Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Le Havre 132,430, Roubaix 121,017, Rouen 118,459,
Reims 109,859, Nancy 110,570 och Toulon 103,549. -
1901 voro 1,033,871 utlänningar bosatta i F.;
talrikast representerade voro italienare 330,465,
belgier 323,390, tyskar 89,772, spanjorer 80,425
och schweizare 72,042. Dessutom funnos 221,784
naturaliserade fransmän.
Materiell kultur. F:s näringslif eger en mångsidighet,
som icke öfverträffas af något annat land med samma
areal. F. är ett af jordens fruktbaraste spannmåls-
och trädgårdsländer och dess yppersta vinland,
och det har dessutom i sin södra del möjlighet för
odling af sådana sydfrukter som oliver, apelsiner
och mullbär. Dess berg äro icke fattiga på malmer
och stenkol, om än dessa produkter icke finnas i
tillräcklig mängd för landets behof, dess kuster
och floder möjliggöra inkomstgifvande sjöfart och
fiske. Dock utnyttjas icke alla dessa inkomstkällor
fullt så, som möjligt vore; särskildt torde detta
gälla om jordbruk och handel.
Jordbruket är landets viktigaste näring,
det sysselsätter nära hälften af befolkningen
(45,7 proc.) och är den solida grunden till landets
välmåga. I allmänhet är F:s jord fruktbar och
väl odlad; dock har den franske bonden icke fullt
följt med de nya framstegen på detta område, utan
följer ofta ännu föråldrade metoder och använder
föråldrade jordbruksredskap. Likväl ändras alltmer
detta förhållande dels genom statens kloka ingripande,
dels genom bildande af kooperativa föreningar; 1905
funnos 1,063 jordbrukskreditföreningar (sociétés
de crédit agricole). Den fruktbaraste delen af
landet utgöra Sommes och Seines flodområden,
Loires, Garonnes och Rhônes dalar samt Vendées
marskländer. De ofruktbaraste äro, utom Alpernas,
Cevennernas, Gentralplatåns och Pyrenéernas högre
delar, de torra kalkfälten i Champagne pouilleuse,
les Landes, Sologne och Rhônedeltat. All den odlade
jorden omfattar (1901) 28,5 mill. har, d. v. s. 53,3
proc. af hela arealen, därtill komma naturlig äng 5,92
mill. har (11,1 proc.) och skog 9,5 mill. har (17,8
proc.). Improduktiv jord äro endast 9,5 mill. har
(17,8 proc.). - Af hela jordområdet egde 1892 staten
öfver 1 mill. har, departementen 6,513 har, kommunerna
4,62 mill. har, offentliga anstalter 381,598 har,
medan öfver 45 mill. har voro privategendom. Den
mindre jordegendomen är i F. förhärskande. 1892
funnos 5,7 mill. odlingslägenheter, hvaraf 2,24
mill. omfattade en yta af intill 1 har, 1,8 mill. en
yta af 1-5 har, 788,299 en sådan af 5-10 har, 429,407
af 10-20 har, 189,664 af 20-30 har, 92,047 af 30-40
har och 138,671 en yta af öfver 40 har. Men på dessa
egendomar af öfver 40 har kommo 45 proc. af hela
landets areal. Af kulturarealen odlades 52,8 proc. af
egarna, 36,3 proc. af arrendatorer (fermiers),
särskildt i de norra och östra departementen, samt
10,9 proc. af hälftenbrukare (métayers), särskildt
i det centrala F., hvilka i aflöning erhålla hälften
af bruttoafkastningen. Af den odlade jorden voro
1896-1900 i medeltal 6,8 mill. har besådda med hvete
(1904 6,5 mill. har), 1,5 mill. har med råg (1904 1,3
mill. har), 818,000 har med korn (1904 704,000 har),
3,9 mill. har med hafre (1904 3,9 mill. har), 566.000
har med majs (1904 590,000 har) och 1,5 mill. har med
potatis (1904 1,6 mill. har). Skörden af hvete, som
är den hufvudsakliga brödfödan, var i medeltal
1896-1900 89 mill. deciton (1904 88,4 mill. dt.),
