Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra på tertiär lermärgel, på diluvialsand
och på alluvialsumpbildningar, och öfver allt bära
vinstockarna utmärkta, fastän naturligtvis till
smaken afvikande drufvor. Allra mest berömda äro
de viner, som växa i Médoc och Grave i det gamla
landskapet Bordelais (Bordeauxviner), i Bourgogne och
i Champagne. Man har en statistik öfver vinodlingen
sedan 1788, då den med vinrankor planterade ytan
var 15,677 kvkm. Småningom ökades odlingen,
som 1875 nådde sitt maximum, 23,961 kvkm. yta
och 78,2 mill. hl. vin i produktion. Men sedan
kom ett hårdt bakslag, förorsakadt af vinlusens
(Phylloxera) härjningar. För att bekämpa denna
insekt planterades den härdigare amerikanska
vinrankan. Men under tiden sjönk produktionen ända
till 24 mill. hl. (1889). Sedermera har den åter
stigit. 1906 var vinområdet nära 17,000 kvkm. och
produktionen 52 mill. hl. Emedan de konstgjorda
vinerna nedtrycka priserna (och af andra skäl),
har den ekonomiska ställningen i vindepartementen,
särskildt i södra F., småningom blifvit mycket dålig
och framkallade 1907 t. o. m. svåra oroligheter
bland befolkningen, som fordrade stränga lagar
mot tillverkningen af konstgjorda viner. - En
myckenhet billiga utländska viner importeras
årligen för att efter särskild behandling säljas
såsom franska, hvilket också nedpressar priset
på de verkligt inhemska vinerna. 1904 steg denna
import till öfver 6,7 mill. hl. eller till 5,1
mill. hl. mera än hela exporten, som utgjorde
1,6 mill. hl. Värdet af exporten var likväl
210,1 mill. francs, men af importen blott 160,2
mill. francs.
Boskapsskötsel. F. har 5,9 mill. har
naturliga ängar, och af den odlade jorden äro 4,7
mill. har besådda med foderväxter. Största delen af de
förra finnes i Normandie och de nedre bergstrakterna
i Auvergne och Lothringen. De hedar och stäpper
(pâtures och pâtis), som användas till beten,
ligga h. o. h. i söderns bergstrakter. Ängslandet
står i ett missförhållande till den odlade jorden,
hvilket hänger samman därmed, att boskapsskötseln
ej motsvarar landets konsumtion. Vid 1905 års slut
uppgafs kreatursstocken till 3,1 mill. hästar,
14,3 mill. nötkreatur (däraf 7,5 mill. kor), 17,8
mill. får, 1,47 mill. getter, 7,5 mill. svin samt
560,000 åsnor och mulor. Hästafveln står högst i norra
och nordvästra F.; de mest skattade raserna äro hästar
från Normandie (rid- och vagnshästar), percheroner,
bretagnare, ardenner-hästar (dragdjur) samt hästar
från Limousin, Flandern, Bourgogne, Morbihan och
Calvados. Det finnes 21 stuterier. Centralplatser för
hästhandeln äro Fécamp och Fauville-en-Caux. Åsnor och
mulåsnor användas mest i de södra bergsdepartementen,
men deras antal minskas. Boskapsskötseln drifves
intensivast i de nordvästra departementen,
i Jura, Vogeserna och centrala F., minst i de
södra. Af smör och ost exporterades 1904 för
77,6 mill. francs (mot en import af 46,3 mill.),
af djur infördes för 47,7 mill. frcs. Fårafveln
(stadd i aftagande) är starkast i östra Pyrenéerna,
på Centralplatån, i Berry, Orléanais, Champagne
och östra Picardie. Ullproduktionen steg 1900 till
57,7 mill. kg., mycket ull (2,2 mill. dt. 1904) och
öfver 1 mill. får (mest från Algeriet) importeras
årligen. Getter finnas hufvudsakligen i Rhônebäckenet
och på Corsica. Fjäderfä, i synnerhet höns, hålles
i stor mängd, och af ägg exporterades 1904 12,9
mill. kg., värde 16,8 mill. frcs. Likaså spelar
biskötseln en ekonomisk roll (1900: 8,6 mill. kg. honing och 2,3
mill. kg. vax). Äfven kaniner hållas i stora mängder
och utgöra ett vanligt näringsmedel. Om silkesodlingen
är förr taladt. Kokongproduktionen steg 1905 till 8
mill. kg.
