Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vecklad och gällde uteslutande ända till 16:e
årh. Genom de experimentala undersökningar,
till hvilka den gaf anledning, ökades
kunskapsförrådet betydligt. - Ehuru G:s
efterföljare till hans arbeten sannolikt fogade
senare gjorda upptäckter, äro dock dessa
arbeten så klara, fullständiga och tydliga,
att de på det mest i ögonen fallande sätt
skilja sig från äfven de bäste skriftställares
från alkemiens senare tid. Jfr Alkemi.
R. T-dt.
Geber [geber], Hugo, bokförläggare, f. 30
aug. 1853 i Norrköping, aflade mogenhetsexamen
i Stockholm 1872 och var 1878-86 delegare
i J. Seligmann & C:os förlag, som han 1887
öfvertog i eget namn och sedermera vidare
utvecklat. Bland G:s mera framstående
förlagsartiklar märkas diktsamlingar af
A. U. Bååth, K. Snoilsky, G. Wennerberg och
K. D. af Wirsén, J. A. Strindbergs "Samlade
dram, arbeten", alla "Sigurds" arbeten,
populärvetenskapliga verk af S. Arrhenius,
G. Cassel, L. A. Jägerskiöld och H. Schück,
"Illustr. svensk litteraturhistoria" af H. Schück
och K. Warburg, "Djurvärlden" af A. Stuxberg och
M. Floderus samt tidskriften "Det nya Sverige".
Gebhard [gebhart], ärkebiskop och kurfurste af
Köln, f. 1547, d. 1601 i Strassburg, tillhörde
den grefliga släkten Truchsess von Waldburg,
blef 1567 kanik i Augsburg, 1568
medlem af Kölns domkapitel, 1576 domprost i
Augsburg och valdes 1577 till ärkebiskop och
kurfurste af Köln. Efter många strider med
kapitlet beslöt han sig för att öfvergå till
protestantiska kyrkan och gifte sig 1583 med
grefvinnan Agnes von Mansfeld. Han försökte
därefter att införa protestantismen i sitt
land och behålla detsamma såsom världsligt
kurfurstendöme, men blef på kapitlets besvär
afsatt af den påfliga stolen. G. höll sig,
understödd af några protestantiska furstar,
någon tid mot sin efterträdare ärkebiskop Ernst
af Bajern (i det s. k. "Köln-kriget"), men sedan
han måst utrymma Bonn, hans sista .fäste, drog
han sig 1584 tillbaka till Holland. Jfr Lössen,
"Der kölnische krieg" (2 bd, 1882-97).
Gebhard [geb-], Hannes, finsk agrarpolitiker,
f. 8 april 1864 i Kemiträsk, norra Finland,
blef student 1882 och egnade sig åt
historiska studier. 1890 utnämndes han till
docent i nordisk historia vid Helsingfors
universitet, men vände snart sitt intresse åt
agrarförhållandena, jordbruksundervisningen
och jordbruksstatistiken, på hvilka områden han
utgifvit flera arbeten. 1899 blef han docent i
jordbrukets nationalekonomi och statistik och tog
s. å. initiativ till grundandet af sällskapet
Pellervo (se d. o.). G. är upphofsman till
andelsrörelsen i Finland, hvars centralpunkt
nämnda sällskap är, och är såsom sällskapets
ordf. den ledande personen i sträfvandena på
detta område, särskildt bland jordbrukarna. Äfven
frågan om den obesuttna befolkningens förseende
med jord och kronojordarnas kolonisation har
sysselsatt G., och han har ledt en vidlyftig
statistisk undersökning af de socialekonomiska
förhållandena på landsbygden. G. intar en
framskjuten plats inom det gammalfinska
nationalistiska partiet och invaldes 1907 i
landtdagen. I sin verksamhet har han biståtts af
sin hustru, Hedvig, född Silén, hvilken äfven
1907 valdes till medlem af finska landtdagen.
T. C.
Gebhard [geb-], Albert, finsk målare, f. 1869 i
Toholampi, studerade i konstföreningens ritskola
1887-90 och därefter i Paris och Italien. G. har
målat landskap i stark kolorit (t. ex. Från
flötningsleden, Sommar), porträtt, genrer
(bland dem Värnlös, 1896, i Konstföreningens
galleri, Helsingfors) och dekorativa målningar
(i finska paviljongen i Paris 1900) samt lämnat
illustrationer till "Finland i 19:e seklet",
till "The studio" m. fl. G-g N.
Gebha’rdi [geb-], Ludwig Albrecht, bibliotekarie
och arkivarie i Hannover, f. 1735, d. 1802,
författade Geschichte von Dänemark und
Norwegen och Geschichte von Kurland
und Semgallen (i "Allg. weltgeschichte",
Halle, 1768-89) samt Geschichte aller
wendisch-slavischen stämme (1789 -97). I
förening med Schlözer utgaf han Geschichte von
Lithauen, Kurland und Liefland. Dessutom skref
han ett historiskt arbete om de sydslaviska
länderna, Dalmatien, Kroatien etc. (1808).
A-d J.
Gebhardt [geb-]. 1. Karl Franz Eduard von G.,
tysk målare, f. 1838 i Estland, studerade i
Petersburg, Karlsruhe och under Sohn i Düsseldorf
och blef professor därstädes 1875. Inom det
religiösa måleriet uppträdde G. revolutionärt,
i det han flyttade de bibliska scenerna in
i en gammaltysk miljö och sökte framställa
dem i gammaltysk anda. Typerna och kostymen
liksom scenerierna äro mestadels tyska från
omkr. år 1500, hufvud vikten är lagd på
personernas själsuttryck, som ofta är både
innerligt och vältaligt. Hans första försök
inom denna genre var Intåget i Jerusalem (1863,
museet i Elberfeld), sedan följde Kristus på
korset (1866, domen : Reval), Nattvarden (1870,
Berlin, nationalgalleriet), Korsfästelsen (1873,
Hamburg), en annan Korsfästelse i München, Kristi
himmelsfärd (1881, Berlin, nationalgalleriet),
Tillredelserna för Jesu begrafning (1883,
Dresden), Moses framkallar vatten ur klippan
(judafolket i öknen visar tyska typer i
dräkter från Luthers tid), Jesus och Nikodemus
(Düsseldorf), Jakob brottas med ängeln (Dresden),
Johannes doparen i fängelset och Åhörarna vid
bergspredikan (båda utst. 1907) m. fl. G. har
äfven målat motiv från reformationstiden:
Religionssamtal (1866), Reformatorn vid
sitt arbete (1877, Leipzig), genrer (flera i
Düsseldorf) och porträtt (målarens självporträtt
i Florens, Uffizigalleriet). Väggmålningar
har han utfört i klostret Lokkum (6 stycken)
och i Friedenskirche i Düsseldorf (5 st., 1897
ff.). Jfr monografi af A. Rosenberg 1899.
2. Oskar Leopold von G., den föregåendes
kusin, tysk teolog och biblioteksman, f. 1844
i Wesenberg i Estland, d. 1905, blef 1884
bibliotekarie och 1891 afdelningsdirektor vid
k. biblioteket i Berlin samt 1893 direktor
för universitetsbiblioteket i Leipzig
samt professor i "bok- och skriftväsen"
därstädes. G. är mest bekant som. utgifvare
af biblisk och gammalkristlig litteratur. Så
utgaf han tillsammans med Harnack och Zahn de
apostoliske fädernas skrifter på grundspråket
(Patrum apostolicorum opera, 3 bd, 1875-78),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
