Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1451-1452 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimärke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

J. Bagge samt, från 1 april 1893, aktiebolaget Jacob
Bagges sedeltryckeri. Frimärkenas tryckning hade
från början utförts hos vederbörande leverantör, men
deras perforering ("prickning", som termen i början
lydde) har sedan 1864 försiggått i posthuset. Det till
frimärkena använda papperet, som numera under kontroll
af utsedda posttjänstemän tillverkas vid Klippans
pappersbruk i Skåne, är försedt med vattenmärken,
så anbragta, att i hvarje frimärke ett vattenmärke,
bilden af en kunglig krona, förefinnes.

Af de frankotecken, som nu (1908) utgifvas af
postverket, förekomma följande frimärksvalörer,
näml.: af vanliga frimärken: 1, 2, 4, 5, 8, 10,
15, 20, 25, 30 och 50 öre samt 1 krona och 5 kronor;
af tjänstefrimärken: 2, 3, 4, 5, 10, 20, 30 och 50
öre samt 1 krona.

Fig. 7–11. Typer af nu (1908) gällande svenska frimärken.

Dessa frimärkstyper åskådliggöras i fig. 7–11.

Sedan april 1904 tillhandahållas å postkontoren
frimärkshäften, innehållande 30 märken af valören 5
eller 10 öre. De ha till syfte att för allmänheten
underlätta förvarandet af de slags frimärken,
hvilkas användning oftast förekommer. Frimärke (eller
frankostämpel), som makulerats med postanstalts
datumstämpel, får icke vidare användas till utgörande
af postafgift, ej heller frimärke, som
sammanfogats af delar utaf särskilda frimärken eller
öfverkorsats eller som eljest är i väsentlig mån
söndrigt eller smutsigt. Däremot är det numera,
såväl i den inrikes som den internationella
brefutväxlingen, korrespondent tillåtet att, vare
sig för egen privatkontroll eller i reklamsyfte,
med kännetecknande perforeringar (initialer e. d.,
t. ex. ett inregistreradt varumärke) förse de
frimärken, hvilka af honom i frankeringsändamål
användas. – I den internationella postutväxlingen
gäller, att "ingen som helst försändelse kan frankeras
annorledes än medelst de i afsändningslandet
för enskildas brefpostförsändelser gällande
frankotecken". Ett svenskt frimärke kan sålunda icke
godtagas som porto för ett bref från exempelvis
Tyskland till Sverige. För att ändock bereda den
korresponderande allmänheten tillfälle att på ett
kraftigt sätt medverka till ett snabbt besvarande af
bref, som aflåtits till korrespondenter i ett annat
land, har man i den internationella poströrelsen
från okt. 1907 infört s. k. svarskuponger
(fr. coupons-réponse). Sådan kupong, hvars salupris
i Sverige utgör 25 öre, kan i hvart och ett af de
i utväxlingen af dylika deltagande länderna utbytas
mot ett frimärke å 25 centimes (det internationella
världsportot) eller motsvarande belopp i det lands
mynt, där utbyte begäres (i Sverige 20 öre). Man har
sålunda härigenom infört åtminstone ett surrogat
för det såsom ett tämligen fantastiskt projekt
ansedda, mycket omdebatterade världsfrimärket. Inom
världspostföreningen förefinnes emellertid i afseende
å frimärkenas färg enhetlighet så till vida, att
de, som motsvara grundbeloppen för postafgifterna
inom föreningen, 25, 10 o. 5 centimes, eller dessa
belopps öfverenskomna ekvivalenter (för Sverige 20,
10 o. 5 öre), böra, i nu nämnd ordning, vara mörkblå,
röda och gröna. –
I Sverige kunna frimärken i vissa fall
användas äfven för utgörande af telegramporto
(se Telegrambref). – Tid efter annan pläga
postförvaltningarna utgifva s. k. jubileumsfrimärken
och jubileumsbrefkort, afsedda att hugfästa
någon viss tilldragelse af större allmänt intresse
och jubelfestlig natur, t. ex. konung Oskar
II:s år 1897 firade regeringsjubileum.
I världspostföreningens hufvudkonvention är stadgadt
förbud för användande såsom betalningsmedel i den
internationella postutväxlingen af dylika
jubileumsfrimärken och andra jubileumsfrankotecken
af öfvergående giltighet och med uteslutande
intresse för det land, där de utgifvits. I ett visst
samband med dem stå de s. k. välgörenhetsmärkena,
hvilka säljas i något välgörenhetssyfte och
åsättas postförsändelse. Sådana lära redan
1862 ha förekommit i Nord-Amerikas förenta stater.
Det första europeiska välgörenhetsmärket utgafs 1890
i England i sammanhang med firandet af de engelska
frimärkenas 50-års jubileum, gällde allenast en dag
och egde vanligt frimärksvärde af 1 penny, men
vid försäljningen ett öfverskottsvärde, allmänna
välgörenhetssyften till godo, af ytterligare 5
pence. Välgörenhetsmärken ha införts i Sverige
(julen 1904), Danmark och Norge; de ha ingen
som helst karaktär af frankotecken, utgifvas af
enskilda (i Sverige af Svenska nationalföreningen
mot tuberkulos), men ha till väsentligaste
delen distribuerats genom postverkens försorg.
Af svenska välgörenhetsmärken ha hittills utgifvits
fyra olika typer, bland hvilka de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>