Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass / 305-306 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färjestaden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stigande "fjæld". Högsta punkten är
Slattaratind på Österö (882 m.); därefter komma
Vellingedalsfjæld på Viderö (844 m.) och
Skjællingfjæld på Strömö (768 m.). På många
ställen stiga klipporna (drangar, stakkar)
tvärbranta upp ur hafvet med nästan lodräta
väggar (jfr fig. 2); af uddar kunna nämnas
Enniberg på Viderös (Viðoy) nordspets (755
m.) och Myling på Strömös (564 m.). Egendomlig
är fjällens terrassform, i det de bilda afsatser
(hamre), den ena öfver den andra, ofta med stora
mellanliggande ytor. Denna bildning har uppkommit
därigenom, att de mjukare tufflagren förvittrat
och sedan

Fig. 2. Naturlig bro vid Skopen på Sandö (en af Färöarna); i bakgrunden Hestö, Kolter och Vaagö.

sköljts bort af regnen, hvarefter de
ofvanliggande stenmassorna störtat ned. Dalarna
äro i regel trånga och ofta blott djupa klyftor;
somliga, s. k. botnar, äro hästskoformiga ut
mot hafvet med "hamre" till bakgrund. Där
finnas flera större sjöar och många källor
med vattenfall (också enstaka varma källor);
längs kusterna finnas många grottor. Klimatet är
mildt öklimat, mycket fuktigt och ostadigt,
eftersom F. ligga i en af Golfströmmens
utlöpare. Vintrarna äro mycket milda (hafvet
och sunden tillfrysa aldrig), men somrarna äro
kyliga, och den årliga nederbörden är omkr. 3
ggr så stor som i Danmark. Väldiga töckenmassor
inhölja ofta de högre partierna, och starka
stormar förekomma ofta; dessa äro farliga,
i synnerhet när de antingen kastas tillbaka
från fjällen eller genom öppningar mellan dessa
tränga ut på den motsatta sidan. Blott en mycket
liten del af jorden är odlad eller kan odlas;
korn och hafre äro de enda sädesslag, som kunna,
dock ingalunda alla år, mogna; eljest odlas
i trädgårdarna potatis, rofvor och kål. Skog
saknas h. o. h.; hvarken träd
eller buskar växa vildt, och sådana finnas
blott i enstaka trädgårdar med godt skydd. Till
bränsle brukas torf från mossarna, och på
Suderö finns något stenkol. Medan fjällen
högst upp äro bevuxna blott med ljung o. d.,
ha däremot de längre ned belägna ypperligt
gräs. Det viktigaste husdjuret är fåret (1898
105,000 st.), som om vintern betar på fjällen
och om sommaren på betesmarkerna och som ger
både god ull – hvaraf tillverkas tröjor, vantar
och andra klädespersedlar – och utmärkt kött. Af
nötkreatur funnos 1898 blott 4,500 och af hästar
700; svin saknades alldeles. Hästarna brukas
mest till gödsel-
och torfkörsel. Samfärdseln sker till sjöss,
och varorna bäras helst af öborna själfva
på ryggen. Hufvudnäringen är fiske, såväl på
djupt vatten som längs kusterna: stortorsk, som
utföres till Spanien ("klippfisk"), helgeflundra,
kolja, sill m. fl. sorter; dessutom idkas
hvalfångst, i synnerhet på grindhval, hvaraf
årligen dödas 55,000 st. Ett annat förvärf
är fågelfångst (alkfågeln, sillgrisslan och
lunnefågeln m. fl.) från de s. k. fågelbergen
(se d. o.). Förutom husdjuren finnas af
däggdjur blott råttor och möss; man har
börjat införa harar från Norge; kräldjur
och grodor saknas alldeles, och af insekter
finnas jämförelsevis blott få. – Färingarna
(1906 16,350 mot 5,265 år 1801) äro en välväxt,
intelligent, flitig och förnöjsam befolkning af
norsk härkomst. Förbrytelsernas antal är ringa,
likaså antalet oäkta barn, och ännu färre äro
själfmorden; genom allmän folkomröstning af
alla 25 år fyllda män och kvinnor antogs 1907
ett förbud mot försäljning och utskänkning
af spirituösa. På F. råder mycken allvarlig
religiositet, men också mycken vidskepelse,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>