Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Gasometer-Gäss
786-
mineralolja (gasolja och iotogen) och J/8-V5
rof-olja. Jfr G as b e r e d n i n gs o l j
a. G. H. H.
Gasometer, behållare iör uppsamling och
förvaring af gaser, förekommer dels som
laboratorieapparat (t. ex. Pepys gasometer),
dels som s. k. gasklocka för olika praktiska
ändamål. (Se A c e- ty lengasverk och Lys gas.)
G. H-r.
Gäspar, E n r i q u e, spansk dramatiker, f. 1842
i Valencia, d. 1892, skref redan vid fjorton års
ålder en "juquete" Un miope sin quevedos. som
följdes af Candidito och Pobres mujeres!, med
bifall uppförda i Valencia. G. ingick därefter
på konsulatbanan, men utöfvade tillika flitigt
dramatiskt författarskap, som bryter med de
konventionella formerna. G. är realist, hans
satir är skarp, hans dialog flytande och elegant,
och hans behandling af sociala frågor påminner
om Zola. Af G:s till ett fyrtiotal uppgående
dramer, de flesta på vers, förtjäna nämnas La
escala del matrimonio, El piano parlante, Moneda
corriente, El estõmago, Lola, Cuestiõn de forma,
Las sdbanas del cura, El oso proscripto, Atila,
Las circunstancias (1867), La levita, Don Ramõn
y el Senor Ramön (1868), Amor y arte, La lengua
(1882), Las personas decentes (1890), La huelga
de hijos, La casa de banos (1893), La rebaja del
tio Paco och La eterna cuestiån (1895). G. skref
äfven romaner: Un problema, Pasiones politicas’,
estetik: Cõmo sehacen las obras dramaticas,
Los versos en el teatro och Versos y prosa. Om
G:s plats inom det moderna spanska dramat se
A. Hillman, "Om modern spansk dramatik" (i
"Ord och bild", 1905). Ad. H-n.
Gaspär, Jean Marie, belgisk skulptör,
f. 1804, väckte mycken uppmärksamhet på
världsutställningen i Paris 1889 med gruppen
Enleveringen (två krigare, som bortföra en
kvinna). Bland hans öfriga arbeten märkas
Indian till häst, Tigrinna, Lejon, Panter
(de tre sistnämnda i botaniska trädgården i
Bruxelles) samt flickgruppen "Adolescen-tes".
G-gN.
Gaspäri, Adam Christian, tysk geograf, f. 1752,
d. 1830 såsom professor i geografi och statistik
vid universitetet i Königsberg. De mest bekanta
af hans många läro- och handböcker i geografi
äro Lehrbuch der erdbeschreibung (1792-93;
många uppl.) och Vollständiges handbuch
der neite-sten erdbeschreibung (1797-1802;
ny uppl. 1819 -26, utg. af G. Hassel,
Cannabich m. fl.). G. beredde marken för de
geografiska studiernas blomst-ring i Tyskland.
(Wbg.)
Gasparin [-rä7]. 1. Agénor Et i en n e,
grefve de G., fransk skriftställare, f. 1810,
d. 1871 i Geneve, blef 1836 expeditionschef i
inrikesministeriet och var 1842-46 medlem af
deputeradekammaren. Han ifrade för negrernas
emancipation och sökte, själf ifrig protestant,
af alla krafter främja en fri utöfning
af den protestantiska kulten, verkade för
kyrkans skiljande från staten och bidrog till
bildandet af L’union des églises évangéliques
de France. Bland hans arbeten märkas Intéréts
géné-raux du protestantisme francais (1843),
Christianisme et paganisme (1846; "Christendom
och hedendom etc.", 1857), Le bonheur (1859;
6:e uppl. 1874), Les Ëtats-unis en 1861 (1861;
2:a uppl. 1862), La jamille, ses devoirs, ses
joies et ses douleurs (3 uppl. 1865; "Familjen,
dess plikter, fröjder och sorger", 1872-74),
La liberté morale (1868), La
France, nos jautes, nos périls, notre avenir
(1872; ny uppl. 1881), hvari han sökte bidraga
till franska folkets själfuppfostran efter
krigsolyckorna. Se arbeten öfver G. af Naville
(1871)"och Borel (2:a uppl. 1879).
