Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösö skans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frövi-Ludvika järnväg-Fuad Pascha
Frövi-Ludvika järnväg. Se GrängesbergOxelösunds
järnvägar (Trafikaktiebolaget).
Fröväxter, bot. Se Faaerogamer. Om ormbunkartade
fröväxter se Pterido-.s p e r m e r.
Fröår, skogsh., säges vara för handen för ett
trädslag, då detsamma, inom en större trakt,
bär ymnigt med frö. För tall inträffa fröåren
ganska oregelbundet; dock kan nian i allmänhet
räkna på att erhålla två fröår inom loppet af
tio år. För gran inträffa de däremot regelbundet
hvart tredje Celler fjärde år, för ek hvart
sjätte eller sjunde, för bok hvart åttonde
eller tionde år. öfriga löfträd äfvensom
lärkträdet ha nästan årligen ymnigt med frö.
* C. G. H.*
Fröämnet (lat. gemmula, ovula), bot., utgöres
af en liten ljus kropp fäst på fruktbladen,
i regel på sömmen längs fruktbladens
sammanväxning. Stundom, såsom hos Nymphæa,
Butomus och Papaver, äro fröämnena fördelade på
fruktbladens hela insida. Fröämnet består af tre
delar 1) kärnan (nucellus), den inre äggformiga
kroppen, i sig inneslutande
Former af fröämne. A rakt (ortotropt), -B
omvändt (ana-tropt), C omböjdt (kampylotropt);
k fröämneskärnan (nucellus) med embryosäcken (s),
m fröämnesmunnen .eller mikropylen, ch chalazan,
n nafvel, y yttre och i inre fröämneshinnan
(integument).
.fmbryosäcken (se d. o.), 2) en eller två
fröämneshinnor (integument), som omsluta
fröämneskärnan, lämnande vid dess spets en
liten öppning, fröämnesmunnen (mikropyle)
samt fröämnessträngen (juni-culus), som
fäster fröämneskärnan med dess hinnor
vid fröämnesfästet (placentan). Genom
fröämnessträngen går en ledningssträng, förande
näring till fröämneskärnan. Den del af fröämnet,
hvarifrån in-tegumenten och nucellus utgå,
kallas chalaza, fröämnessträngens fästpunkt
vid det öfriga af fröämnet benämnes nafveln
(hilum). I afseende på fröämnets form och
nafvelns läge i förhållande till fröämnesmunnen
(mikropylen) urskiljer man olika typer, som
tia systematiskt värde. Är fröämnet rakt och
nafveln i motsatta ändan mot mikropylen, kallas
fröämnet örtotropt 1. atropt, ligga nafveln
och mikropylen .bredvid hvarandra och chalazan
i motsatt ända, kallas fröämnet anatropt. En
tredje form är det böjda fröämnet, där mikropyl,
nafvel och chalaza ligga bredvid hvarandra. Ett
sådant fröämne .kallas kampylotropt och utmärker
ordningen Cur-vembryæ. Allteftersom det anatropa
fröämnet vänder sin spets mot fruktämnets spets
eller bas, benämnes det epitropt eller apotropt.
H Hn.
Fröärr, bot. Se Frö.
F. S., i den internationella telegrafien
förkortning lör fr. faire suivre! ("att låta
följa"), eftersändes till adressaten (när han
är bortrest). Jfr E f t e r s ä n d a.
f. 8. a., en på recept förr använd förkortning
för lat. flat secu’ndum a’rtem, bör tillredas
i enlighet med konsten. Jfr f. 1. a.
Ftaleiner, kem., en grupp af de tekniskt mycket
värdefulla trifenylmetanfärgämnena. De uppstå
genom inverkan af fenoler på ftalsyreanhydrid,
hvaraf namnet, och kunna härledas från
modersubstansen
-c(<m
f t a l o f e n o n, C H
6 4
"O- Till ftalei-
nerna höra fenolftalein, fluorcacein, eosin,
rhodamin, gallein och coerulein. Ftaleinfärgerna
höra till dö betfärger, som ge ylle och
silke den klaraste och vackraste färgningen.
H. E.
Ftalofenõn. Se F t a l e i n e r.
Ftalsyra, kem., en tvåbasisk organisk syra,
benzolortodikarbonsyra, C6H4(COOH)2, hvilken
er-hålles genom oxidation af naftalin
C1(?H8. Korta prismor, smältp. 213°. Vid
upphettning sönderdelas syran i vatten och
i ftalsyreanhydrid, som sublimerar i långa,
färglösa nålar. Ftalsyra ger upphof till en mängd
vackra och intressanta färgämnen, hvilka uppstå,
då ftalsyreanhydrid upphettas med fenoler och
svafvelsyra eller klorzink. Se F t al e i n er.
P. T. C.*
Ftartolatrer. Se M o n o f y s i t e r.
Ftiõtis (grek. $fiiõ>Ti<;, lat. PhtUiõtis),
sydöstra delen af grekiska landskapet Tessalien,
enl. Homeros Akilles’ och myrmidonernas hemland.
A. M. A.
Ftiri’asis (af grek. jthei’r, lus) 1. P e d
i c u-1 o s i s (af lat. pediculus, lus), L u
s s j u k a, benämnes ett sjukdomstillstånd,
orsakadt af en samling af parasiter, ej blott
på hårbevuxna delar af kroppen, utan äfven i
sårnader och bölder samt under sår-rufvor. Detta
förekommer hos både människor och djur till följd
af vanvård och osnygghet. Flera högt uppsatta
personer påstås ha omkommit genom ftiri-asis,
t. ex. konung Herodes den store, Sulla och
Filip II af Spanien. Hos husdjur, t. ex. hästar,
nötkreatur och får, kan den medföra en ytterlig
afmagring och kraftnedsättning. Lussjuka
förekom-mes bäst genom renlighet och därigenom,
att tillfälle till smitta undvikes. Själfva
sjukdomen kan, hvad de hårbevuxna delarna af
huden beträffar, behandlas medelst indränkning
med petroleum eller tvättningar med antiseptiska
medel, såsom sublimat. F. B. (l. H.)
Ftiseofobf (af fti’sis, se d. o., och fo’bos,
fruktan), lungsotsskräck.
Fti’sis (af grek. ftU’sis, aftärande), Tvinsot,
med., betecknar i allmänhet organismens
undergång genom hvilken tärande sjukdom som
helst, men ordet användes nästan uteslutande
i betydelsen ftisis pulmonum, lungsot.
(J. E. J-n.)
Fu, i Kina ett förvaltnings- och
lagskipningsom-råde, en underafdelning af
provins.
Fuä 1. F u e, stad i Nedre Egypten,
prov. Garbije, vid högra stranden af Nilens
Eosettearm, midt emot Mahmudije-kanalens
mynning. 13,186 inv. (1897). F., som är en
uppblomstrande handelsstad, ligger på samma
plats, som fordom upptogs af den af korsfararna
förstörda staden Metelis, af hvilken några
lämningar ännu finnas. (J-
F- N.)
Fuäd Pascha, Muhammed, turkisk statsman, f. 1814
i Konstantinopel, d. 1869 i Nizza, son till
skalden Izzet Mollah. F. medföljde som amira-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
