Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gesällbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Getingar
1086
mot sommarens slut, då alla medlemmarna,
utom de under sommarens lopp utkläckta
befruktningsskickliga honorna, gå under. På
detta sätt grundas samhällen af de europeiska
släktena Vespa och Polistes. I tropiska länder
kunna äfven år från år fortbe-stående samhällen
finnas, grundlagda medelst svärmar liksom
hos honungsbien. Så är t. ex. fallet med de
brasilianska släktena Polybia, Apoica, Tatua,
Synoeca, Chartergus och Nectarinia, medan af
andra släkten, såsom släktena Mischocyttarus och
Pseudo-polybia, i samma trakt uppträda blott
1-åriga samhällen, oaktadt klimatet ej lägger
hinder i vägen för samhällenas fortbestånd. -
Till byggnadsma-
Fig. 2. Getingbo (skogsgetings), fritt
upphängdt på trädgren. (Förminsk.)
terial använda alla sociala getingar trä,
som af-skafves med mandiblerna och i munnen
ältas med spott till en pappersmassa, som
visserligen stundom, om murket trä användts,
kan vara spröd och bräcklig, men i andra
fall åter särdeles seg och fast. Det senare
är särskildt fallet, då boet upphänges fritt
på någon trädgren eller i någon buske, utsatt
för vind och regn, medan bon, som byggas i
hålor i jorden eller på annan skyddad plats,
äro bräckligare. - Till föda använda de sociala
getingarna i synnerhet söta växtsafter, men äfven
bladlössens utsöndringar och rent animalisk
näring, såsom saften af dödade insekter, blod
och köttsaft vid slakterier m. m. Sina larver
förse de med samma slags näring, men medan de
själfva upptaga endast flytande näring, förtära
larverna de till foderbollar af lämplig storlek
söndertuggade insekter och spindlar, som bjudas
dem, fullständigt, med alla fasta delar. -
Antalet nu kända sociala getingarter torde
uppgå till bortåt 600. Störst är det mycket
utbredda släktet Polistes. Närmast i artantal
kommer släktet Vespa. Till dessa båda släkten
höra våra svenska sociala getingar. Släktet
Vespa afviker från andra getingar genom formen
på sin bakkropp, som framtill är bred och tvärt
afhuggen. I vårt land finnas8 arter. Störst är
b å l g e t i n g e n (se d. o. och fig. 3), af
hvilken honorna kunna nå en längd af 35 mm. Hos
de öfriga arterna öfverskrida honorna knappt en
längd af 17-20 mm. Särskildt märkvärdig genom
sitt afvikande lefnadssätt är snyltgetingen
(V. austriaca), som ej bygger eget bo, utan bor
som inhysing hos den rödbandade g e t i n g e n<
(V. ruja}. Den saknar egna arbetare och låter
förmodligen sina värdar taga vård äfven om
dessa snylt-
Fig. 3. Bålgeting (Vespa crabro) och ett
stycke af des» bo med cellkaka.
gästers larver. Af släktet Polistes finns
i Sverige blott en art, P. biglumis (se
fig. 4), som afviker från släktet Vespa genom
sitt klocklika, framåt afsmalnande första
bakkroppssegment samt genom sin smärtare
kroppsbyggnad. I den synnerligen enkla
bobygg-naden röjer sig detta släkte såsom alla
nu lefvandesociala getingars urtyp. Cellkakan,
hvilken, såsom hos alla sociala getingar,
i motsats till honungsbiensr utgöres af ett
enkelt cell-lager, med åt samma sida. riktade
cellmynningar, fästes med sitt korta och
starka upphängningsband i vertikal ställning
vid en. lodrät klippa, vägg eller trädstam,
föga högt öfver marken, utan ringaste skyddshölje
utsatt för väderlekens växlingar. I ett sådant bo
hinner blott ett fåtal samhällsmedlemmar under
sommaren nå full utveckling, hvarför i regel
blott en enda liten cellkaka bygges. Släktet
Vespa bygger däremot horisontellt ställda kakor,
med nedåtriktade cellmynningar (se fig. 3),
och oingifver dem med hvarandra koncentriskt
omslutande höljen (se fig. 2), hvilket måste
Fig. 4. Polistes biglumis med bo.
betraktas som ett högst väsentligt framsteg i
byggnadskonst. Dessa höljen bidraga nämligen
i hög grad att bibehålla den rätt ansenliga
egen-värme, som alstras i ett getingsamhälle och
göra af-kommans utvecklingstid i ej ringa grad
oberoende af sommarens väderleksförhållanden. En
följd häraf är den, att ett vida större
individantal hinner utvecklas i ett sådant bo,
som därför kan antaga stora dimensioner och
innehålla många cellkakor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