2. Catherine Valérie Boissier, gref-vinna de G.,
den föregåendes maka, fransk skrift-ställarinna,
f. 1813 i Geneve, d. där 1894, författade flera
politiska, sociala och filosofiska arbeten, i
hvilka hon särskildt uppträdde som en afgjord
motståndare till de religiösa och sociala
förvillelser, till hvilka några sekter gjort sig
skyldiga. Le mariage au point de vue chrétien
(1842) och II y a des pauvres d Paris et ailleurs
(1846) belönades af Franska akad. med montyonska
priset. Bland hennes öfriga arbeten märkas Un
livré pour les femmes mariées (1845), Journal
d’un voyage au Levant (1849; 2:a uppl. 1850),
Quelques défauts des chrétiens d’aujourd’hui
(1853; 2:a uppl. 1854), Des corporations
monastiques au sein du protestantisme (1855),
Les horizons prochains (1858) och Les horizons
célestes (1859, båda i många uppl., "Guds himmel,
eller odödlighet, återseende och evig kärlek",
1868).
Gasparini, Francesco, italiensk tonsättare,
f. 1668 nära Lucca, d. 1737 i Bom såsom
kapellmästare vid Lateranen, var elev af Corelli
och vann mycket anseende som kompositör af
bl. a. 50 operor jämte åtskillig kyrkomusik samt
genom sin generalbasskola L’armonico pratico al
cembalo (1683; 7:e uppl. 1802), som nyttjades
i Italien ännu i midten af 1800-talet. Bland
hans lärjungar märkes Bene-detto Marcello.
E. F-t.
Gasparis, Annibale de, italiensk astronom,
f. 1819, d. 1892, blef 1840 anställd vid
observa-toriet i Neapel och 1864 direktor
för detsamma. Han utförde en mängd arbeten,
dels inom den rena matematiken, dels inom
astronomien. Särskildt bekant är G. genom
sina upptäckter af ett flertal småplaneter.
B-d.
Ga’sparo da Salõ [salår], italiensk
musikinstru-mentmakare, f. omkr. 1542 i Salõ
vid Gardasjön, d. 1609 i Brescia, förfärdigade
där utmärkta violainstrument af olika arter.
Gaspé [gäspéi7], halfö i brittiska Nord-Amerika,
prov. Quebec, mellan S:t Lawrence-flodens mynning
och Bay des chaleurs. G. bildar ett särskildt
distrikt, 11,600 kvkm. 27,680 inv. (1901), mest
franska kanadensare. Halfön är ett 460 m. högt
taffeliand med sträft klimat, föga odladt och ej
ännu genoinforskadt. Fiske och trävaruhandel
äro hufvud-näringar. Den viktigaste orten
är Douglastown vid inloppet till Gaspé bay.
J- F- N-
Gasq, PaulJeanBaptiste, fransk skulptör,
f. 1860 i Dijon, vann Eompriset 1890, har
utfört flera monumentala verk: statyerna Medea
och Orfeus (1894), reliefen Eero och Leander
(1896, Luxem-bourg), Källan (utst. 1900), Äran
och Smärtan (för Carnots monument i Dijon),
porträttbyster m. m. Han utställde 1907 delar af
en figurrik fontän, beställd af staden Eeims och
framställande Champagnes olika näringsgrenar.
G-g N.
Gasreningsmassa. Se L y s g a s.
Gasreto’rt, tekn., destillationskärl för
lysgas-beredning af stenkol. Se L y s g a s.
Gäss, Friedrich Wilhelm Joachim Heinrich, tysk
teolog, son till den Schleier-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
