Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 1005-1006 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografiska föreningen - Fotografisk bild. Om eganderätten till fotografiska bilder se Eganderätt, sp. 1413 - Fotografisk fotometer. Se Fotometer 2 - Fotografisk fotometri. Se Fotometer 2 - Fotografisk mätapparat. Se Astronomiska instrument, sp. 295 - Fotografisk refraktor. Se Astronomiska instrument, sp. 295 - Fotografiskt blåtryck. Se Blåkopiering och Cyanotypi - Fotografisk tidskrift - Fotografisk stjärnspektrum. Se Astrofotografi - Fotografitryck - Fotografofon - Fotografon. Se Fonograf - Fotogram - Fotogrammetri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10, Frankrike 115, Storbritannien 139, Holland
23, Hyssland 45, Danmark och Norge hvardera 2
föreningar. Bland dessa äro två "kungliga", nämligen
The royal photographic society of Great Britain i
London samt Kaiserliche königliche photographische
gesellschaft" i Wien. En Weltphotographieverein
(st. 1891) har sitt säte i Antwerpen.
A. R-al.

Fotografisk bild. Om eganderätten till fotografiska
bilder se Eganderätt, sp. 1413.

Fotografisk fotometer. Se Fotometer 2.

Fotografisk fotometri. Se Fotometer 2.

Fotografisk mätapparat. Se Astronomiska instrument,
sp. 295.

Fotografisk refraktor. Se Astronomiska instrument,
sp. 295.

Fotografiskt blåtryck. Se Blåkopiering och
Cyanotypi.

Fotografisk tidskrift uppsattes i maj 1888 i
Kalmar af Albin Roosval, som i aug. s. å. flyttade
utgifningsorten till Stockholm. Den har utkommit
med 12 nummer årligen (aug. 1893-dec. 1896 dock med
24 nummer årligen). Alltefter som de fotografiska
reproduktionsmetoderna utvecklats, har tidskriften
alltmer försetts med utmärkta illustrationer
från svenska och utländska anstalter. Tidskriften
är organ för Fotografiska föreningen och Svenska
fotografernas förbund, för öfriga svenska samt äfven
för en dansk, en finsk och en norsk fotografisk
förening. Redaktör och utgifvare ha varit A. Roosval
1888-97 och 1898-1906 samt W. Prytz 1898. Från l
okt. 1906 är Gunnar Malmberg redaktör och Nils
Bagge ansvarig utgifvare. Sedan 1901 utkommer
tidskriften på aktiebolaget Fotografisk tidskrifts
förlag. Prenumerationspriset var först 6 kr. pr år,
men är nu 10 kr.

I alla länder utgifvas fotografiska tidskrifter. I
Frankrike finnas omkr. 45, bland hvilka må nämnas
"Bulletin de la société française de photographie",
"Le moniteur de la photographie" och "La revue de
photographie", i Tyskland omkr. 21, bland hvilka
"Photographische mitteilungen", "Das atelier
des photographen", "Photographische rundschau",
"Photographische kunst" och "Zeitschrift für
wissenschaftliche photographie", i Österrike 11,
hvaribland den förnämsta är "Photographische
correspondenz". England har 14 tidskrifter, bland
hvilka veckotidningarna "The british journal of
photography" och "Photography" samt "The journal of
the royal photographic society of Great Britain". De
förnämsta bland Amerikas omkr. 20 tidskrifter äro
"Wilsons photographic magazine", "The photographic
times" samt "Art in photography". Bland mera
framstående må ytterligare nämnas den i Bruxelles
utkommande "Bulletin de l’association belge de
photographie". A. R-al.

Fotografiskt stjärnspektrum. Se Astrofotografi,
sp. 280.

Fotografitryck, en i ljustryck (se d. o.) åtcrgifven
fotografisk bild.

Fotografofon (af grek. fone, ljud), en af E. Ruhmer
uppfunnen apparat för upptagande och återgifvande af
det mänskliga talet på fotografisk väg. Ett filmsband
passerar med tämligen stor hastighet brännlinjen
af en cylindrisk lins, genom hvilken samlas det
med ljudvågorna från en "talande ljusbåge", analogt
undulerande ljuset. Efter framkallning och fixering
får filmsbandet med samma
hastighet passera en mellan en ljuskälla och en
selencell placerad spalt, hvarigenom selencellen
mottager ljusintryck motsvarande dem, som filmsbandet
förut erhållit. En telefon, förbunden med selencellen
och ett galvaniskt element, återgifver, på grund
af selencellens vid hvarje ljusvariation ändrade
ledningsförmåga för elektriciteten, de ursprungliga
ljudvågorna (jfr Fotofon och Fonograf). J. Htzg.

Fotografon. Se Fonograf.

Fotogram, en med tillhjälp af ett fotografiskt
förfarande framställd bild.

Fotogrammetri, fotografimätning, ett sedan
fotografikonstens uppfinning ofta användt
mätningsförfarandc, vid hvilket mätningar i
naturen ersättas af sådana på en fotografisk bild af
föremålet. Denna metod förkortar mätningsoperationerna
i fältet och är särskildt lämplig, då det gäller
att bestämma ett stort antal punkter med måttlig
noggrannhet. Till en fotogrammetrisk kamera behöfves
ett rätt-tecknande objektiv (t. ex. en kollinear),
men därjämte fordras i allmänhet, att dettas optiska
axel träffar fotografiplåten under rät vinkel i
midten af ett i bildytan på något sätt markeradt
rätvinkligt linjekors. Vanligen begär man äfven af
en för topografiska ändamål användbar apparat, att
den ena af linjerna (H) kan inställas horisontellt,
den andra (V) vertikalt, att fokaldistansen för olika
plåtar är noggrant densamma samt att den optiska axeln
är inställbar i en gifven asimut.

Mätningsförfarandet
inses lätt med hjälp af fig. Antag framför kameran en
vertikal linje ab, hvars ena ändpunkt a befinner sig i
jämnhöjd med objektivet o. Om från linjen ab strålarna
ao och bo gå genom objektivet o och träffa bildytan i
a¹ och b¹, så erhållas de likformiga och rätvinkliga
trianglarna apo och a¹p¹o i horisontalplanet samt
abo och a¹b¹o i vertikalplanet. Om fokaldistansen är
känd, hvilket måste vara fallet, kan man tydligen
genom att på plåten uppmäta linjen p¹a¹ erhålla
horisontalvinkeln p¹oa¹ = poa och genom att mäta
linjen a¹b¹ erhålla vertikalvinkeln a¹ob¹ = aob,
d. v. s. man kan sålunda fullständigt bestämma läget
af linjerna aoa¹ och bob¹ relativt till den optiska
axeln. Då i allmänhet de topografiska syftlinjerna ej
befinna sig i instrumentets horisontalplan, innehåller
bestämningen af linjen bob¹ det för metoden viktigaste
momentet. Denna linjes vertikalvinkel bestämmes
tydligen genom linjen a¹b¹. Dess horisontalvinkel
till andra föremål med bekant läge erhålles vanligen
bäst genom att inrikta kamerans optiska axel pop¹
i den horisontala syftlinjen till ett af dessa
föremål. Linjen p^la^l ger då horisontalvinkeln till
detta föremål, hvarefter horisontalvinklarna till de
andra föremålen erhållas genom enkel addition eller
subtraktion. För att bestämma läget af en punkt
erfordras emellertid vanligen två fotografier; och
för bestämning af läget af punkten b skulle således

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>