Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1441-1442 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frimurarbarnhus - Frimurare. Se Frimureri - Frimurarhuset i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därefter inhystes de för en tid i Stora
barnhuset. Antalet af intagna barn växte efter
hand, och stiftelsen lämnade dessutom understöd åt
ett alltjämt ökadt antal barn utanför anstalten
(500 och därutöfver). 1785 erhöll direktionen
af K. M:t till-låtelse att utackordera barn
på landet (de sändes till olika delar af
riket, ända upp till Norrland). Barnhuset
blef alltmer en uppfostringsanstalt för mer
uppväxta barn. I början af 1800-talet inrättades
i frimurarbarnhuset en skola. A. A. Afzelius var
lärare där 1809-15; i barnhusets stora sal höll då
Götiska förbundet från början och under flera år
sina vintersammankomster. P. H. Ling afprofvade
sitt gymnastiksystem först med barnhusets
skyddslingar. 1857 inträdde en genomgripande
förändring, då anstalten upphörde att lämna
understöd åt fosterbarn utom hus och i stället
omgestaltades till ett barnhem. Antalet barn var
då 100 och lokalerna olämpliga. 1864 inköptes för
120,000 kr. hertigens af Dalarna egendom Kristineberg,
utanför Kungsholmstull, med lägenheten Fredhäll (den
gamla egendomen såldes för 200,000 kr.). Nya, dyrbara
byggnader uppfördes vid Kristineberg (se fig.),
och anstalten inflyttade därstädes 1867. Vid 1908
års ingång funnos intagna 150 barn, och 1 jan. 1907
uppgick stiftelsens fond till 2,099,570 kr. Bland
donationerna märkas garfverifabrikören A. W. Lundins
(d. 1893), 200,000 kr. - Bland inkomsterna märkes
(förutom årliga kollekter i hufvudstadens kyrkor)
särskildt behållningen af en konsert hvarje långfredag
(då vanligen oratoriet "Skapelsen" gifves, utfördt
af k. teaterns vokal- och instrumentalkrafter)
samt af en generalrepetition dagen förut. I
protokollet 1766 omnämnes konserten ha egt rum på
Kristi himmelsfärdsdag. 1771 tillförsäkrades en
sådan långfredagskonsert frimurarbarnhuset för all
framtid. 1801 års långfredagskonsert på Riddarhuset
är märklig, ty då uppfördes första gången i Stockholm
"Skapelsen", hvartill svenske ministern i Wien, grefve
J. G. De la Gardie, skaffat musik och text. Jfr Bergö,
"Frimurarbarnhuset i Stockholm. Ett 150-års-minne"
(1903). Kbg.

2. Frimurarbarnhuset i Göteborg öppnades 1757
på Gustaf III:s 12:e födelsedag, då 10 späda
barn intogos. 1831 upphörde stiftelsen att själf
vårda sina skyddslingar och har sedan haft dem
utackorderade på landet. Vid 1907 års ingång var
pensionärernas antal 65. Samtidigt var tillgången
325,000 kr. Uppfostringsbidragen utgå med 100-
500 kr. årligen jämte kläder, hvilka bekostas
af en särskild "6:e juni fond", stiftad till
minne af konung Oskars och drottning Sofias
silfverbröllop och uppgående till 42,000 kr.
Kbg.

3. Frimurarbarnhuset i Karlskrona stiftades
Mariebebådelsedag 1762 och fick rättighet till årliga
kollekter i Karlskrona och Karlshamn. Stiftelsen
understödde 1905 8 barn med penningar, kläder och
undervisning. Tillgången var 4,500 kr. Kbg.

4. Frimurarbarnhuset i Kristianstad stiftades
1846 och understödde 1905 35 barn med 40-100
kr. hvardera. Tillgången var 55,600 kr. Kbg.

Frimurare. Se Frimureri.

Frimurarhuset i Stockholm kallas inom samfundet
ordens stamhus. Redan 1783 blef frimurarorden bofast i
Stockholm, då genom grefve Fredrik Horn Rosenhaneska
huset å Riddarholmen (nuv. Generalstabens lokal)
inköptes för ordens räkning.
Då lokalerna därstädes på grund af ordens starka
tillväxt befunnes för trånga, inköptes 1 okt. 1874 det
vid Blasieholmstorg belägna Fockska l. Adelsvärdska
huset, som sedan dess är ordens stamhus i Sverige
(se fig. 1).

Fig. 1. Frimurarordens stamhus i Stockholm.

Detta palats byggdes af riksskattmästaren
Seved Bååt (d 1669) under ledning af Nikodemus Tessin
d. ä., kom efter Bååts död genom köp i riksamiralen
K. O. Stenbocks ego och innehades därefter af hans
arfvingar. Bland senare egare må nämnas prinsessan
Sofia Albertina; vid frimurarordens köp innehades
det af grefve A. H. R. Hamilton. - Det ursprungliga
palatset innefattade nuv. midtpartiet med ingång från
v. samt de båda flyglarna, som omsluta gården. Efter
ritning af J. E. Söderlund uppfördes 1875-77 en
tillbyggnad af två flyglar åt ö. mot Nybroviken
till. Planen till dekorering af de nya lokalerna
uppgjordes af F. V. Scholander. Genom palatsets
hufvudingång i v. inkommer man i en monumentalt anlagd
förstuga, hvilken åt baksidan leder

Fig. 2. Riddarsalen i frimurarhuset, Stockholm.

till en elegant dubbeltrappa, som för till den
rektangulära gården i nybyggnaden. Till höger
från förstugan kommer man in i det i gamla södra
flygeln belägna trapphuset med ett kvadratiskt
midtrum, kring hvilket trapporna leda upp till
de båda öfre våningarna, dit en mindre trappa i
gamla norra flygeln likaledes lämnar tillträde från
förstugan. Midtpartiet öfver denna upptages en trappa
upp af två samlingssalar, som urspr. utgjort en enda
sal. Ofvanpå denna är den s. k. Oskarssalen belägen,
med ett af de ståtligaste stucktak från den karolinska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>