af råg 15,8 mill. dt. (1904 15 mill. dt.), af
korn 9,9 mill. dt. (1904 9,2 mill. dt.), af hafre
42.5 mill. dt. (1904 42 mill. dt) och af majs 6,7
mill. dt. (1904 6,7 mill. dt.). Värdet af 1904
års skörd af ofvannämnda fem sädesslag beräknas
officiellt till 2,810 mill. frcs. Minst odlas
hvete i Medelhafs- och alpdepartementen; i de förra
är majs hufvudsäden, råg odlas (men i aftagande)
mest på central platån, korn och hafre förekomma
mest i de norra och mellersta delarna, bohvete i
Bretagne. Odlingen af potatis har på senare tiden
mycket tilltagit. - Produktionen af spannmål täcker
icke behofvet, utan landet måste importera (1905 till
ett värde af 151,7 mill. francs). - De viktigaste
industriväxterna med deras skördekvantitet voro
år 1904: sockerbetor 44 mill. dt. (hufvudsakligen
i de norra departementen, 1905: 76,6 mill. dt.),
andra betor 163,3 mill. dt., humle 35,170 dt. (i
dep. Nord, Côte-d’Or, Meurthe-et-Moselle), tobak
170,850 dt. (i 22 dep., särskildt i Dordogne), lin
238,000 dt. tågor och 154,000 dt. frö (hufvudsakligen
i de norra och nordvästra dep., men aftagande),
hampa 159,260 dt. tågor och 95,600 dt. frö (mest i
dep. Maine-et-Loire och Sarthe), raps 527,500 dt. (i
synnerhet i Seine-inférieure och Calvados). Dock
importerades af lin 1904 530,300 dt. och af hampa
231,500 dt. Af handelsväxter odlas f. ö. cikoria,
koriander, senap (Dijon), spansk peppar, sodaväxter,
tryffel (i dep. Dordogne, "Périgueux-tryffel",
Corrèze, Lot, Aveyron), champinjoner (i mellersta och
sydliga dep.) m. fl. Trädgårdsodling och produktion af
frukt och grönsaker stå i F. mycket högt, i synnerhet
i Paris’ omgifningar. De franska bordsfrukterna äro
mycket fina, särskildt persikor och plommon; af de
senare skördades 1904 1,2 mill. dt. I Cevennerna,
Pyrenéerna och på Corsica odlas ädelkastanjen
(1904 3,2 mill. dt.), i de södra dep. valnötsträdet
(1904 1 mill. dt.). De viktigaste frukterna äro
dock äpplen och päron (1904 65,8 mill. dt.), af
hvilka produceras cider, särskildt i Normandie
(ciderproduktionen var 1904 40,1 mill. hl., men
1905 blott 4,8 mill. hl.). I Provence produceras
utmärkt olja; i mellersta och nedre Rhône-dalen utgör
råsilkesproduktion en hufvudgren af jordbruket, ehuru
den icke täcker industriens behof. Vid Medelhafskusten
träffas slutligen sydfrukter, särskildt apelsiner
och citroner. Af bordsfrukter exporterade F. 1904
för 40,3 mill. frcs.
Vinodling. F. står i fråga om vinodling främst bland
alla jordens länder icke blott kvantitativt, utan
äfven hvad kvaliteten angår. Enligt Strabon infördes
denna odling af fokéerna, när de grundlade Massilia
(omkr. 600 f. Kr.). På Cæsars tid producerades här
ett utmärkt vin, och de romerske författarna Martialis
och Ausonius prisade det galliska vinet; kejsarna
Aurelianus och Antoninerna inlade stora förtjänster
om vinodlingen på Côte d’Or, och denna trakts ädlaste
vin heter än i dag Romanée. Endast 10 dep. äro utan
vinodling, hvars norra gräns markeras ung. af en linje
från Loires mynning öfver Paris åt n. ö. De centrala
och södra trakterna äro de viktigaste vinområdena. De
franska vinerna äro enastående i sin mångfald. De
växa på de mest olika jordmåner, på torf och sand,
på Champagnes krita, Auvergnes basalt, Côte d’Ors
jurakalk. I Gironde, det berömdaste af alla franska
vindistrikt, kan man få se drufvorna växa bredvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
