Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fruntimmersfreden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Fruntimmersfreden-Frydendahl
12
"dennas samtliga invånare" (t. ex. i äldre
sv. hof-fruntimbrct) samt användes slutligen i
individuell betydelse: "kvinna", "dam". Ännu i
"Lexicon Lincopense" (1640) hade fncentimmer
sin kollektiva betydelse och återgifves där
med "gynæceum", frustuga, hos Spegel (1712)
med biformen frutimmer, men hos Serenius
(1741) har ordet redan sin nuv. betydelse
stadgad. Ordet "fruntimmer", som förr kunde
i de bildades språk användas om och till både
gifta och ogifta, har under senare tid förlorat
sin goda klang och har numera, delvis genom
inflytande från de andra nordiska länderna,
där dess anseende sjunkit hastigare än hos oss,
blott en inskränkt användning och tolereras
knappt såsom tilltalsord från butiksbiträden.
R- G- Fruntimmersfreden i Cambrai. Se C a
m b r a i. Fruntimmersskola, i Finland (se
d. o. sp. 297- 298) benämning på läroverk för
flickor. Fruntimmersveckan. Se Vecka. Fruslno. Se
Frosinone. Fruska göra [fru’j ka gå-’ra],
"frankerbergen", 1. Vrdnikbergen, en isolerad,
tätt skogbevuxen, omkr. 90 km. lång bergskedja
i ungerska komitatet Syrmien (Slavonien),
utbredande sig utefter högra Donaustranden
strax ofvanför Theiss’ inflöde. Högsta toppen,
Crveni Cot, är 539 m. I de inre delarna af
berget finnas flera borgruincr och 13 serbiska
kloster. På dess sluttningar växer det berömda
Syrmiska vinet. J. F. N. Frustuga, namn på
kvinnornas arbets- och sällskapsrum i Sverige
under 1500-talet.
Frustuna, socken i Södermanlands län,
Daga härad. 10,575 har. 2,733 inv. (1906).
F. bildar med Kattnäs ett konsist. pastorat
i Strängnäs stift, Daga kontrakt. Inom
socknen ligger G n e s t a municipalsamhälle
med 984 inv. (1906). Fru’tex, lat., bot.,
buskstam. Se Stam. Frutti di märe [fro’tti],
it., "hafsfrukter", vanlig benämning på små
hafsdjur (maskar, musslor, kräftdjur m. fl.),
som förtäras af den fattiga befolkningen på
Italiens kuster.
Fry [fräY], Elizabeth, engelsk filantrop, född
Gum e y, f. 21 maj 1780 i Earlham (Norfolk),
d. 12 okt. 1845 i Ramsgate, tillhörde en gammal
kvä-karfamilj, hvilken bland sig räknat flera
namnkunniga människovänner, och egnade sig
tidigt åt lindrandet af de fattiges nöd. På
familjegodset Plashet house grundade hon en
friskola för föräldralösa flickor, hvilken hon,
efter sitt giftermål (1800) med köpmannen Joseph
Fry, småningom utvidgade. 1817 stiftade hon den
ännu bestående föreningen Association for the
iniprovement of the female prisoners in New-gate,
hvilken anlagt skolor för barnen af fångarna i
Newgatefängelset samt läse- och arbetsskolor för
kvinnliga fångar därstädes. Under tjuguett år var
hon outtröttligt sysselsatt med förbättring af
fångarnas lott. Framfor allt yrkade hon, att de
båda könen skulle skiljas åt* i fängelserna, att
kvinnliga fångar skulle stå under endast kvinnlig
uppsikt, att ändamålsenlig sysselsättning
skulle beredas fångarna, att de skulle indelas
i klasser, inom hvilka de till en del gjordes
ansvariga för ordningens handhafvande, att
fängelseskolor skulle inrättas o. s. v. Hon
verkade äfven för upprättandet af härbärgen i
London för husvilla barn. Bland hennes skrifter
märkes Observations ön female prisoners
(1827). Hennes döttrar utgafvo "Memoirs
of the life of Elizabeth Fry" (1847). I
"Läsning för hemmet" (1879-80) förekommer en
lefnadsteckning öfver den ädla kvinnan. Jfr
äfven Susannah Corder, "The life of Elizabeth
F., compiled from her journals" (1853),
och Pitman, "Elizabeth F." (4:e uppl. 1895).
(V. S-g.)
Fry [fråY], sir Edward, engelsk rättslärd,
f. 4 nov. 1827 i Bristol, blef praktiserande
advokat 1854, domare vid High court of justice
1877, öl’ver-appellationsdomare (lord justice
of appeal) 1883 och tog afsked 1892. F. har
därjämte under många år meddelat juridisk
undervisning vid London-universitetet samt verkat
i flera kungliga kommissioner. Han är medlem
af permanenta internationella skiljedomstolen
i Haag och var engelska regeringens rättslärda
ombud vid undersökningskommissionen rörande
Doggerbanksepisoden (se D o g g e r b a n k)
1904 -05 samt Storbritanniens förste delegerade
vid andra fredskonferensen i Haag 1907. Bland
F :s skrifter märkas A treatise ön the specific
perjormance of contracts (1858, 3:e uppl. 1903)
samt flera teologiska och botaniska arbeten.
V. S-g.
Fry [fråY], James, amerikansk militär,
f. 1827 i Carrollton (Illinois), d. 1894
i Newport (Rhode island), ingick vid armén
1847, deltog 1861-63 i kriget mot sydstaterna
och erhöll sistnämnda år såsom generalprovost
uppdrag att bringa till verkställighet den nya
rekryteringslagen, som införde konskription i
stället för den otillfredsställande ersättningen
genom frivilliga. Hans byrå, som upplöstes
1866, fyllde under F :s energiska ledning sitt
värf med sällspord framgång. F. utnämndes 1865
till generalmajor och utträdde 1881 ur aktiv
tjänst. Han utgaf bl. a. Final report of the
operations of the provost marshal-general
of the United states (2 bd, 1863-66).
(V. S-K.)
Frydendahl, Jörgen Peter, dansk skådespelare,
f. 18 okt. 1766 i Köpenhamn, d. 20
febr. 1830. Han var oäkta son till sedermera
teaterdirektören, kammarherre Waltersdorff,
uppträdde 1786 på k. teatern i älskarroller,
men gjorde ingen lycka, förrän han 1792 fick
utföra komiska roller. Efter hand höjde
han sig till en konstnär af första rang,
i synnerhet i komiska karaktärsroller, men
äfven som tragisk skådespelare och sångare fi
allt omkr. 500 roller). 1816 blef han elev-
och sceninstruktör. - F. gifte si.s 1797
med Katharine Möller, f. 1760, d. 1831, som
debuterade 1777 som sångerska på k. teatern och
vann ett stort namn genom om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
