Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förmögenhetsrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Förordning-Förposter
ett särskildt fall. - 2. I inskränktare
mening: tjänsteförordnande.
H. L. R.*
Förordning, jur., till allmän efterlefnad
utfärdadt påbud, som i administrativ eller
ekonomisk lagstiftningsväg kommer till
stånd, i motsats å ena sidan till lag,
som har sin grund i konungs och riksdags
samfällda beslut, samt å andra sidan till
stadgar, reglementen och instruktioner, hvilka
konungen eger utfärda såsom innehafvare af den
verkställande eller styrande makten. Först
i senare tid har begreppet förordning fått
denna mera inskränkta betydelse. Tidigare
användes det jämväl om sådana påbud, som hade
sin grund i konungs och riksdags samfällda
beslut (t. o. m. en af grundlagarna kallas
förordning, nämligen tryckfrihetsförordningen),
och gränsen mellan förordning och lag,,
liksom äfven mellan förordning samt stadgar,
reglementen och instruktioner, är ännu ofta
vacklande. Benämningen stadga förekommer jämväl
å sådana påbud, som numera äro af lags natur,
såsom Skiftesstadga, Grufstadga. G-T.
Förpansar, fortif. Se Pansar.
Förpanta, jur., upplåta panträtt i egendom,
företrädesvis (enligt vår äldre rätt) panträtt
i fast egendom utan inteckning. Se Panträtt.
Förparlamentet (ty. Vorparlament) kallades
det möte af dåv. eller f. d. medlemmar af de
olika tyska staternas landtdagar, som hölls i
Frankfurt am Main 31 mars-4 april 1848 för att
förbereda inkallandet af ett konstituerande tyskt
nationalparlament. So vidare Tyskland (Historia).
Förpassning. So Pass och T ullpass.
Förpatrull, krigsv., kallas en sådan patrull,
som under marschbevakning går framför en
afdelning för att spana framåt marschvägen. Jfr
Patrull. C.O.N.
Förpik, sjöv., det förligaste af alla rum
ombord, merendels det förligaste rummet under
trossdäck. Förpiken kallas ofta endast piken.
Förplägnad, krigsv., kallas truppers
förseende med lifsförnödenheter af olika
slag. Förplägnaden i fredstid ombesörj es
af regementenas förvaltning. Lifs-medlen
upphandlas efter uppgjorda leveransaftal eller
ock genom omedelbart uppköp; deras tillredning
sker vid1 regementenas kök, och utspisftingen
eger rum gemensamt för hela regementet. Allt i
tjänstgöring varande manskap åtnjuter förplägnad,
och sådan bör anskaffas äfven under färd i
trupp. Där detta icke låter sig göra, får kontant
ersättning i stället gifvas. Senaste bestämmelser
innehållas i k. reglemente för arméns förplägnad
under fred af 12 maj 1905 (Sv. förf.-saml., n:r
33). - Förplägnaden i krig är af stor betydelse
för truppernas bevarande och krigets förande. Den
har skett olika under olika tider. Under 17 :e
årh. köpte soldaten själf lifsmedel för sin sold,
hvaraf följden dock ofta blef rof och plundring;
under 18:e årh. skedde förplägnaden vanligen
ur magasin, hvilket mer än något annat bidrog
till den långsamhet, hvarmed krigen fördes,
och bristen på kraft. Franska revolutionen
införde tillgripandet af krigsortens tillgångar
genom rekvisition, hvarigenom större snabbhet i
rörelserna kunde åstadkommas. Numera användas de
olika förplägnads-sätten i förening. Krigsortens
tillgångar användas i första hand, men till
dessa komma på längre afstånd från densamma
anskaffade varor, hvilka framföras dit. Nutidens
stora arméer fordra i detta afseende omfattande
anordningar och goda förbindelsemedel, järnTägar
eller ångbåtsleder. Truppernas förplägnad
i krig sker antingen så, att befolkningen
inom förläggningsområdet mot viss ersättning
tillhandahåller lagad mat och furage
(kvarterförplägnad), eller genom köp eller
rekvisition i orterna (rekvisitionsför-plägnad)
eller slutligen genom tillförsel från kronans
upplag (magasinsförplägnad). Undantagsvis och för
viss personal kan kontant förplägnad komma till
användande. Till grund för förplägnaden ligga
särskilda fältportions- och rationsstater. För
att biträda vid förplägnadsväsendet finnas
vid hvarje svensk arméfördelning eller
annan själfständig större trupp-afdelning
ett förplägnadskompani och ett visst antal
förplägnadskolonner (förut kallade proviant-
och fu-ragekolonner). Ett förplägnadskompani
utgöres af två f ä 11 m a g a s i n s k a d r e
r, hvardera afsedd för upprättande af ett f ä 11
m a g a s i n, ett f ä 11 s l a k t e r i och ett
f ä 11 b a g e r i. F ö r-plägnadskolonnerna,
hvilkas antal vid fördelningarna f. n. är
bestämdt till tre jämte en reservkader, framföra
hvar och en lifsmedel och hafre för fördelningens
alla trupper för en dag. Förplägnads-kolonnerna
fyllas vanligen genom tillförsel bakifrån eller
från hemorten genom etappmyndigheternas försorg,
och kunna för detta ändamål särskilda magasin
med slakterier och bagerier anläggas. F ö r p l ä
g-nadstjänsten står under intendenturens ledning.
Inom örlogsflottan ombesörjes förplägningen
af en på hvardera stationen (Stockholm och
Karlskrona) under stationsbefälhafvaren lydande
förvaltningsdirektion. Vid Karlskrona station
finnas särskilda förråd af spannmål och proviant,
för hvilka den s. k. proviantintendenten
(förr proviantmästaren) är ansvarig
uppbördsman. Utspisningen till manskapet
i land och ombord sker enligt fastställda
spisordningar (regl. för marinen). Vården
och uppbörden af provianten ombord å
fartyg handhafvas af fartygsintendenten
(förr förvaltaren) eller - där sådan ej är
kommenderad - af r e d o g ö-raren. ,
C. O. N. R. N.«
Förplägnadskolonn. Se Förplägnad.
Förplägnadskompani. Se Förplägnad.
Förpostchef, krigsv. Se F ö r p o s t e r.
Förposter, krigsv., kallas den del af en
truppstyrka, som utsattes att vaka öfver den
öfriga truppens säkerhet, då denna under pågående
krigsrörelse hvilar. Förposterna ha sålunda till
ändamål att skaffa underrättelser om fienden,
att hindra fienden iakttaga egna trupper och
att uppehålla en anfallande fiende, tills de
hvilande trupperna hinna göra sig i ordning att
upptaga strid. Infanteriet ingår till största
antalet i förposterna, som dock alltid måste
förses med något kavalleri och stundom äfven med
artilleri och ingenjörtrupper. Till förposter
nyttjas så liten styrka som möjligt. Af en
marscherande större truppafdelning utsattes i
hvarje hufvudriktning en förpost under befäl af
en förpostchef, vanligen bataljonschefen eller
motsvarande. I en ställning eller vid en till
strid utvecklad truppafdelning kan hvarje större
truppdel i främsta linjen utsätta förpost framför
sig. Befinner sig kavalleri framför fronten,
sköter detta sin egen bevakning, hvilken äfven
kommer de bakom varande hufvudkrafterna till
godo. Af förposterna befinner sig närmast fienden
en linje af fältvakter och posteringar med sina
poster och patruller, hvilka bilda den yttersta
bevakningslinjen. Bakom denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
