Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrskruf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mestadels öfvergifvet. Äfven förekommer växelbruk
(se d. o.) i fyra skiften, t. ex. det bekanta
Norfolkomloppet: 1. rotfrukter, 2. korn,
3. klöfver och 4. korn, ett mycket intensivt
brukningssätt, som användes vid högt stående
jordbruk i Skåne, vanligen med den förändring,
att man hvarannan gång utbyter klöfvern mot
grönfoder för att undvika klöfvertrötthet
(se d. o.) samt att hvete får komma på fjärde
skiftet. H. J. Dft.
Fyrskepp (se sp. 140).
Fyrskruf, krigsv. Se Fyrpatron.
Fyrskuren talja, sjöv. Se Fyrlöpartalja.
Fyrskäftad, Fyrskaftad (fr. rapport),
kypertväfnad med fyra varptrådar och fyra
skott i rapporten. Den liksidiga fyrskäftade
bindningsarten, äfven kallad batavia (se
fig.), täflar med 2-skaft-väfnaden att
vara den mest brukliga af alla bindningar.
Nrdn.
Fyrslagen, sjöv., säges om en tross,
tillverkad af fyra dukter, slagna kring en
midt i trossen liggande dukt, benämnd kalf.
O. E. G. N.*
Fyrsprång, ridk. Se Galopp.
Fürst, Walter, en af den schweiziska sagans
hjältar, från kantonen Uri. Enligt sägnen ingick
han 1307 med Werner Stauffacher från Schwyz och
Arnold Melchthal från Unterwalden förbundet på
Rütli för att befria skogskantonerna från de
österrikiske landsfogdarnas tyranni. Se Öchsli,
"Die anfänge der eidgenossenschaft" (1891).
Fürst, Julius, tysk orientalist, f. 1805
i prov. Posen, af israelitiska föräldrar,
d. 1873 i Leipzig, blef 1839 "lector
publicus" och 1864 professor i arameiska
och hebreiska språken vid universitetet i
Leipzig. - Hans hufvudarbeten äro Librorum
sacrorum veteris testamenti concordantiæ
hebraicæ atque chaldaicæ (1837-40), Kultur-
und literatur-geschichte der juden in Asien
(bd I, 1849), Bibliotheca judaica (1849-63)
och Hebräisches und chaldäisches handwörterbuch
über das alte testament (1857; 3:e uppl. 1876).
(K. V. Z.)
Fürst, Karl Magnus, universitetslärare,
f. 14 dec. 1854 i Karlskrona, blef student
i Uppsala 1874, med. kandidat i Stockholm
1882, med. licentiat i Lund 1885, med. doktor
därsammastädes 1887, e. o. professor i anatomi
och histologi 1888 samt ord. professor i anatomi
i Lund 1904. Bland F:s anatomiska skrifter märkas
Bidrag till kännedomen
om sädeskropparnas struktur och utveckling
(gradual-afh., 1886) Ein beitrag zur kenntniss
der scheide der nervenfasern (i "Morph. arb.",
1896), Der musculus popliteus und seine sehne
(i Fysiogr. sällsk:s i Lund "Handl.", 1903),
Zur kenntniss der histo-genese und des wachsthums
der retina (ibid., 1904). Därjämte har F. egnat
sig åt etnografisk och antropologisk forskning
och inom sistnämnda område, bl. a. i förening
med G. Retzius, utgifvit Anthropologia
suecica. Beiträge zur anthropologie der
schweden (1902; af Vet. akad. belönt med
Letterstedtska priset), ett arbete, som
stöder sig på antropologiska mätningar af
värnpliktiga. Också till den svenska medicinens
historia har F. lämnat bidrag genom utgifvandet
af A. Retzius’ bref till Florman (1896), genom en
afhandling om Florman och veterinärvetenskapen
(i Lunds univ :s årsskrift, bd 35, 1899),
Kilian Stobæus d. ä. och hans brefväxling
(ibid. 1907) m. m. F. är led. af Fys. sällsk. i
Lund (1890). R. T-dt.
Fyrstaten, den för skötseln af lotsverkets
fyrar anställda personalen. Den utgöres af
fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträden samt
omfattade vid 1907 års ingång 519 personer.
A. G.
Fü’rstenau, tysk släkt af flöjtvirtuoser. -
1. Kaspar F., f. 1772 i Münster, d. 1819 i
Oldenburg, blef 1788 flöjtist hos biskopen i
Münster och 1794 hos hertigen af Oldenburg. -
2. Anton Bernhard F., den föregåendes son,
f. 1792 i Münster, d. 1852 i Dresden, var
"underbarn" på flöjt samt blef 1804 anställd i
Oldenburg, 1817 i Frankfurt am Main och 1820
vid hofkapellet i Dresden. Han var, liksom
fadern, med hvilken han gjorde vidsträckta
konstresor, en fruktsam kompositör och skref
äfven två förträffliga flöjtskolor. F. åtnjöt
europeiskt rykte som virtuos och flöjtlärare. -
3. Moritz F., den föregåendes son, f. 1824
i Dresden, d. där 1889, blef 1842 sin faders
efterträdare i hofkapellet i Dresden och 1852
kustos för konungens af Sachsen musikbibliotek
samt 1858 lärare vid konservatoriet. Han
skref bl. a. Zur geschichte der musik und des
theaters am hofe zu Dresden (2 bd, 1861-62).
A. L.*
Fürstenberg, gammal tysk grefve- och furstesläkt,
härstammar från de forne grefvarna af Urach,
hvilka omtalas redan på 1100-talet och
i 13:e årh. byggde slottet och staden F. i
Schwarzwald. Heinrich (d. 1284), grefve
Egon V :s af Urach son, fick F. i arf och
blef stamfader för ätten F. Denna delade sig i
flera grenar, af hvilka Heiligenberg-grenen 1664
erhöll riksfurstlig värdighet, hvilken efter
denna grens utslocknande (1716) öfverflyttades
på Kinzigthal-grenen. Denna gren fortlefver nu
(1908), sedan hufvudlinjen F.-Donau-eschingen
1896 utslocknat, i två furstliga linjer,
F.-Pürglitz och F.-Königshof, samt en
landtgreflig i Nedre Österrike F.-Weitra. Den
furstliga släktens besittningar i Schwaben,
spridda områden om tillsammans 2,090 kvkm.,
mediatiserades 1806 och ställdes då dels
under Badens, dels under Württembergs, dels
under Hohenzollern-Sigmaringens (Preussens)
landshöghet. Jfr Riezler, "Geschichte des
fürstlichen hauses F. bis 1509" (1883) och
"Fürsten-bergisches urkundenbuch", utg. af
Riezler och Baumann i 7 bd 1877-90 samt fortsatt
af Baumann och Tumbült i "Mitteilungen aus dem
fürstlich Fürstenbergischen archive" (2 bd,
1899-1902).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
