Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologiska orglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Geologisk profil-Geometri
984
sedan flera år under utgifning i Berlin, under
ledning af Preussens geologiska undersökning och
efter beslut vid geologiska kongressen i Bologna
1881 samt med bidrag från de flesta europeiska
stater. Skalan är l : 1,500,000, och hittills
ha 30 af de afsedda 49 bladen utkommit. - Inom
nästan alla civiliserade länder utarbetas mer
eller mindre detaljerade geologiska kartor. -
Som exempel på detaljrikedomen hos de svenska
50,000-dels kartorna kan nämnas, att enligt å ett
af kartbladen i norra Uppland verkställd räkning
antalet^af de särskildt begränsade bergen och
berghällarna ’därinom befanns vara 10,800 och
af mossar och kärr omkr. 1,060. E. E.
Geologisk profil, framställning i bild af
de geologiska förhållandena, hufvudsakligen
lagringsförhållandena, utefter en vanligen
rätlinig större eller mindre sträcka af
jordytan, sådana dessa förhållanden skulle
visa sig å en genom lagren gjord eller
tänkt, lodrät genomskärning. De geologiska
profilerna äro dels trogna afbildningar af genom
borrningar eller bergverksdrift utrönta, eller
i stenbrott, strandafsatser, flodbräddar eller
bergväggar verkligt iakttagna förhållanden,
dels schematiska eller ideala, ämnade att
antingen visa det sannolika och beräknade
sambandet mellan olika lager eller också
att, i synnerhet vid undervisningen, gifva
ett tydligt begrepp om olika formationers,
lagers och bergmassors relativa ålder, läge
och förhållande till hvarandra (utan att
därvid större vikt fästes vid en naturtrogen
framställning af enskildheterna). Äfven
själfva de ofvannämnda naturliga eller medelst
konst utförda genomskärningarna benämnas
någon gång profiler (naturliga profiler).
E. E.
Geologisk undersökning, hvarje "på fältet" (i
naturen) verkställd granskning eller utredning
af geologiska förhållanden, såsom berg- och
jordarters, malmers m. m. utseende, beskaffenhet,
läge, begränsning, lagringsförhållande,
mäktighet o. s. v., utan afseende på huruvida
denna granskning gäller endast ett mindre
område, ett stenbrott, en bäckskärning,
en viss bergart, ett visst lager o. s. v.,
eller omfattar alla bildningar inom hela
länder och landsdelar. - De instrument
och verktyg, som begagnas vid en geologisk
undersökning, äro i allmänhet: b e r g k o m
p a s s, för iakttagande af malmförekomster,
kompass med p e n d e l, för bestämmande
af berglagrens utsträcknings-(stryknings-)
riktning och mer eller mindre lutande läge
(stup-ning), aneroidbarometer och andra
afväg-ningsinstrunient för höjdbestämmelser,
hammare, för stenprofs tagande och tillformande,
försteningars utslående o. s. v., flaska med
utspädd saltsyra, för att ådagalägga närvaron
eller frånvaron af kolsyrad kalk uti en berg-
eller jordart, samt j or d bor r och spade,
för utrönande af jordarternas beskaffenhet på
djupet, deras mäktighet och underlag m. m. - En
geologisk undersökning verkställes naturligtvis
olika alltefter det ändamål, som därmed afses,
och kan således gå mer eller mindre i detalj. Vid
de inom Sverige pågående, af staten bekostade
undersökningarna måste i allmänhet (för kartorna
i skalan l : 50,000) trakten genomvandras i olika
riktningar, stundom så noga, att knappast någon
del af densamma lämnas obesedd. Borrningar och
gräfningar verkställas i mossar, åkrar och ängar
m. in., gränserna mellan olika jordslag följas
och utläggas på kartan, där äfven alla
bergkonturer, t. o. m. ganska små kullar,
inritas; stycken af stenarter m. m. afslås,
granskas och medtagas, som prof till vidare
undersökning, gla-ciärrepor iakttagas och
bestämmas till sin riktning, rullstensåsars
förlopp och höjder anmärkas, förekomsten
af kalksten, malmer, märgel, torf och andra
för industrien eller jordbruket nyttiga ämnen
eftersökas o. s. v. - Inom de flesta civiliserade
stater och dessas utländska besittningar pågå
eller ha utförts geologiska undersökningar,
flertalet likväl utan att särskildt afseende
fästs vid de lösa jord-aflagringarna. - Den
institution, som i Sverige har sig ålagdt
att verkställa geologisk undersökning af
landet samt att utarbeta och utgifva därpå
grundade kartor och beskrifningar m. m.,
kallas Sveriges geologiska undersökning
(se d. o.). Norge äfvensom Danmark eger Den
geologiske un-dersögelse, England The geological
survey, Tyskland (Sachsen, Preussen, Baden,
Hessen m. fl.) Die geologischen landesanstalten,
Österrike Die geo-logische reichsanstalt,
Frankrike Service de la carte géologique de la
France, Italien Comitato geologico d’Italia,
Spanien Comisiõn del mapa geologico de Espana,
Portugal Commissäo de servico geologico de
Portugal, Ryssland Rysslands geologiska kommitté
och Finlands geologiska undersökning, Amerika
United states geological survey, o. s. v.,
Englands kolonier, flera af Amerikas stater,
äfvensom Japan ega hvardera sin geological
survey. E. E.
Geologisk öfversiktskarta. Se Geologisk karta.
Geomanti, grek. (af ge, jord, och mantel’a,
spådom), en konst, som ger sig ut för att kunna
af vissa på måfå i sand tecknade punkter, som
man förenar till särskilda figurer, förutsäga
kommande ting. Denna konst fick företrädesvis
sin utbildning i Arabien. Jfr Punkterkonst. -
G e o-m a’n t, utöfvare af geomanti.
Geomëter (se Geometri), i geometri kunnig person;
matematiker; landtmätare.
Geömetræ, zool. Se Mätarfjärilar.
Geometra papilionäria, Dagfjärilsmätaren, zool.,
en till fam. Dendromeiridæ bland mä-tarfjärilarna
(se d. o.) hörande art, den enda svenska af
sitt släkte. Den når en vingbredd af 40-53
mm. och har vackert ljusgröna vingar med hvita
tvärlinjer öfver midten af båda vingparen. Den
är fläckvis allmän i björkskog i södra Sverige,
men är mindre vanlig norrut. Larven, som
lefver på björk, är grön med gul sidolinje
och har flera par röda, kägelformiga knölar
på ryggen; stundom är den spräcklig af
brungult och liknar då björkens han-hängen.
G. A-z.
Geometri (af grek. ge, jord, och metrei’n,
mäta), läran om storheter, som ha utsträckning
i rummet. Alltefter antalet dimensioner hos
de geometriska storheterna kan man indela
geometrien i e n-dimensional 1. den räta linjens
geometri, tvådimensional 1. plån-geometri samt
tredimensional 1. rymdgeometri; slutligen kan
det äfven finnas skäl att taga i betraktande en
flerdimensional geometri, ehuru man inom densamma
måste umbära den omedelbara åskådningen, som
i den öfriga geometrien är af grundläggande
vikt. Från synpunkten af den vetenskapliga
metoden kan man åter indela geometrien i den
syntetiska geometrien, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
