Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1253-1254 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frederiksoord - Frederiksort. Se Friedrichsort - Frederiksstad. Se Friedrichstadt - Frederikssted - Frederikssund - Frederiksværk - Frederiksöerne. Se Nikobarerna - Fredholm, Johan Henrik Gotthardt - Fredholm, Erik Ivar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drenthe, nära Steenwijk, inrättad fattigkoloni,
stiftad 1818 jämte två andra kolonier,
Willemsoord och Wilhelmineoord, af
ett välgörenhetssällskap, Maatschappij van
weldadigheid. Sällskapet har i Drenthes mossar
låtit uppodla flera hundra har och uppföra en mängd
byggnader, där flera tusen fattiga fått bostad
och sysselsättning. Kolonisterna äro dels fattiga
familjer, dels föräldralösa barn. Disciplinen är
nästan militäriskt sträng. Omkr. 1,000 inv.

Frederiksort. Se Friedrichsort.

Frederiksstad. Se Friedrichstadt.

Frederikssted, den ena af städerna på danska ön
S:t Croix. 3,745 inv. (1901). Staden har blott en
öppen redd, men likväl ej ringa handel med
Nord-Amerika. E. Ebg.

Frederikssund, stad i Danmark, Frederiksborg
amt, vid Roskildefjorden, sedan 1868 förenadt
med Horns herred genom en pontonbro. 2,425
inv. (1906). F., som 1879 förbands med Köpenhamn
genom järnväg, var lastageplats för den forna staden
Slangerup, erhöll jämte denna stadsrättigheter
1665 och vardt 1809 själfständig kommun.
E. Ebg.

Frederiksværk, stad i Danmark, i
Frederiksborg amt, vid Roskildefjorden. 1,664
inv. (1906). F. ligger vid en kanal, som sedan 1719
för Arresös vatten till fjorden och hvars vattenkraft
(i nyare tid förbunden med ångkraft) nyttjas till
att drifva statens därvarande krutkvarnar och flera
privata fabriker för tillverkning af maskiner,
gjutgods m. m. F. har egentligen J. F. Classen (se
denne) att tacka för sin uppkomst 1758 och tillföll
på grund af hans testamente 1792 landtgrefven Karl af
Hessen, hvilken 1804 öfverlärnnade det till sin måg,
kronprins Fredrik, sedermera Fredrik VI. Vid dennes
död öfvergick F. till staten. Efter 1850 såldes
godset och 1857 fabrikerna utom krutbruken. 1862
anlades en hamn, och 1895 byggdes järnväg mellan
F. och Hilleröd. F. blef stad 1907 och har ej ringa
skeppsfart. E. Ebg.

Frederiksöerne. Se Nikobarerna.


Fredholm, Johan Henrik Gotthard, riksdagsman,
f. 8 juli 1838 i Stockholm, d. där 11 juli 1904,
blef student i Uppsala 1857, genomgick Teknologiska
institutet och byggnadsskolan vid Fria konsternas
akademi, aflade landtmätarexamen 1864 och genomgick
Ultuna landtbruksinstitut 1865-67. Han tjänstgjorde
1868-70 som Landtbruksakademiens stipendiat och var
några år föreståndare för Palmcrantzska fabriken för
tillverkning af kulsprutor och landtbruksmaskiner,
hvarefter han som Letterstedtsk stipendiat företog
1877-79 en vidsträckt utländsk resa för studerande
af landtbruksmaskiner. Han var sekreterare i
1881 års stora tullkommitté och i kommittén för
landtbruksläroverkens omorganisation (1882-84).

Från 1885 till sin död (med undantag af 1888-90)
var F., som tillhörde det liberala partiet, en af
Stockholms stads representanter i Andra kammaren,
och han visade sig snart där vara en genom
outtröttlig arbetslust, kunskaper och grundlighet
värdefull kraft. 1886 och 1887 (januaririksdagen)
var han ordf. i kammarens andra tillfälliga utskott
och 1887 (majriksdagen) samt 1891–1902 led. af
bevillningsutskottet (de tre sista riksdagarna vice
ordf.), där han var en af den frihandelsvänliga
sidans förnämsta förkämpar. 1889 var han vice
ordf. i särskilda utskottet för pensionsfrågor. Vid
liberala samlingspartiets bildande slöt han sig till
detta. De af honom i motioner, utskottsbetänkanden
eller reservationer lämnade utredningarna voro
gemenligen sakliga inlägg af obestridligt och
beståndande värde. Särskildt beaktansvärda äro hans
motioner om en förbättrad näringsstatistik (1886),
om statens upphandlings- och entreprenadväsen (1887),
hvilken motion efter föregående kommittéarbete ledde
till en författning i ämnet, om åtgärder åsyftande
hvitbetssockertillverkningsafgiftens afskaffande
(1896 och 1900), om statens pensionsväsen (1897) samt
hans utskottsreservation 1893 rörande principerna för
ett rättvist och rationellt ordnande af beskattningen
äfvensom den principiella reservationen till
kommunalskattekommitténs betänkande. F. var 1887
och 1901 statsrevisor. Han var led. i kommittén
ang. ordnande af statens upphandlings- och
entreprenadväsen (1887-88), i kommunalskattekommittén
(1897–1900) och i kommittén ang. det civila
pensionsväsendet (1899–1902), hvarjämte han var af
Kommerskollegium tillkallad att deltaga i utarbetande
af de förberedande planerna för arbetsstatistiska
undersökningar 1899–1900 och 1901–02. F. utvecklade
därjämte en omfattande författarverksamhet, bl. a. i
Nordisk familjebok. Bland hans utgifna skrifter märkas
Maskinerna och landtbruket (1876), Anteckningar
om patentväsendet i åtskilliga länder (s. å.), En
lifsfråga för svenska industrien (1879), Om spannmåls-
och industritullar (1886) samt Arbetarelagstiftningen
och fabriksinspektionen i utlandet (1890), ett arbete,
som, närmast en frukt af en med understöd af Lorénska
stiftelsen företagen studieresa, var af betydelse
för den svenska fabriksinspektionens ordnande.
T-s.

Fredholm, Erik Ivar, matematiker, f. 7 april
1866 i Stockholm, student vid högskolan där 1888-93,
blef docent i matematisk fysik där 1898, byrådirektör
i Riksförsäkringsanstalten 1902 och professor i
mekanik och matematisk fysik vid Stockholms högskola
1906. F. väckte redan tidigt uppseende inom den
matematiska världen genom den s. k. Fredholmska
serien, hvilken af Mittag-Leffler 1890 meddelades
i ett bref till Poincaré ("Acta mathematica",
15). Denna serie, som är af synnerligen enkel form:
, r konstant och mindre än 1 samt x
variabel, är en potensserie med radien 1, hvilken har
den märkvärdiga egenskapen att på konvergenscirkelns
periferi vara öfverallt kontinuerlig samt ega
derivator af hvarje ordning, men att icke kunna
fortsättas utöfver konvergenscirkeln. I F:s
doktorsafhandling Sur les équations de l’équilibre
d’un corps solide élastique ("Acta mathematica", 23)
gifves för första gången en allmän lösning af
problemet att finna fundamentalintegralerna till vissa
klasser af partiella differentialekvationer. Hans af
Vet. akad. 1903 med Wallmarkska priset belönade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>