats från skärfvor och
felaktiga pärlor. Sedan pärlorna sålunda fått
sin tillbörliga storlek, återstår att befria dem
från de skarpa kanterna och gifva dem deras runda
form, hvilket åstadkommes därigenom, att man
upphettar dem til! nära smältningstemperatur. Men
för att därvid förhindra hålens igengroende,
inknådar man först pärlorna uti med vatten
utrörd deg af lera, kalk, gips och kol, hvilken
intränger i hålen. De upphettas-därefter till
rödglödgning i stora roterande kopparcylindrar
tillsammans med en mycket eldfast sand,
hvarvid både genom nötningen och den starka
värmen alla skarpa kanter borttagas och
pärlorna erhålla sin runda form. Genom sanden
förekommes pärlornas sammansintrande. Efter
afsvalning befrias de genom siktning från
sanden och därefter genom kraftiga skakningar i
linnepåsar och ytterligare siktning från den i
hålen sittande degen. Därefter poleras de genom
skakning i påsar tillsammans mec? hvetekli, och
slutligen sorteras de, hvilket sker därigenom,
att de uppläggas på lindrigt sluttande bord,
utför hvilka de runda pärlorna under sakta
ihållande skakningar rulla ned, under det
de kantiga stanna kvar. Slutligen uppträdas
pärlorna på trådar och utsändas i handeln.
C. A. D.*
Glasrör, tekn., utgör den form, hvaruti
glas, som vidare skall förarbetas, säljes och
försändes. Sådana rören komma från glasbruken,
ha de en ganska inskränkt förbrukning. Därför
måste de i allmänhet mer eller mindre behandlas
för glasblåsarlampan, innan de erhålla den
form, hvaruti de komma til! användning. Vid
ganska stora industrier, såsom tillverkningen
af glaspärlor, mil l ef i or i ocb petinet,
användas glasrör som råmaterial. - Tillverkningen
af glasrör tillgår på det sätt, att glasblåsaren,
sedan han af den på glasblåsarpiparr ur degeln
upphämtade glasmassan blåst en litenkula, hvilken
han genom rullning mot en skifva ger cylindrisk
form, fäster i hvardera ändan af denna cylinder
fästjärn, hvilka han därpå öfverl ämnar åt
tvenne handtlangare, som med dem springa åt hvar
sitt håll, hvarvid röret utdrages. De sålunda
er-hAllna långa rören nedläggas därefter på en
häll för att rätas och sönderskäras i längder
af 1,5 å l,» m. Är det fråga om tillverkning
af s. k. öfver^ fångs g la s, d. v. s. rör,
hvilkas inre och yttreytor ha olika färg, så
gör glasblåsaren sin cylinder först af den ena
sortens glas och doppar därefter denna uti en
annan degel, som innehåller glasmassa af den
andra färgen. Först sedan denna dubbla cylinder
är färdig, sker dragningen på ofvan beskrifna
sätt. - Af det sätt, hvarpå rören tillverkas,
är en naturlig följd, att deras väggar ej blifva
fullt parallella, utan vidare mot ändarna. Vid
tillverkning af en del fysiska apparater,
t. ex. termometrar, ligger mycken vikt på rörens
jämnhet, då skalans, gradering är beroende däraf.
C. A. D.*
Glass (fr. glace, af lat. gla’cies, is), is;
fruset, a& grädde och vanilj eller af fruktsaft
beredt läskemedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
