Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetsår - Frihult - Frihultslist, skpsb. Se List - Friis, namn på flera nu utdöda danska adliga ätter - Friis, Jörgen - Friis, Johan - Friis, Kristian - Friis, Hans - Friis, Mogens - Friis, Kristian Emil Krag-Juel-Vind-Frijs - Friis, Mogens Krag-Juel-Vind-Frijs - Friis, Peder Claussön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krigskollegiets och Kammarkollegiets kung. 6
sept. 1803), äro upptagna under frihetsår. I
detta fall menas emellertid med frihetsår endast
odlarens rätt att viss tid få, oberoende af om
han fortfarande är boställsinnehafvare, innehafva
odlingen och uppbära afkastningen af densamma.
G. T.
Frihult, sjöv., korta bjälkar, spiror eller
hopbuntadt tågverke o. d., hängda utombords till
skydd mot "skamfilning" och stötar. Frihult,
tillverkadt af flätadt tågverke och fylldt med
kork, kallas korkfender eller fendert.
O. E. G. N.*
Frihultslist, skpsb. Se List.
Friis [fris], namn på flera nu utdöda danska
adliga ätter från Slesvig, hvilka man åtskiljer
genom att benämna dem efter deras vapen: "sorte
(svarta) Friiser" (med tre svarta ekorrar i vapnet),
"skaktavl-Friiser" (med ett schackbräde i rödt och
blått fält) o. s. v. - 1. Jörgen F., biskop i Viborg
1521-36, var förut Kristian II:s sekreterare. Ehuru
han hade konungen att tacka för sin upphöjelse på
biskopsstolen, var han dock 1523 en bland dem, som
uppsade honom tro och lydnad. Som biskop uppträdde
F. med största ifver mot reformationen. Han sökte 1526
hindra Hans Tausen att predika den nya läran i Viborg,
men mötte därvid ett kraftigt motstånd hos stadens
borgare. 1536-38 hölls F., liksom de andre biskoparna,
fängslad, men fick sedan stora förläningar. F. dog
1547. - 2. Johan F., f. 20 febr. 1494, d. 5 dec. 1570,
blef student 1514 och magister i Köln 1519. Han stod
i vänskaplig förbindelse med Luther och Melanchthon,
af hvilka han blifvit vunnen för reformationen. 1524
blef han sekreterare hos Fredrik I, och 1534 erbjöd
han dennes son, Kristian (III), på den fynska
adelns vägnar kronan, men hölls sedan en tid
fängslad af grefve Kristofer af Oldenburg. 1536
blef han riksråd och konungens kansler samt 1537
universitetskansler. F. visade stort intresse för
vetenskaperna, uppmanade Vedel att öfversatta Saxos
"Historia danica" och Svaning att skrifva Danmarks
historia samt hade väsentlig del i kommunitetets
inrättande, 1569. Han skänkte 1555 universitetet dess
första legat, till understöd åt studenter. F. byggde
1538 den präktiga herrgården Hesselager på Fyn och
bildade 1548 af detta gods det första stamhuset
i Danmark. - 3. Kristian F. till Borreby, den
föregåendes brorson, f. 21 dec. 1556, d. 29 juli
1616, studerade vid främmande universitet 1571-81, var
länsman i Trondhjem 1583-89 och blef konungens kansler
1596. F. användes i flera diplomatiska beskickningar,
bl. a. vid fredsunderhandlingarna med Sverige
1612-13. Ehuru F. var en vän af vetenskaperna, hade
han dock en väsentlig del i att Tyko Brahe förlorade
det län och det statsbidrag han förut hade åtnjutit. -
4. Kristian F. till Kragerup, sonson till biskop
Jörgen F:s broder, f. 4 nov. 1581, d. 1 okt. 1639,
studerade likaledes i utlandet 1599-1607, utmärkte
sig 1611 i Kalmarkriget och blef 1615 hofmästare
för Kristian IV:s söner. Han var 1616 en af de
tolf adelsmän, som konungen slog till riddare, samt
blef s. å. riksråd och konungens kansler. 1619 var
han konungen följaktig till Halmstad, för att möta
Gustaf II Adolf, och förde 1627-28 underhandlingarna
i Stockholm om förbund mellan de två rikena. Under
konungens fälttåg i Tyskland (1625-27) förestod
han regeringen, och 1629 undertecknade han freden i
Lybeck. F. var det
ena af de två riksråd, som 1634 biföllo Kristian IV:s
förslag att upphäfva vornedskabet, och var närmaste
upphofsman till den lagsamling, som kallas Kristian
IV:s recess (1643). Han främjade ifrigt den historiska
vetenskapen. - 5. Hans F. till Klausholm i Jylland,
den föregåendes son, f. 1625, d. 1697, utmärkte sig
i kriget mot Sverige 1658-59 dels genom ett tappert
försvar af sitt herresäte, dels såsom öfverste för
ett regemente ryttare, som han själf värfvade. -
6. Mogens F., f. 1623, d. 1675, köpte efter 1660
så stora jordegendomar, att han blef en af Danmarks
rikaste adelsmän och var därför också bland de förste
grefvar, som Kristian V utnämnde (1671). Af några af
hans gods upprättades 1672 grefskapet Frijsenborg och
baroniet Frijsenvold. F. blef 1657 räntmästare, 1661
medlem af skattkammarkollegiet, 1673 geheimeråd och
1674 stiftsbefalingsmand i Aarhus. Hans släkt utdog
på svärdsidan 1763 med hans sonson Kristian F.; men
då dennes dotterdotter, som ärfde Frijsenborg 1799,
afstod det till sin son Fredrik Karl Krag-Juel-Vind,
kallade denne sig tillika Frijs. -
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
