Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
139 Fyrkantfil–Fyrskiftesbruk 140
i Algeriet, men för öfrigt begagnades den endast på
slagfältet, där bataljoner och någon gång till och
med brigader bildade sådan formering. Efter de
snabbskjutande gevärens införande har infanteriet
vunnit en sådan styrka och dess eld fått en sådan
afgörande verkan, att fyrkantsformeringar icke längre
ansetts erforderliga, hvarför de, sedan de en tid
varit använda endast för kompanier, numera blifvit
öfver allt afskaffade.
C. O. N.
2. Sjöv., säges om en rå, som hänger horisontalt
och på samma gång vinkelrätt mot fartygets medellinje.
– Brassa fyrkant. Se Brassa. Till sjöss
brassas fyrkant, när vinden är rätt akterlig.
I hamn ”brassas och toppas fyrkant”, sedan seglen
blifvit beslagna.
O. E. G. N.*
3. Her. (Lat. quadrans honorarius; fr. franc-quartier l. franc-canton; ty. freieck), figur, som upptager en fjärdedel eller mindre del af en sköld och har annan färg än densamma (se fig.).
3. B. S.*
Heraldisk sköld med fyrkant på.
Fyrkantfil, mek. tekn. Se Fil.
Fyrkantplöjning. Se Figurplöjning.
Fyrkje, no. Se Fark.
Fyrklang. Se Ackord 4.
Fyrktal. Se Fyrk.
Fyrktalslängd. Se Fyrk.
Fyrktalssättning. Se Fyrk.
Fyrling, bot., namn på Tillæa aquatica.
Fyrlingar, fyra barn, födda vid samma barnsbörd.
Jfr Tvillingar.
Fyrlås. Se Handeldvapen.
Fyrlöpartalja l. Fyrskuren tälja, sjöv., en
hissinrättning, bestående af en löpare, skuren genom
två dubbla block. Jfr Block och Tälja.
O. E. G. N.*
Fyrmänning. 1. Släkting i fjärde led. – 2.
Krigsv. Se Femmänning.
Fyrmästare, befälhafvare vid större fyrplats å
land samt på fyrskepp. Under fyrmästaren, som i
främsta rummet ansvarar för fyrens behöriga skötsel
och redovisar för kronans därvarande förråd m. m.,
lyda fyrvaktare och fyrbiträden. Antalet fyrmästare
i Sverige är för närvarande (1908) 97. Vid mindre
fyrar på land är vanligen en fyrvaktare
befälhafvare.
A. G.
Fyr- och båkafgift, finansv., en afgift, som är
in- och utgående fartyg pålagd för underhållet af
fyrar, sjömärken och andra inrättningar, hvilka för
den allmänna sjöfartens betryggande äro inrättade,
äfvensom af lifräddningsanstalterna för skeppsbrutna.
– Då de första fyrarna anlades af enskilda mot
uppbärande af fyrpenningar, var dessas
belopp beroende på privilegiet och det om fyrens
uppförande träffade aftalet. För underhållet af öfriga
båkar och sjömärken erlades af ålder en båkafgift
(se k. br. 31 okt. 1758 och Amiralitetskollegii cirk.
br. 30 jan. 1759). Sedermera sammanslogos
afgifterna för fyr- och känningsbåkarna, och har den
förenade afgiften sedermera efter hvartannat blifvit
benämnd båk- och lotsinrättningsafgift,
allmän lots- och båkafgift samt
slutligen, för att ej förblandas med betalningen för
den egentliga lotsningen (lotspenningarna),
fyr- och båkafgift. Genom k. br. 27 juni 1826, som
föreskref sist angifna namnförändring, stadgades
äfven, att denna afgift skulle beräknas, ej, såsom
förut, efter fartygets djupgående, utan efter dess
dräktighet.
