Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fräspulver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
55
Fröberg-Fröding
56
emigrerade han hösten s. å. till Amerika, där
han en tid utgaf en tidning i New York. Från
1857 sökte han såsom i förbindelse med
österrikiska regeringen arbetande publicist
verka för frihandelssystemets in-iörande i
österrikiska monarkien och för Beusts och Ton der
Pfordtens planer på en "stortysk" rikspolitik
under Österrikes ledning. Vid utbrottet af
preussisk-österrikiska kriget 1866 lämnade han
Wien och slöt sig snart till den tyska politik,
för hvilken Preussen kämpade. 1867 uppsatte han
i München "Die süddeutsche presse", som i Bajern
i förbindelse med ministerpresidenten furst
Hohenlohe förde denna politiks talan. 1873 blef
han tysk konsul i Smy ma och 1876 i Alger,1 men
tog 1889 afsked från konsulsbefattningen. Bland
hans skrifter må nämnas Kleine polüische
schriften (2 bd, 1866), Theorie der
politik (2 bd, 1861-64), Die wirtschaft des
menschen-geschlechts (3 bd, 1870-76) samt själf
biografien Ein lebenslauf. Aufzeichnungen,
erinnerungen und bckenntnisse (2 bd, 1890-91).
(V. S-g.)
Fröberg, Karl Johan, musiker, teaterledare,
i. 28 jan. 1812 i Stockholm, d. 15 maj 1884 i
VästerTik, var 1835-38 anställd som violoncellist
i hof-kapellet och 1842-46 i Mindre teaterns
orkester, idkade sedan privat undervisning
i Uppsala, men iterkom 1863 till Stockholm,
där han uppsatte en musikalisk läroanstalt och
till 1867 var pianolärare vid k. operan. Han
förestod 1868-69 Ladugårdslandsteatern och
förde 1869-76 samt 1880-84 eget teatersällskap
i landsorten. Hans trupp åtnjöt aktning och
utmärkte sig särskildt i sångpjäser. Bland dess
sujetter voro F :s dotter Valborg F. (f. 1849,
g. m. läroverksadj. G. V. Backlund 1877, då
hon lämnade scenen, änka 1895), framstående i
älskliga roller, samt söner Johan F. (i. 1847)
och Maurits F. (komiker, f. 1051, d. 1907),
den senare Fröbergska sällskapets direktör
1884-95, då det hufvudsakligen och med framgång
odlade operetten. Bland F :s skrifter må nämnas
Grundlagarna för pianospelets teknik jemte det
väsendtligaste af allmänna musikläran (1861)
och framför allt Försök till grundläggning af
en verkligt rationel harmoni- och tonsättning
siar a (I, l, 1878), ett ganska märkligt
arbete, som innehåller - visserligen
jämte åtskilligt omoget filosoferande -
flera fyndiga och intressanta vinkar af
en flitig och själf-ständig spekulation.
A. L.*
Fröbergska stiftelsen kallas en i Kalmar
befintlig välgörenhetsanstalt. Genom testamente
af 30 aug. 1841 förordnade ekonomidirektören
M. G. Fröberg och hans hustru bl. a., att
återstoden af deras kvar-låtenskap, sedan
vissa donationer till släktingar m. m. blifvit
utbetalda, skulle blifva "fond till stiftelse och
underhållande i Kalmar stad af en inrättning för
evärdliga tider till vanvårdade och vanartiga
barns försörjning och uppfostran till sedliga,
nyttiga och arbetsamma människor i ungefärlig
eller någorlunda likhet med den i Stockholm
befintliga så beskaffade inrättning, kallad
Prins Carls uppfostringsanstalt". Instruktion
för stiftelsens organisation och förvaltning
skulle uppgöras af testamentsgifvarna eller
exekuto-rerna af testamentet i samråd med den
öfverlefvande maken. Barn skulle i anstalten
intagas från Kalmar stads- och landsförsamlingar
samt Hossmo, Ljungby (hvarifrån sedan afsöndrats
S:t Sigfrid), Dörby, Förlösa, Aby och Kläckeberga
socknar. Fru Fröberg, som öfverlefde sin man,
öfverflyttade 1843, genom
särskildt af tal, sina rättigheter på
testamentsexekutörerna. Den i stärbhuset 1843
behållna tillgången för stiftelsen utgjorde
186,065 kr. 86 öre. Denna förräntades under
många år, hvarjämte ett hus för den blifvande
anstalten uppbyggdes. Först 1875 öppnades
själfva anstalten. 1880 voro där intagna
69 gossar, hvilka undervisades i läsämnen
samt i yrken. Anstalten eger nämligen ett
jordområde af omkr. 26 har, hvarjämte vid
densamma finnas snickar-, smeds-, skräddar- och
skomakarverkstäder m. m. Omkostnaden för hvarje
gosse uppgick 1880 till 345 kr. 34 öre för år
eller nära 95 öre per dag. 1905 voro intagna 59
elever, för hvilka kostnaden utgjorde 375 kr. 52
öre per elev (omkr. l kr. per dag). Stiftelsen
har för att bidraga till flickors uppfostran
inköpt en lägenhet i Kalmar, hvilken en tid
hyresfritt disponerades af styrelsen för
en därstädes upprättad hushållsskola. Denna
upphörde dock med sin verksamhet 1901, och 1904
öfverlämnades lägenheten på vissa villkor åt
barnavårdsnämnden i Kalmar. Fondens behållna
tillgångar i fast och löst utgjorde 31 dec. 1880
768,260 kr. 39 öre. Exekutorerna öfverlämnade
vid 1881 års slut förvaltningen af stiftelsen
åt en styrelse, bestående af sex personer, af
hvilka en väljes af K. M :ts befallningshaf vande
i Kalmar, en af domkapitlet därstädes, två af
stadsfullmäktige i Kalmar och två af ordförandena
i de ofvan uppräknade landsförsamlingarnas
kommunalstämmor, allt enligt ett af K. M :t 16
juli 1880 stadfäst reglemente. Tillgångarna vid
1905 års slut utgjorde 840,537 kr. 44 öre, hvaraf
775,118: is huf-vudfond, 37,192:82 reservfond
samt fonden för värnlösa flickors uppfostran
28,226 kr. 44 öre. R- Tdh.
Fröbetäckning kallas den jordkvantitet, som
vid sådd strös öfver frön, för att dessa skola
skyddas från uttorkning och kunna gro. Vid
sådd af skogsfrö ta:res denna jordkvantitet
vanligen 3 ggr så djup, som fröet är bredt.
W. E-n.
Fröderyd, socken i Jönköpings län. Se F r ö r
y d.
Frödin, Paula, operasångerska. Se Lizell, P.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
