Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galbeum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Galdust-Galega
584
historiskt objektiv, där G. visat en underbar
förmåga att ingjuta lif i en gången tids liflösa
rester. På dramatikens område producerade sig
G. redan 1870 med ett versdrama, El homre fuerte,
hvilket dock aldrig blifvit uppfördt. Sedan
dröjde det 20 år, innan G. började odla
dramatik. Antalet af hans uppförda sceniska
arbeten är 13: Realidad (1890), La loca de
la casa (1892), La de San Quintin (1894),
Los Condenados (s. å.), Voluntad (1895),
Dona Perfecta (1896), La fora, Electra (1901),
Alma y vida (1902), Mariucha (1903), El abuelo
(1904), Amor y ciencia (1905) och Bårbara
(s. å.). I dessa symbolistiska och sociala
problemdramer har G. uppträdt revolutionärt på
det dramatiska området; G. står emellertid ej
på samma höjd inom dramat som i sina romaner och
"episodios". Hans stil är ofta tung och ej alltid
mönstergill. Jfr A. H.: "Spansk nutidslitteratur"
(i "Svensk tidskr.", 1894) samt A. Hillman,
"Pérez Galdõs och den antiklerikala rörelsen
i Spanien" (i "Nord. tidskr.", 1902) och "Om
modern spansk dramatik" (i "Ord och bild", 1905).
Ad. H-n.
Galdust, zooZ. Se Alf å g el.
Gale [géi’l], Norman Eowland, engelsk skald,
f. 1862 i Kew, har författat ett antal dikter med
ämnen från nutida engelskt landtlif, A country
muse (2 bd, 1892), Orchard songs (1893), A june
romance (1894), Songs /or little people (1896),
Barty’s står (1902) samt ett par samlingar
Cricket songs (1894 och 1905) samt berättelsen
The collapse of the penitent. De utmärkas af
friskhet, humor och en mycket kraftig naturalism.
Ga’lea (lat., hjälm). 1. Se Hj alm. - 2. (H
u f-vudskålshinnan), anat., en hinnformig,
tillplattad sena (G å fig.), hvilken utbreder
sig öfver
P -
hufvudskålens hvälfning. Den öfvergår i
pann-trakten (P å fig.) och i nacktrakten
(N å fig.) i tillplattade, pariga muskler
(en på hvardera sidan om midtlinjen). Med
den underliggande benhinnan är den luckert och
förskjutbart förenad, däremot fast förbunden med
utanpå liggande hud. Detta förhållande betingar
hudens förskjutning öfver hufvudskålens hvälfning
vid sammandragning af de nämnda främre eller
bakre muskelgruppcrna.
3. Paleont. Se E c h i n o c o r y s. 2.
E. Hgn.
Galeas (it. galea’zza), skpsb., var urspr,
en stor galär, men utvecklade sig under 15:e
och 16:e årh. till en tämligen själfständig
fartygsklass, hvars egentliga hemland var Venezia
och som spelade en betydande roll bl. a. vid
Lepanto (1571) och i den "oöfvervinneliga
armadan" (1588). Galeasen var större, fylligare
och sjödugligare än galären. Årorna, 20-30 par,
voro betydligt större och placerade
längre från hvarandra än på galären samt roddes
hvar och en af 2-8 man. Fartyget hade tre master
med stora latinsegel. Bestyckningen kunde uppgå
ända till 70 pjäser. Galeasen hade endast ett
däck, men en hög back och ännu högre skans (det
oformligt höga akterskeppet reducerades likväl
med tiden)
Veneziansk galeazza (1600-talet).
samt var inredd med hytter och
kajuta. Dimensionerna på en galeas från 17 :e
årh. voro omkr. 60 m. i längd, 9 m. i bredd och 6
m. i höjd från kölen till relingen. Under 17.-e
årh. upphörde man att bygga dylika galeaser. -
Med galeas förstås numera ett mindre fartyg
med två master, af hvilka den främsta, som
ofta har 2 å 3 rår, är högst och därför kallas
stormast, och den aktre, som kallas mesanmast,
är lägre. Masterna äro i ett stycke eller i två
delar; de sakna mars. Skrofvet är i hufvudsak
lika med skonertens. - Å galeaser, såväl som å
Nutida galeas.
andra fartyg med stormasten förligast,
förlägges den gemensamma tyngdpunkten
för storsegel och stag-fock i närheten
af lodlinjen genom fartygets segelpunkt,
hvarigenom fartyget blir fullt manöverfär-digt,
äfven då i hårdt väder endast nämnda båda segel
föras. Fartyg af dessa slag förekomma mest
på Sveriges insjöar och kuster, i Östersjön
och på tyskholländska Nordsjökusten. Jfr
H u k e r t, K o f f och Skonert.
O. E. G. N. R. N. (C. K. S.)
Galeazzo [-a’tså]. Se Capella, G. F. C. och V
i se o n t i.
Gale’ga L., Getklöfver, bot., växtsläkte
tillhörande fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ,
om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
