Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geijer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Stockholm utgifna "Studier i modern
språkvetenskap" har G. publicerat Om artikeln,
dess ursprung och uppgift (1898), Modus
conjunctivus (1901) och en minnesteckning af
Gaston Paris (1905). Han har vidare lämnat bidrag
till in- och utländska tidskrifter samt författat
ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok.
5. Karl Reinhold G., den föregåendes brylling,
af Lindforsgrenen, universitetslärare, filosof,
f. 23 april 1849 i Nyed, Värmland, blef student i
Uppsala 1867, filos. kandidat 1871, filos. doktor
1872 och, efter att ha speciminerat med afh. Huru
förhåller sig Leibnitz metafysik till de Jörsta
förutsättningarna för möjligheten af praktisk
filosofi? (i Uppsala univ :s Årsskrift), 1876
docent i praktisk filosofi. 1880 kallades han
till docent i samma ämne i Lund, vid hvars högre
läroverk han 1880-88 därjämte var föreståndare
för den teoretiska profårskursen. 1888
utnämndes han till professor i teoretisk
filosofi vid Uppsala universitet. Sedan
höstterminen 1905 har han varit föreståndare
för den teoretiska profårskursen vid Uppsala
allmänna läroverk. Sedan 1891 har han varit
censor Tid mogenhetsexamen. Han har företagit
flera utländska resor i vetenskapligt syfte. -
G. har erhållit sin filosofiska utbildning inom
den Boströmska skolan, men tidigt påverkats
äfven af Lotzes med den svenska idealismen
besläktade åsikter. Särskildt genom studier inom
den nutida psykologien ha hans intressen riktats
åt empiriskt håll. I akademiska föreläsningar har
han för första gången vid Uppsala universitet
behandlat Boströmianismen historiskt; likaså
är han den, som först vid svenskt universitet
sökt göra den studerande ungdomen bekant
med den moderna psykologiens arbetsmetoder
och resultat. I öfrigt har han mest egnat sin
akademiska undervisning åt kritiskt historiska
framställningar af Kants filosofi och den tyska
filosofien efter Kant. Af G :s filosofiska
arbeten må utom ofvannämnda afhandling nämnas Om
prof. S. Heegaards "Didro,g til spörgsmaalet om
filosofiens betydning og værdi" (1879), Hermann
Lotzes lära om rummet (i "Ny sv. tidskr.", 1880),
Hegelianism och positii:ism (i Lunds univ :s
Årsskr. 1881, 1882), Hermann Lotzes tankar
om tid och timlighet (därst. 1886), Hermann
Lotzes philo-sopheme über die raumanschauung (i
"Skand. archiv", 1892), kapitlet om den svenska
filosofien i Ueberweg-Heinzes "Grundriss der
geschichte der philosophie" (i detta arbetes
5-8 uppl., väsentligt omarbetadt och utvidgadt
i den senaste uppl., 1880-97), La philosophie
suédoise dans la premiére moitié du XlX:e
siécle (föredrag vid filos, kongressen i
Paris 1900), Doktor Godmans vishetslära (i
"Nord. tidskr.", 1904;, hvilken skrift ock i
något utvidgad form utgifvits på tyska under
titeln Ein schwedischer aufklärungsphilosoph
(i "Philo-sophische abhandlunsfen M. Heinze zum
70. geburts-tage gewidmet", 1906), Om samvetet
(1905). G. har utgifvit äfven pedagogiska
skrifter: Om bildning och uppfostran i det gamla
Hellas (i "Skolan o. hemmet", 1883; ny omarbetad
uppl. i "Pedagog, skrifter, utg. af Sveriges
allm. folkskollärarefören:s litt. sällskap",
1907), Om Pestalozzi (i "Sv. tidskr.",
1893), Om uppfostringskonsten, dess teori och
historia (i nyss nämnda "Pedag, skrifter" etc.,
1907). 1882–90 utgaf och redigerade G. "Ny
svensk tidskrift", för hvilken han författade
uppsatser med filosofiskt och estetiskt innehåll
m. m. Tillsammans med A. Nyblæus utgaf han
delarna V–VII af "Samuel Grubbes filosofiska
skrifter i urval" (1882-84). På uppdrag af det
akademiska konsistoriet i Uppsala redigerade
G. de två första banden af den festskrift, som
universitetet utgaf med anledning af konung
Oskar II:s 25-års regeringsjubileum under
titeln Upsala universitet 1872–1897 (1897),
hvari han själf författat större delen af det
första samt några artiklar i det andra bandet.
S–e.
6. Johan Gösta G., syssling till G. 4, af
Krokstadsgrenen, tonsättare, f. 20 aug. 1857 på
Hjelleskata, Millesviks socken i Värmland, elev
af Norman, J. Lindegren, Hallen och Svcndsen,
blef 1894 dirigent för Nya sångsällskapet i
Göteborg, flyttade 1896 till Malmö och bor nu
(1908) i Ljungby, Småland. Han har komponerat
konsertdramen En klostersaga, balladen Trollens
guld, sånger, stycken för orkester, violin
m. m. Sedan flera år har G. i olika delar
af landet hållit folkbildande föredrag öfver
svensk musik, därvid biträdd af sin hustru,
romanssångerskan Signe G., född Wallgren.
A. L.*
Geijerstam [jäjer-], af, svensk adlig ätt,
som är en gren af släkten Geijer (se d. o.) och
härstammar från brukspatronen, sedermera
titulärbergsrådet Emanuel Geijer (f. 1730,
d. 1788), som 1773 adlades med namnet a f G.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