Fisket är af stor betydelse, särskildt hafsfisket
vid de franska kusterna, vid Island, Newfoundland och
i Nordsjön. Stockfiskfångsten, mest vid Newfoundland,
drefs 1905 af 924 fartyg med en besättning af 13,290
personer och gaf ett utbyte af 40,4 mill. kg.; dess
hufvudorter äro Bordeaux och Dunkerque. Sillfisket
gaf s. å. 50,4 mill. kg.; det drifves hufvudsakligen
från Boulogne och Fécamp. Kustfisket afkastade
1900 11,8 mill. kg. stockfisk, 24,1 mill. kg. sill,
5,6 mill. kg. makrill, 40,2 mill. kg. sardiner,
57,5 mill. kg. annan fisk, vidare 54,7 mill. stycken
ostron, 73,4 mill. hl. musslor, 1,7 mill. stycken
hummer. Hela fisket hade s. å. ett sammanlagdt värde
af 99,9 mill. frcs. Fiskodling i stor stil förekommer
flerstädes efter kusten, särskildt vid Arcachon, ön
Oléron, i Marennes och Concarneau. Stor utbredning har
ostronplanteringen vunnit; den afkastade 1900 18,1
mill. frcs. Flodfiske lämnar framför allt foreller
i bergstrakterna, gädda, ål, karp m. m.
Skogsskötsel. Blott 17,8 proc. af F:s yta är täckt
med skog, omfattande en areal af 95,215 kvkm.,
hvaraf (1905) 11,524 egdes af staten, 19,377 af
kommuner eller offentliga anstalter och 64,300 af
enskilda. De skogrikaste departementen äro les Landes,
Gironde, Var, Côte-d’Or, Corsica, Vogeserna, Nièvre
och Haute-Marne. F. måste importera en stor del af
sitt behof af trävaror (1904 för 186,3 mill. frcs).
Bergsbruk. 1904 funnos 1,494 inmutade grufvor och
saltverk, men af dessa bearbetades endast 580, i
hvilka voro sysselsatta 191,000 arbetare. Produktionen
uppgick till 40,7 mill. ton, med ett värde på
platsen af 514 mill. frcs. Viktigast är järnmalm,
hvaraf uppfordrades 6,2 mill. ton (däraf i
Meurthe-et-Moselle 5,9 mill. ton). Produktionen
af tackjärn har ökats från 1,68 mill. ton 1888
till 2,9 mill. ton 1904. Införseln af järn och stål
hade 1904 ett värde af 10,6 mill., utförseln af 46,7
mill. frcs. Produktionen af andra metaller är tämligen
obetydlig. 1901 producerades 14,067 kg. silfver,
19,000 ton bly, 6,500 ton koppar, 22,000 ton zink,
1,650 ton nickel (af nykaledoniska malmer) och 1,500
ton aluminium. Stora mängder malmer måste årligen
införas (1904 för 74,6 mill. frcs). - På stenkol är
F. rikt, och stenkolsreviren äro fördelade öfver
hela landet. Viktigast är Valenciennesbäckenet i
dep. Nord och Pas-de-Calais, som ger mer än hälften
af hela produktionen; vidare märkes Centralplatån,
där stenkol förekommer i flera mindre bäcken, såsom
vid S:t-Étienne, Le-Creusot, Aubin, Commentry; äfven
Alaisbäckenet, vid höglandets sydöstra kant, är ett af
hufvudreviren. Produktionen var 1904 34,16 mill. ton
stenkol, antracit och brunkol med ett platsvärde af
554 mill. frcs. För att täcka förbrukningen importeras
stora massor (1904 13 mill. ton kol och koks, för
224,5 mill. frcs). I stor mängd har F. värdefulla
stenslag, tegel- och porslinslera samt gips. Salt
vinnes ur saltsjöar och dammar vid kusten samt ur
saltbergverk och ur saltkällor (i Pyrenéerna). 1904:
1,1 mill. ton, värde 18,6 mill. frcs. Antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
