Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältmarskalklöjtnant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Fältportion-Fältridtklubb
234
Fältportion, krigsv. Se Portion.
Fältpost 1. Krigspost (ty. jeldpost,
fr. pöste militaire, eng. field-post),
anstalter, genom hvilka i krig vidmakthålles
regelbunden postförbindelse till, från och
emellan ett lands stridskrafter. I Gustaf
II Adolfs armé funnos "feldposten" och
"feldpost-meistcr"; och i visst samband med
dessa svenska, eller rättare till svenska
arméernas tjänst anordnade tyska fältposter
stod inrättandet (1636) af det inhemska svenska
postverket. Sedermera fanns i det hela icke
någon svensk fältpost anordnad. Regeringens bref
till armén och från den senares funktionärer
i tjänsten aflåtna skrifvelser befordrades
med kurirer." Officerare såväl som manskap
nödgades i allmänhet med enskilda bud ombesörja
sin bref-växling med hemorten. Först i nyaste
tid har intresset vaknat för upprättande af
ett ordnadt svenskt fältpostväsen. Sedan någon
tid föreligga ett af Generalstaben utarbetadt
förslag till krigspostreglemente och vissa af
Generalpoststyrelsen sammanfattade förslag till
detalj bestämmelser i hithörande afseenden. I
samtliga dessa författningsförslag afser man
med benämningen f ä 11 p o s t i egentlig
mening allenast de vid själfva högkvarteret
och vid de särskilda truppförbanden anordnade
postanstalterna och deras personal, medan
man under benämningen etappost sammanfört
de anordningar, hvilka äro afsedda att med
begagnande af de inom arméns etappområde
redan befintliga, i erforderlig mån
utvidgade postanstalterna så att säga
sammanlänka krigsskådeplatsens och hemortens
postområden. Fältposten i denna mening och
etappposten utgöra tillsammans krigsposten. För
Fältpostexpeditionsvagn.
krigspostens utrustande med bästa och möjligast
fullständiga materiel har blifvit sörjdt. Sålunda
har efter hand postverkets vagnpark blifvit
tillökad med 10 fältpostexpeditionsvagnar (se
fig.) och 15 fältposttransportvagnar. Alla
anstalter äro träffade för att i händelse
af mobilisering postverket och dess personal
ögonblickligen må kunna i erforderlig mån tagas
i anspråk af det militära fältpostväsen-det.
R. L-n.
Fältpredikant 1. Fältpräst, krigs-v., i
allmänhet hvarje vid krigsmakten anställd
präst. I katolska kyrkan kallas denne tjänsteman
fältkaplan. Fältpredikanterna förrätta all
prästerlig tjänst vid trupperna och utgöras
i Sverige af en r e g e m e n t s-pastor
(kyrkoherdes vederlike) vid hvarje rege-
mente eller kår. Förr funnos äfven bataljons-och
skvadronspredikanter. - Jfr Fältprost och
Konsistorium. C. O. N.
Fältprost, krigsv., tillsättes af konungen
att ha högsta ledningen af själavården
vid en svensk armé i fält. Han tillhör
följaktligen högkvarteret. Fältprost kan
tillsättas äfven vid arméfördelningarna.
C.-O. N.
Fältpräst, krigsv. Se Fältpredikant.
Fältratiön, krigsv. Se Ration.
Fältridning, Terrängridning, kallas den gren af
ridkonsten, som afser att utveckla ryttarens och
hästens förmåga att med lugn och säkerhet röra
sig i olika slags terräng, hvarvid ryttaren
under fritt val af väg och rörelsetakt kan
öfvervinna mötande hinders svårigheter, utan
att hästens krafter sättas på större prof, än
omständigheterna kräfva. Vid nutida praktisk
ridkonst är fältridningen målet, hvars grund
lägges under skolridningen (se d. o.). Frånsedt
England, där jaktridning (se d. o.) af
ålder haft hemort, låg fältridningen ännu på
1860-talet så godt som i linda i de flesta af
Europas länder. Ryttarbragderna från Karl XII
:s och Fredrik den stores dagar hade råkat i
glömska. Fransktyska kriget 1870-71 medförde
emellertid skärpta fordringar på rytteriets
snabbhet, uthållighet och framkomlighet. Då nu
kriget kräfde raska ryttare på ädla hästar,
blef sporten medlet att hastigast erhålla
bäggedera. Fältridningen kom till heders, och
jakt-ridter äro nu obligatoriska inom de flesta
arméers ridskolor. Terrängridningens förmåga
att bibringa ryttaren mod, tilltagsenhet
och rådighet, erkännes nu allmänt i hela
den civiliserade världen, äfven utom det
rent militära området. Terrängridningen
har populariserat ridsporten.
B. C-m.
Fältridtklubb, förening för utöfvande af
fältrid-ning (se d. o.). Sedan intresset för
terrängridning vaknat äfven i Sverige, ha inom
landets olika delar uppstått fältridtklubbar
i syfte att väcka och underhålla håg för
fältmässig ridning. Stockholms fältridtklubb
stiftades efter en s. k. snitsel-jakt, riden i
Drottningholms omgifningar l nov. 1886, af prins
Karl och räknar f. n. (1908) omkr. 250 medlemmar
(officerare, civilpersoner och damer) samt
har egen hundgård. Den efterföljdes af Skånska
fältridtklubben, stiftad 28 jan. 1888. Därefter
ha bildats Göteborgs, Smålands, Östergötlands,
Norrlands m. fl. fältridtklubbar. Under det
att öfriga klubbar hufvudsakligen egnat sig åt
anordnandet af fältridter af olika slag, har
Skånska fältridtklubben utsträckt sin verksamhet
till hästsportens alla områden och därvid kommit
att ingripa äfven direkt för förädlandet af
landets hästafvel. Den. anordnade sålunda 1906
hästkapplöpningar vid Malmö, Hälsingborg, Ystad
och Kristianstad samt å Ljungby hed, hvarvid
utdelades i pris 17,100 kr. och 33 hederspris,
hästutställning i Malmö jämte prisridning,
prishopp-ning och diverse täflingar till
häst. hvarvid utdelades i pris 3,300 kr., 80
hederspris, 64 silfver-och 145 bronsmedaljer,
hästlotteri i Malmö hvarvid 12,000 lotter ä
3 kr. såldes, och för hela nettobehållningen
inköptes 46 inom landet födda och uppfödda
hästar, som till allmänheten utlottades,
jaktlöpningar vid Malmö och Lund, hvarvid
utdelades 23 hederspris och 146 minnesmedaljer,
orderridt vid Malmö, släpjakter och terräneridter
i provinsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
