Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 783-784 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasmaskin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cylindern försiggå nämligen endast de vid
fyrtaktmaskinen beskrifna takterna 2 och 3,
d. v. s. kompression och expansion, under det
att takterna l och 4, införande af ny laddning
och utblåsning af förbränningsprodukterna, sker
med tillhjälp af särskilda gas- och luftpumpar
i det ögonblick kolfven står i sin vändpunkt
närmast vefaxeln, d. v. s. då expansionen
slutat och ny kompression skall begynna (se
fig. i art. Blåsmaskin, sp. 808). F. n. byggas
gasmaskiner, som utveckla upp till 4,000
hkr. Dessa göras alltid flercylindriga och
dubbelverkande, under det att mindre maskiner,
upp till 500 hkr, vanligen göras enkelverkande,
men ofta flercylindriga. I en dubbelverkande cylinder



Fig. 5. Genomskärning af dubbelverkande
fyrtaktmaskin.

går man ej öfver 1,000 hkr och
i en enkelverkande ej öfver 300, emedan
större effekt belopp i en cylinder medföra
konstruktiva svårigheter samt olägenheter
i skötseln utan motsvarande fördelar (se
fig. 4 o. 5). Gasmaskinens stora användning
i våra dagar och ångmaskinernas utbytande mot
gasmaskiner i många fall, särskildt vid järnverk,
ha sin grund i sträfvan till bränsleekonomi. En
modern gasmaskin erfordrar 2.000 till 2,400
värmeenheter per effektiv hkr och timma,
under det att en modern ångmaskin erfordrar
omkr. 5,500 v. e. Användes t. ex. masugnsgas
som bränsle, erhålles alltså med gasmaskin
dubbelt så stor effekt som med ångmaskinen
af samma gasmängd. Skall särskild gas
tillverkas, förloras en del af bränslets värme
i gasgeneratorn, hvarför gasmaskinen i sådant
fall erfordrar 2,800-3,200 v. e. per effektiv
hkr och timma. Denna i jämförelse med ångmaskinen
låga siffra kan dock ej alltid fullt utnyttjas,
emedan för gasgenereringen ofta måste användas
dyrare kol än det, hvarmed ångmaskinens ångpanna
eldas; dock blir i de flesta fall gasmaskinens
bränslekostnad lägre än ångmaskinens.

Numera kan man äfven af torf tillverka en
för gasmotordrift lämplig gas, och dylika
"torfgasmotoranläggningar" finnas utförda i
Sverige. E. H-ek.

Gasmotor. Se Gasmaskin.

Gasmätare. Se Lysgas.

Gasnavider. Se Ghasnavider.

Gasolin l. Petroleumeter är näst rigolin den
mest flyktiga och eldfarliga af de handelsprodukter,
som erhållas vid destillation af
bergolja (se d. o.). Gasolin är till sin
sammansättning en blandning af pentan och
hexan, har en eg. vikt af 0,65-0,67 och
kokar mellan 40 och 80° C. Den afdunstar
redan vid vanlig temperatur och blandar sig
med luften, hvarför den fått sin största
användning i s. k. gasolingasverk (se
Gasolingas). Den användes dessutom
som lösningsmedel, till lödlampor etc.
G. H. H.

Gasolingas, Luftgas l. Benoidgas är en vid vanlig
temperatur framställd blandning af gasolinångor
och luft. Om denna blandning utföres så, att
gasen alltid får en konstant sammansättning,
användes benämningen aerogengas. Aerogengasverken
bestå af karbureringsapparat, där
gasen framställes, gasmätare, gasklocka,
tryckregulator, behållare och lagerrum för
gasolin samt motor för karbureringsapparatens
drifvande (varmluftmotor eller, vid större
verk, gasmotor). Den likformiga blandningen
kan man erhålla genom att förbinda gasmätarens
axel med den anordning, som inmatar oljan i
karbureringsapparaten. Aerogengasen håller
omkr. 250 gr. gasolin pr kbm., motsvarande
7,7 vol.-proc. Någon kon-densation af denna
kvantitet eger ej rum förr än vid -11° C.
Gasen har en eg. vikt af l,12 och ett
effektivt värmevärde af omkr. 2,900 kal. I
glödljusbrännare förbrukas pr normalljus och
timme 2 liter gas; en brännare för 150 liter
i timmen lyser alltså med 75 normalljus. I 19
mm. glasrör är vid antändning explosionsgränsen
för ren pentan 2,5-4,8 proc., som motsvarar
32,5-62,3 proc. för gasolingas. Aerogengasen
användes på kontinenten att förse mindre städer,
som äro för små att skaffa sig lysgasverk,
med gas för belysning och kokning. 1906 funnos
42 sådana centraler med årstillverkningar
varierande mellan 40,000-70,000 kbm. Längsta
rörnätet, 10,500 m., hade Boskoop i Holland med
150 gatlyktor. Det ojämförligt största antalet
gasolingasverk är dock uppsatt för belysning
af enstaka byggnader samt som bränngas för
laboratorier, som ej ha tillgång till lysgas
(gasolinen är i motsats till acetylen fri
från fosfor, som angriper platinadiglar).
G. H. H.

Gasolja erhålles vid raffinering
af bergolja (se d. o.) och utgöres af de
destillationsprodukter, som koka mellan 40 och
120°, samt kan alltså anses som en blandning
af petroleumeter (gasolin) och petroleumsprit
(bensin). Den hade förr trots sin eldfarlighet
en mycket vidsträckt användning i den husliga
ekonomien för både belysning - ligroinlampan,
Wilanderlampan - och kokning - "gasköket". Numera
spelar gasoljan dock icke samma roll som
fordom. Petroleumraffinaderierna ha också
större fördel af att skilja på destillaten och
framställa gasolin och motorbensin. Man använder
numera gasolja mest för tvättning af stilar
vid tryckerier samt i blandning med fotogen och
rofolja för belysning i vissa fall. Så användes
vid signallyktor en blandning af 2/3-4/5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>