- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass /
755-756

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garibaldist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

755

Garnacha-Garnett

756

För tvinningarna angifves finleken medelst det
enkla garnets nummer, divideradt med antalet
sam-mantvinnade trådar. Finleken af ett garn,
som är sammantvinnadt af två trådar n:o 40,
tecknas alltså n:o "40/2" och motsvarar n:o 20,
om man bortser från den förkortning, som tråden
undergår genom tvinningen. Denna förkortning
belöper sig vid vanlig tvinning till ung. 5
proc., men kan vid hårdare snodd ofta uppgå till
10 proc. och där-’Utöfver. Se vidare Tvinning.

2. SJÖD. Garn, kabelgarn, hvaraf
tågvirke slås, spinnes af olika finlekar.
Af det gröfsta, som väger omkr. l,? kg. pr 300
m., tillverkas svårare trossar och kablar; af
det finare, som väger 1,2 kg. pr 300 m., slås
smäckrare trossar, märling, hysing, linor etc.
Ännu finare, 2-strängdt garn kallas segel-
och taglingsgarn samt nyttjas till segelsömnad,
"tagling" af smäckrare "ändar" m. m. Se vidare
Tågvirke.

3. Fiskredskap (se d. o., sp. 449-451).

1. G. A. W. 2. O. E. G. N.*

Garnacha [-a’tja], ett vin. Se Carin e n a.

Garneau [garna’], F r a n 9 o i s Xavier,
cana-densisk historieskrifvare, f. 1809 i Quebec,
d. 1866, tillhörde en gammal fransk släkt,
var 1844-64 stadsskrifvare (greffier) i Quebec
och är mest bekant genom sin förtjänstfulla
Histoire de Canada depuis sa découverte jusqu’d
nos jours (3 bd, 1845-46; 2 :a uppl. 1852).
V. S-g.

Garnera (fr. garnir, af fnhty, warnön,
bevara), kanta, bekläda, besätta; infatta
med juveler; till prydnad lägga något
(i synnerhet blommor, blad o. d.) omkring
kanten af fat, omkring maträtter o. s. v.-
- Garnering, på fruntimmerskläder som
prydnad fästa rynkade band, tyg, broderier
o. d. (se äfven Garnering, skpsb.). - G
a r n i t y r (fr. garniture), tillbehör,
prydnad, infattning, borduppsats, samling
1. sats af vissa hophörande prydliga saker
(t. ex. toalettföremål; knif, gaffel och sked);
boktr., samtliga grader af en stilsort med samma
karaktär i gravyren (t. ex. fr. o. m. nonparelj
t. o. m. dubbelmittel); kokk., (äfven b i r ä 11
e r), rätter, som serveras såsom tillbehör till
soppor, kötträtter, finare entréer e. d. och
antingen kringbjudas särskildt eller uppläggas
som garnering (t. ex. grönsaker, klimpar,
förlorade ägg, tryffelragu).

Garneray [garnra], AmbroiseLouis, fransk
marinmålare, f. 1783, d. 1857, var son och
lärjunge af målaren Jean Francois G. (f. 1755,
d. 1837). Hans längtan efter äfventyr förde
honom till Indien, och han fick vara med om
skeppsbrott och sjöträffningar mot engelsmännen,
hvilka höllo honom i fångenskap 1806-14. Han blef
1833 direktör för museet i Eouen och arbetade
sedermera för porslinsfabriken i Sëvres. G. var
en framstående sjömålare. Arbeten af honom finnas
i Versailles, Rouen, Marseille m. fl. st. Han
utförde äfven en samling af akvatintagravyrer
under titeln Vues des portes et cötes de la
France (1815-32). (G-g N.)

Garnering. 1. Se Garnera. - 2. Skpsb., den
på fartygssidorna befintliga inre beklädnaden
(fig. l och 2), består å träfartyg af långskepps
lagda och till förtimringen fästa plankor (se
fig. 1), hvilka stöta stumt mot hvarandra. En
del af dessa garneringsplankor, s. k. vagare,
äro tjockare än de öfriga och benämnas

efter det ställe i fartyget, där de äro belägna,
sålunda: våghålsvägare, s, på en plankbredds
afstånd från kölsvinet, mellanrummet täckes
af v å g-hålsplankan, r; bottenstocksvägare,
e, på bottenstockarnas ändar; slagvägar e, o,
i slaget; balkvägare, a, hvilka uppbära däcks-

Ir

balkarnas ändar; Ii f hult, beläget närmast
ofvan öfver däckets vaterbord. - Å järnfartyg
(jfr fig. 2) finnes vanligen icke fullständig
garnering längs hela fartygssidan, utan blott
på de ställen, där sådant särskildt erfordras,
t. ex. i lastrum, för att utgöra underlag för
lasten, eller ock för temperaturväxlingars skull
eller för undvikande af fukt. Trägarnering i
lastrum täcker alltid botten upp till slaget
(s. k. t ä t g a r n e r i n g); ofvanför
detta garneras ofta blott med spridda träribbor
eller halfrundjärn. Tätgarneringen kan göras i
luckor för att vid målning af järnbotten lätt
kunna borttagas. Garnering i bebodda rum göres
af trä eller tunn järnplåt, så vidt möjligt
lätt att taga loss. - För att öka fartygens
beboelighet vintertid användas i svenska
flottans större fartyg såsom isolering vid pass
25 mm. tjocka korkskifvor, som fästas till
garneringsplåtens innersida; å smärre fartyg
användes dylik isolering af kork eller ock af
målad segelduk enbart, utan garneringsplåt.
J- ö. B. (C. K. S.)

Garnett [gä’nit], Henry, engelsk jesuit, f. 1555
i Derbyshire, fick protestantisk uppfostran,
men fattade allt starkare böjelse för katolska
läran, företog därför en resa till Spanien och
Italien samt ingick 1575 i jesuitorden. Efter
grundliga studier i Eom sändes G. 1586 till
England och var 1587 -1605 superior för den
engelska provinsen samt som sådan de engelske
katolikernas andlige ledare. Trots förföljelser
steg katolikernas antal till följd af G :s
energiska verksamhet rätt betydligt under
denna tid. Han häktades i jan. 1606 såsom
misstänkt för att ha vetat af och gillat
"krutkonspirationen", dömdes till döden och
afrättades 3 maj 1606; af sina trosfränder vördas
han än i dag som martyr för bikthemlighetens
helgd. Se vidare Krutkonspirationen.
V. S-g.

Garnett [gä’nit], Richard, engelsk biblioteksman
och skriftställare, f. 27 febr. 1835 i Lichfield,
d. 13 apr. 1906 i London, tjänstgjorde från
1851 i British museums bibliotek, där han 1875
vardt föreståndare för det stora läsrummet och
1890 bibliotekarie; 1899 tog han afsked. Sedan
1895 var han president i Bibliographical
society. G. utvecklade en mycket betydande
verksamhet som utgifvare, bl. a. af otryckta
Shelley-dikter (1862), som han funnit, Beckfords
"Vathek" (1893), De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:46:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbi/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free