A. Th. S.*
För inrikes sjöfarten upphörde afgiften 1869,
återinfördes 1881, men afskaffades ånyo 1894. För
utrikes sjöfarten har afgiften under de sistförflutna
40 åren betydligt nedsatts. Mot 1 ton dräktighet i
genomsnitt af nämnda sjöfart svarade år 1866 20,4
öre afgift, åren 1867–82 17 till 17,6 öre, 1883
16,4 öre, 1884–94 13,8 öre, 1895 12,7 öre, 1905
9,5 öre. I hvad mån svenska och utländska fartyg
hvar för sig drabbades af fyr- och båkafgiften,
undersöktes mot slutet af 1880-talet, då det befanns, att
svenska fartyg erlade 37 proc. och utländska fartyg
63 proc. af densamma. Enligt de nya grunder, som
genom k. kung. 14 juni 1894 stadgades för fyr- och
båkafgiftens utgörande, beräknades 28,6 proc. att
erläggas af svenska och 71,4 proc. af utländska
fartyg. Detta förhållande har dock sedermera
ändrats till följd af svenska fartygs lifligare deltagande
i den utrikes sjöfarten. – Fyr- och båkafgifterna
bilda inkomsttiteln fyr- och båkmedel i
riksstaten och äro i den för 1907 fastställda riksstaten
beräknade till 1,700,000 kr.
A. G.
Fyr-och båkmedel. Se Fyr- och båkafgift.
Fyrpanna. Se Fyr, sp. 131.
Fyrpass. Se Trepass.
Fyrpatron, Fyrrör, Fyrskruf, krigsv., äro
antändningsmedel vid moderna artilleripjäser,
där laddningen är innesluten endast i en
kardus. Vid fyrröret och fyrskrufven åstadkommes
antändningen därigenom, att en mässingstråd,
nedtill formad till en tandad s. k. ”rifvare”,
dragés genom en friktionssats. Vid fyrpatronen
sker antändningen genom slag. I sin nedre del
äro dessa antändningsmedel fyllda med finkornigt
handgevärskrut (svartkrut). Fyrskrufven och
fyrpatronen användas till gröfre pjäser, där
de i fänghålet inskrufvas eller på annat sätt
kvarhållas under skottlossningen, på det att
ingen krutgas måtte utströmma. Fyrpatronen
(svenska flottans benämning är tändpatron)
användes som antändningsmedel i stället för
slaghatt, äfven då laddningen är innesluten
i patronhylsa. Patronhylsan förses i så fall
med ett särskildt läge för fyrpatron. Exempel:
flottans 12 cm. snabbskjutande kanon, modell
1894. E. N.
Fyrpenningar. Se Fyr- och båkafgift.
Fyrpil, krigsv. Se Brandpil.
Fyrrisvand [-vann]. Se Fyrisvand.
Fyrrör, krigsv. Se Fyrpatron.
Fyrskaftad. Se Fyrskäftad.
Fyrskepp, den officiella benämningen på
flytande fyrinrättningar, där lysapparaterna
äro anbragta på masterna af ett för ändamålet
byggdt fartyg eller i ett torn å fartygets
däck. (Se fig., sp. 141). Det första
svenska fyrskeppet, ”Cyklopen”, utlades
på Falsterbo ref 1844. Antalet fyrskepp
i svenska farvatten uppgick 1907 till 19.
A. G.
Fyrskiftesbruk, landtbr., växtföljd med jorden
indelad i fyra skiften. Af gammalt har i
vissa delar af Sverige, såsom i Västergötland,
Dalsland, Småland och Siljanstrakten i Dalarna,
användts ett fyraårigt sädesbruk
(se d. o.) vanligen så sammansatt: l trade, 2
höstsäd, 3 och 4 vårsäd, hvarvid vanligen tredje
året korn, ärter eller blandsäd och fjärde
året hafre. Ett dylikt omlopp är olämpligt,
emedan jorden blir starkt förorenad af ogräs
samt fordrar stort tillskott af gödsel. Det är därför nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
