Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältarbeten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Fältbindel-Fältgevaldiger
226
Fig. 3.
blockhus förekomma (jfr fig. l-3). Starkare
artilleribefästningar äro fältbatterivärn
och positionsbatterivärn med
ammunitionsmagasin. Såväl bröstvärn som,
om möjligt, äfven täckningar böra skydda mot
fullträffar. Om plananordningen gäller regeln,
att den öppna befästningen bör utstakas så,
som skyttelinjen skulle lagts. Terrängen
blir sålunda fullständigt bestämmande för
denna befästningsforms planutstakning. Slutna
befästningars planform göres så hoptryckt som
möjligt för att bilda ett obetydligt mål i
djuplek för den fientliga beskjutningen. Af
samma skäl och äfven för att ej splittra
krafterna läggas befästningarna ej gärna
i flera än en linje. Kygglinjen söker man
skydda för beskjutning framifrån; och på
täckta rum bör ej sparas. Slutligen kan vara
skäl uti att vid befästningarnas utstakning
anordna flankering genom deras gruppering,
men därvid får ej lämnas ur sikte, att
anfallsfältets f ron tal beskjutning alltid
måste vara hufvudmålet. Å flyglarna kunna
dock tillbakadragna befästningar till skydd
mot omfattningsförsök vara berättigade.
L. W:sonM.
Fältbindel, krigsv. Se Skärp.
Fältbro, förut No d f alls b ro, krigsv.,
kallas en sådan mil i tär br o, som, i brist på
krigsbro-materiel eller där en krigsbro skall
ersättas, slås af för handen varande materialier,
som på platsen apteras för sitt ändamål. Är det
vattendrag, som skall öfverbroas, ej bredare,
än att man kan nöja sig med endast landfästena
såsom stöd, kan bron vid behof förstärkas
medelst tvärreglar, spännverk, hängverk
eller spännhängverk. Erfordras mellanstöd,
göras dessa antingen fasta (pålok, bockar,
skanskorgar o. d.) eller flytande (farkoster
af olika slag eller flottar). Vanliga fältbroar
kallas tillfälliga broar. En fältbro med fastare
konstruktion för att kunna bära
Tryckt den 8/* 08
gröfre artilleri, lastautomobiler
o. d. kallas half-permanent. Jfr Bock,
sp. 848, Broslagning och Militär br öar.
L. W.-sonM.
Fältetappområde, krigsv. Se Etappväsen och
Krigsskådeplats.
Fältförråd. Se Förråd.
Fältförvaltningstrupper, krigsv., trupper, som
skola biträda förvaltningsmyndigheterna, hänföras
numera allmänt till t r ä n g t r u p p e r n a,
om än i ett och annat land, såsom i Frankrike,
en särskild mindre fältförvaltningstrupp finnes,
I Sverige upprättas dylika trupper för krigsbehof
af trängen. C. O. N.
Fältgendarmen [-Jaij-], krigsv., en trupp, som
har till åliggande att handha polistjänsten
vid en i fält varande armé, hufvudsakligen
i dess rygg och på sådana platser, där
soldaterna äro undandragna befälets blickar,
samt i landsdelar, som hållas besatta af egna
trupper. Fältgendärmeriet bildas vanligen
till största delen af det för fredsbruk
befintliga gendarmeriet och förstärkes
från kavalleriet. I Sverige finnes intet
fältgendarmen, utan dettas tjänst måste under
krig bestridas af därtill afdeladt kavalleri
eller af för ändamålet bildade afdelningar.
C. O. N.
Fältgeva’ldiger, krigsv., kallades i de
österrikiska arméerna vid nyare tidens
början polismaktens högste handhafvare,
under hvilken truppernas pro-fosser i detta
afseende lydde. Fältgevaldigern kallades därför
äfven generalprofoss. - Vid en svensk armé i
fält fanns förr i högkvarteret och i hvarje
arméfördelningskvarter en fältgevaldiger,
som var polismästare i vederbörande
kvarter och lydde under kommendanten
i detsamma. Denna benämning har numera
blifvit utbytt mot polischef, polisintendent
eller poliskommissarie (se Fältpolis).
C. O. N.
9 b. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
